Frågan om papperslösas rätt till vård är en fråga som alltför länge diskuterats i fel forum. Migrationspolitik är en otroligt komplex fråga utan självklara svar men rätten till hälso- och sjukvård är enligt FN en mänsklig rättighet.
Vem är papperslös?
Begreppet papperslös innefattar dels de personer som har sökt asyl men fått avslag, men även de som inte har kunnat söka asyl eftersom de saknar asylskäl enligt svenska bestämmelser. Idag har dessa människor enbart rätt till akut sjukvård och måste bekosta den faktiska kostnaden för denna själv. För att få en uppfattning om vilka summor det handlar om kostar ett akutbesök runt 2100 kronor och en komplikationsfri förlossning mellan 21 000 och 25 000 kronor(Läkare i världen) . Barn till asylsökande får tillgång till vård precis som barn med svenskt medborgarskap, men barn till föräldrar som inte ansökt om asyl eller som fötts efter det att föräldrarna fått avslag hamnar mellan stolarna. Dessa barns existens undgår de svenska myndigheterna och de registreras därför inte någonstans. Detta gör hanteringen av barnen i sjukvården oerhört komplicerad och de inte får vård i den utsträckning de enligt FN:s barnkonvention har rätt till.
De stannar ju fast de inte får?
I Sverige har papperslösas rätt till vård alltför länge behandlats som en del av migrationspolitiken. Detta har lett till att vi idag har en av Europas mest restriktiva lagar kring vård för denna redan utsatta grupp. Att ta ställning till papperslösas rätt till vård går att göra utan att ge sig in i komplicerade diskussioner kring asylpolitik. Att det idag är ett brott att stanna i Sverige med ett avslag på medborgarskap är inget argument mot att dessa personer ska få vård. Enligt grundläggande medicinsk etik ska alla ges lika vård, oavsett vad du har för bakgrund och oberoende av om du är dömd för brott eller ej. Kostnaden lyfts också ofta upp i diskussionen men även detta är ett argument som inte håller. Det är vedertaget att preventiv vård är mycket billigare än att behandla patienter akut, i ett landstings budget är dessa summor dessutom försumbara då det inte handlar om något stort antal individer. Viktigast är dock att rätt till vård är en mänsklig rättighet. Idag finns ett glapp mellan denna internationella rättighet, svensk lag och verkligheten vilket gör att en utsatt grupp blir ännu mer utsatt.
Det har tjafsats för länge!
Det vore hedersamt för Sverige att tro att detta är ett nytt problem, men ända sedan 1995 har sjukvårdspersonal försökt få till en förändring. En papperslös saknar svenskt personnummer, vilket gör att varje besök till en vårdenhet innebär en kamp för att överhuvudtaget komma förbi inskrivningsluckan. Det har varit oklart hur dessa patienter ska hanteras och tydliga riktlinjer har saknats om huruvida personalen varit skyldig att rapportera den papperslösas närvaro till polisen eller ej. Detta har lett till att patienter sökt alldeles för sent vid allvarliga sjukdomar och förfärliga människoöden som kanske kunnat undvikas om diagnos och behandling skett tidigare. För många barn, som faktiskt inte själva valt sin situation, har nödvändig vård uteblivit.
Politiker har i alltför många år fokuserat på fel fråga, och medan de debatterat asylpolitik har många människor inte fått den vård de har rätt till enligt konventionen om mänskliga rättigheter. Äntligen har en utredning tillsatts för att se över svensk lag i denna fråga, vilken fått kritik av FN för att den inte tryggar papperslösas behov av vård och hälsa. Denna utredning beräknas dock att vara klar först i mars 2011. Det är idag inte olagligt att ge vård till papperslösa och många landsting, där region Skåne verkar i frontlinjen, har föregått tjafsandet i riksdagen. Nationellt är det idag framför allt Moderaterna som är den stora bromsklossen. Det är dags att de andra partierna gör gemsam sak och ser till att Sverige lever upp till FN:s mänskliga rättigheter!
Maria Ehlin Kolk
Vice ordförande Medicine Studerandes Förbund