Sveriges läkarförbund har i huvudsak övergripande synpunkter på remissunderlaget. Då dessa är svåra att infoga i den svarsmall som tillhandahållits i ärendet, har vi valt att istället sammanfatta våra synpunkter nedan.
Förbundets synpunkter baseras på strävan att förtroendet mellan patient och läkare inte får rubbas och på omsorgen om läkares arbetsmiljö. Det innebär t.ex. att det inte får uppstå en oro hos patienterna när det gäller personlig integritet och sekretesskydd för känsliga uppgifter. Det innebär också att den administrativa bördan inte får öka på bekostnad av effektiva läkarinsatser till nytta för patienterna. En allmän utgångspunkt är att patienten givetvis har rätt att ta del av sin journal.
Inom läkarkåren befaras att journalens betydelse och användbarhet som ett vårdens arbetsinstrument kan förändras och försämras om patienter får tillgång till journaldata via internet och ges möjlighet att själva infoga nya data i journalen. Läkarförbundet vill i det sammanhanget peka på att det bl.a. i förarbetena till patientdatalagen framhålls att möjligheterna till ökad kommunikation, som IT erbjuder, inte ska leda till en sådan utveckling. Patientjournalen ska alltjämt vara ett vårdens verktyg, som i första hand hanteras av behandlande läkare.
En rutin med två veckors rådrum innan patientjournalen görs tillgänglig har tidigare föreslagits av Läkarförbundet. Det är bra att det beaktats i remissunderlaget. Läkarförbundet vill dock påpeka att denna lösning inte är tillräcklig i alla sammanhang. Det kan vara svårt att i förväg fatta beslut om framtida utlämnande av uppgifter i en journal, där innehållet fortlöpande kompletteras med t.ex. provsvar och andra undersökningsresultat. I en serie av kontinuerliga provtagningar kan ett plötsligt avvikande svar inkomma, som patienten inte bör ta del av utan samtidigt samråd med sin läkare. Även detta bör beaktas när den tekniska designen för rådrum utformas.
En möjlighet för patienten att infoga upplysningar, t.ex. anamnes, i journalen förutsätter en tydlig struktur för hur detta ska gå till. Sådan tilläggsinformation bör, liksom idag, värderas av vårdpersonalen så att väsentliga uppgifter i patientens journal kan rättas. Idag hamnar kommunikation från patienten ofta i ett scannat format under olika rubriker i journalen. Det vore värdefullt om de istället kopplas till de händelser, läkarbesök, provtagningar etc., som tilläggsinformationen avser.
Avslutningsvis vill Läkarförbundet framhålla att det är av strategisk betydelse att företrädare för ett brett spektrum av kliniskt verksamma läkare involveras i och medverkar vid utvecklingen av nya IT-system i vården. Det är inte tillräckligt att möjligheter till synpunkter ges via remissförfarande. Det gäller i hög grad den pågående utvecklingen av "Din journal på nätet", men också de övriga projekt som ingår i Nationell eHälsa. Det finns en potential i en dialog med läkarprofessionen, som alltjämt inte tycks tas tillvara.
Läkarförbundets syn på remissunderlaget utvecklas ytterligare i förbundets policy: Patientens delaktighet i sin vård, som bifogas.
Sveriges läkarförbund
Avdelningen för Politik och profession
Kåre H Jansson, Utredningschef
Olle Högrell, Utredare
PP 38/11