Riktlinjer för ST i AM/AMM

Detta arbetsdokument är utarbetat i samråd av SFLF och SAMF

Version 2.0, gällande SOFS 2015:8.

 

Svenska Företagsläkarföreningens och Svensk Arbets- och Miljömedicinsk Förenings allmänna riktlinjer för ST-utbildning

• Riktlinjer för ST-utbildning
• Utbildning och utbildningsprogram
• Delegering och samråd mellan verksamhetschefer
• Handledning
• Bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling
• Kompletterande tjänstgöring och finansiering
• Medicinsk vetenskap
• Kvalitetsarbete och patientsäkerhetsarbete
• Kvalitetsgranskning av ST
• Arbetsuppgifter inom ST-utbildningen

1. Riktlinjer för ST-utbildning

Alla som medverkar i ST-utbildning ska tillämpa SOSFS 2015:8 och målbeskrivning för Arbetsmedicin alternativt Arbets- och Miljömedicin. Riktlinjerna skall ses som en komplettering av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som gäller för samtliga specialiteter. Dessa riktlinjer gäller för alla verksamheter som bedriver ST-utbildning. För ST-läkare som genomför utbildningen enligt SOSFS 2008:17 kan dessa riktlinjer alternativt användas. Med ST-läkare avses legitimerad läkare under specialiseringstjänstgöring till Arbetsmedicin eller Arbets- och Miljömedicin.

2. Utbildning och utbildningsprogram

Alla läkare under specialiseringstjänstgöring vid en utbildande enhet skall ha ett utbildningsprogram senast tre månader efter första anställningsdatum vid enheten.

ST-läkaren skall bedriva regelbundna och planerade självstudier enligt målbeskrivningens krav. Innehållet skall överenskommas med handledaren. Självstudierna skall bedrivas på arbetstid samt dokumenteras och redovisas för handledaren.

Varje utbildande enhet skall erbjuda internutbildning minst en gång per månad.

I samråd med handledaren och verksamhetschef ska ST-läkaren ges möjlighet att delta i de kurser som krävs enligt målbeskrivningen samt i relevanta nationella och internationella möten. Tillräcklig tid till utbildningar skall avsättas oavsett kursform, t ex om utbildningen ges i form av en webbutbildning. Specialitetsövergripande kurser förväntas kunna erbjudas genom Socialstyrelsens kursämnen. Dessutom tillkommer specialitetsspecifika utbildningar.

3.   Delegering och samråd mellan verksamhetschefer

Vid enheter, där verksamhetschefen inte är specialist inom Företagshälsovård, Arbets- och miljömedicin, Arbetsmedicin eller Yrkes- och miljömedicin skall uppdraget som verksamhetschef för ST-utbildning delegeras (se 4 kap 4 §). Särskild delegeringsblankett skall användas (se bilaga).

I dessa fall skall ST-läkarens ordinarie verksamhetschef (med verksamhets-, personal- och ekonomiansvar) och den tillförordnade verksamhetschefen för ST samråda minst var sjätte månad, för att säkerställa att erforderliga förutsättningar för ST-utbildningen finns.

4. Handledning

Alla ST-läkare skall ha handledningsmöten minst nio gånger per år. Dessa skall vara schemalagda eller på annat sätt inplanerade i ordinarie verksamhet. Samma krav på handledning gäller för legitimerade vikarier för att tjänstgöringstiden skall kunna tillgodoräknas i specialistutbildningen.

Handledaren skall kontinuerligt tillsammans med ST-läkaren bedöma delmålsuppfyllnaden.

Alla aktiva ST-handledare skall vara handledarutbildade, liksom merparten av övriga specialistläkare vid en utbildande enhet.

Alla ST-läkare under kompletterande tjänstgöring vid den utbildande enheten skall få en handledare utsedd i samband med att tjänstgöringen påbörjas.

ST-läkaren skall i samband med varje nytt tjänstgöringsavsnitt introduceras till verksamheten. Alla verksamheter skall ha ett fastställt introduktionsprogram för nya läkare.

5. Bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling

Handledare och verksamhetschef skall genomföra en kontinuerlig bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling med på förhand kända och överenskomna metoder. Bedömningar skall göras minst två gånger per år och dokumenteras samt återkopplas till ST-läkaren. Bedömningarna ligger till grund för intyg om uppnådd specialistkompetens. Studierektorn skall ta del av och aktivt följa upp resultatet av bedömningarna. Handledare och verksamhetschef skall dessutom samråda med studierektorn i samband med ST-läkarens ansökan om specialistkompetens.

Verksamhetschef skall hålla årliga utvecklingssamtal med ST-läkaren, i vilka diskussion av ST-läkarens kompetensutveckling skall ingå. Verksamhetschef ansvarar för att dessa samtal dokumenteras.

6. Kompletterande tjänstgöring och finansiering

Kompletterande tjänstgöring utanför den egna utbildande enheten och dess finansiering regleras separat.

7. Medicinsk vetenskap

Tid för genomförande av delmål a5 kan omfatta upp till tio veckor om detta inte uppfyllts i tidigare specialitet. Verksamhetschef skall ansvara för att en handledare utses som stöd till ST-läkaren så att delmål a5 kan uppfyllas.

8. Kvalitetsarbete och patientsäkerhetsarbete

Dessa arbeten bör i första hand utgå ifrån den utbildande enhetens verksamhet som en del i hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete.

Verksamhetschefen skall i samråd med handledaren föreslå relevanta frågeställningar kring kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, som ST-läkaren kan välja att arbeta med. Verksamhetschef skall även ansvara för att en handledare utses som stöd till ST-läkaren så att delmål a4 kan uppfyllas.

Tid för genomförande av delmål a4 kan omfatta upp till fem veckor om detta inte uppfyllts i tidigare specialitet. Kvalitets- och utvecklingsarbetet skall innefatta de krav som ställs i delmålet. Resultatet skall redovisas skriftligt och på den utbildande enheten eller vid annan yrkesrelaterad sammankomst. Träning att kritiskt granska den egna verksamheten och att genomföra risk- och händelseanalys bör i första hand ske i seminarieform, arrangerad av den egna enheten. Seminarieverksamhet kan även erbjudas genom AMM-klinik som ett komplement.

9. Kvalitetsgranskning av ST

Kvalitetsgranskning med extern granskning skall göras regelbundet, minst en gång vart femte år. Därutöver skall rutinmässigt en intern granskning göras vid minst ett tillfälle mellan de externa granskningarna.

Vid brister gällande föreskrifter, som påvisas vid den externa granskningen, skall åtgärder vidtas omgående. Detta skall följas upp av en extra intern kvalitetsgranskning under ledning av studierektor samt med skriftlig rapportering inom sex månader till den egna enheten.

Verksamhet som bedriver ST-utbildning och inte genomför extern granskning minst vart femte år kommer inte att godkännas som ST-utbildande verksamhet av studierektor. Detsamma gäller om påvisade brister vid extern granskning ej åtgärdats enligt ovan.  Den nationella studierektorn skall bevaka att samtliga utbildande enheter genomför extern granskning minst vart femte år och har en skyldighet att årligen rapportera antalet genomförda externa granskningar till föreningarnas ST-styrgrupp.

10. Arbetsuppgifter inom ST-utbildningen

Arbetsuppgifter inom ST-utbildningen beskrivs i bilaga. Samtliga specialistläkare som medverkar i ST-utbildningen skall få möjlighet till kontinuerlig fortbildning.