Forskning ska vara en attraktiv karriärväg 

En levande forskning där Sverige ska ha en världsledande roll inom Life science kräver att forskning ska vara en attraktiv karriärsväg för läkare. Tyvärr har den svenska forskningsmiljön blivit allt mer oattraktiv för läkare både i lönehänseende och tillfällen för att utbilda och handleda framtidens forskare.  

Att välja en forskarkarriär är att aktivt välja en lägre lön än de icke-forskande läkarkollegorna, samtidigt som man riskerar att hamna utanför socialförsäkringarna som forskande läkare. Forskarkarriären kantas samtidigt av stora organisatoriska problem där exempelvis nästan hälften av alla forskande läkare är med om att forskningstid dras in på grund av bemanningsproblem på arbetsplatsen.  

Idag forskar cirka 30 procent av läkarkåren, men en majoritet av dem som redan forskar vill göra det i ännu större utsträckning. Samtidigt finns det väldigt få doktorandtjänster runt om i landet och en stor andel väljer att förlägga sin forskningstid på fritiden. Undervisningen av blivande doktorander för också med sig problem som inskränker forskares möjligheter till ett välfungerande privatliv, där majoriteten av svensk undervisning sker på obetalt tid.  Framtidens vård och innovationer kräver mer forskning, därför måste forskande läkare erbjudas arbetsformer som inte riskerar ens familjeliv eller fritid.  

Tillsammans med detta kommer också administrativa bekymmer, avgifter från Läkemedelsverket, samt tunga regelverk som förhindrar intresset att växa fram i större utsträckning. Något som också reflekteras i engagemanget i vem som vill forska, där unga läkare är mer entusiastiska medan äldre läkare som blivit mer direkt utsatta för systemet är betydligt mindre intresserade av att forska. Något som då följs av att erfarenhet och kompetens som återfinns hos äldre läkare koncentreras till andra fält.