Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen

Stockholm den 9 februari 2012
Till: Socialdepartementet
Remiss – Promemorian Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen (Ds 2011:36)

Sveriges läkarförbund har fått rubricerad promemoria på remiss från Socialdepartementet och vill anföra följande.

Patientsäkerhetslagen trädde i kraft för ett år sedan. Läkarförbundet är alltjämt positivt till den förändring av patientsäkerhets- och anmälningssystemet som infördes genom lagen. Patientsäkerhetslagen är tänkt att utgöra grunden för en lärande patientsäkerhets­kultur, där det är självklart att tala om och analysera risker och avvikelser. Vi bedömer att den nya regleringen, med tydligare ansvar för vårdgivarna och möjlighet för Socialstyrelsen att efter ett klagomål utreda hela händelsen, har förutsättningar att bidra till en högre patientsäkerhet. Den tidigare ordningen med disciplinpåföljder och fokusering på enskilda yrkesutövares misstag bidrog inte till en god patientsäkerhetskultur. En viktig förändring var därför utmönstrandet av disciplinpåföljderna ur systemet.

I det nya systemet anmäls klagomål till Socialstyrelsen, som i sitt beslut får uttala sig om huruvida en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot lag eller annan föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. Ett sådant beslut får inte fattas utan att anmälaren och den som klagomålet avser har beretts tillfälle att yttra sig över ett förslag till beslut i ärendet. För att det nya klagomålssystemet ska vinna tilltro hos patienter, anhöriga och personal är det viktigt att Socialstyrelsens utredningar görs på ett omsorgsfullt, förtroendeingivande och rättssäkert sätt. I samband med införandet av patientsäkerhetslagen fick Socialstyrelsen ta över ett stort antal ej färdigutredda anmälnings­ärenden från HSAN. Socialstyrelsen har därefter dragits med långa handläggningstider i klagomålsärenden och styrelsens hantering i dessa ärenden har ännu inte riktigt funnit sin form.

I promemorian förslås nu betydande förändringar i det nyligen införda klagomålssystemet. Läkarförbundet är mycket tveksamt till om det är lämpligt att redan nu införa betydande förändringar i detta. Enligt förbundets uppfattning måste det gällande systemet ges tillfälle att sätta sig och utvärderas innan man överväger eventuella förändringar. Det viktigaste i dagsläget är att Socialstyrelsens klagomålshantering finner sin form inom ramen för gällande reglering.

Ifall det ändå anses befogat att redan nu överväga förändringar av klagomålsregleringen har Läkarförbundet följande kritiska synpunkter på promemorians förslag.

Det är självfallet viktigt att Socialstyrelsen i sina beslut har möjlighet att ge uttryck för kritiska synpunkter mot såväl vårdgivares som enskilda yrkesutövares agerande. Läkarförbundet konstaterar att det finns goda möjligheter till detta inom ramen för nuvarande reglering.

Socialstyrelsens beslut i fråga om kritik föreslås nu kunna överklagas av den som kritiserats och, om kritik inte ges, av den patient eller närstående som anmält händelsen. Läkarförbundet anser att man härigenom, och genom att föra in begreppet kritik i lagtexten, tar ett tydligt steg tillbaka mot det system med disciplinpåföljder, som efter noggranna överväganden övergavs för ett år sedan. Skillnaden mellan erinran/varning i det gamla systemet och kritik blir närmast semantisk. Läkarförbundet anser inte att denna återgång till ett nyligen avskaffat system är önskvärd och bedömer inte att den främjar patient­säkerhetsarbetet och en god patient­säkerhets­kultur.

Införande av överklagandemöjlighet kommer också i många fall att innebära en betydligt mer långdragen (och kostsammare) process innan ett ärende avgörs slutligt. Detta främjar knappast tilltron till patientsäkerhetsarbetet, vilket anges vara huvudsyftet med promemorians förslag.

Vad gäller särskilt den föreslagna överklagandemöjligheten för vårdgivare är det något helt nytt i dessa sammanhang och det är svårt att överblicka följderna av en sådan klaganderätt. Vilken sorts kritik kan tänkas komma att överklagas av vårdgivarna (Överbeläggningar? Bristande rutiner? Brister i journalsystem?) och hur kommer dessa mål att gestalta sig i domstol? Finns inte en risk för utdragna och komplicerade processer, som inte främjar förtroendet för klagomålssystemet? Frågan borde ha analyserats bättre i promemorian. Läkarförbundet bedömer dock att det är högst tveksamt om domstol är en lämplig instans för de frågor som kan bli aktuella i dessa mål.

I promemorian föreslås också att regleringen i 7 kap 18 § patientsäkerhetslagen skärps så att Socialstyrelsen ska (idag får) besluta att ge kritik om en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot lag eller andra föreskrifter, eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. Styrelsen ska få avstå från kritik endast om det finns särskilda skäl för det. Vid läsning av enbart lagtexten framstår bestämmelsen som väldigt sträng. I promemorian anges dock att särskilda skäl kan vara t.ex. att åtgärden eller underlåtenheten varit av mindre allvarlig art. Detta bör för tydlighetens skull framgå direkt i lagtexten, t.ex. genom att ange att Socialstyrelsen får avstå från kritik i ringa fall eller om det annars finns särskilda skäl.

Det föreslås att Socialstyrelsens skyldighet enligt 7 kap. 18 § patientsäkerhetslagen att ge anmälaren och den som klagomålet avser tillfälle att yttra sig över ett förslag till beslut i ärendet tas bort ifall överklagandemöjlighet införs. Detta kan framstå som naturligt, eftersom Socialstyrelsens beslut ju kan överklagas av den det gått emot. En väsentlig del i klagomålssystemet är dock Socialstyrelsens möjlighet att utifrån ett klagomål göra en utredning av hela händelsen. Socialstyrelsen kan alltså komma att kritisera även personal och åtgärder som den klagande inte uttryckligen anmärkt på i klagomålet. Det är viktigt att den som blir föremål för sådan kritik ges tillfälle att yttra sig i alla relevanta delar innan beslut fattas. Den nuvarande regeln i 7 kap 18 § säkerställer att så sker och regeln bör därför vara kvar även om överklagandemöjlighet införs.

Möjlighet att överklaga myndighetsbeslut kan vara motiverat av rättssäkerhetsskäl. Läkarförbundet bedömer dock inte att de kritiska uttalanden som Socialstyrelsen kan göra enligt gällande regler i patientsäkerhetslagen är att betrakta som sådan myndighetsutövning, där möjlighet till domstolsprövning är nödvändig av sådana skäl. Förbundet anser vidare att skälen mot överklaganderätt enligt promemorians förslag väger tyngre än skälen för sådan rätt. Viktigare än möjlighet till överklagande är att Socialstyrelsen tar fram och tillämpar tydliga rutiner som säkerställer att myndighetens utredning av klagomål sker på ett noggrant och rättssäkert, men samtidigt effektivt, sätt samt att parterna – anmälare, vårdgivare och personal – under utredningen ges goda och tillräckliga möjligheter att komma till tals och föra fram sina synpunkter.

Avslutningsvis vill Läkarförbundet passa på att påpeka vikten av att det genom patient­säkerhets­­lagen införda systemet för patientsäkerhetsarbete, tillsyn och klagomål noga följs upp och utvärderas när lagen har varit i kraft en viss tid. Detta för att kontrollera att systemet fungerar som tänkt och på ett rättssäkert och för alla inblandade tillfredsställande sätt.

SVERIGES LÄKARFÖRBUND
Arbetsliv och juridik
Ulrika Edwinson
Tomas Hedmark

AJ-nr 6/12

Senast uppdaterad 2012-02-13