Difteri, läkarinformation 2004-07-01


Allmänfarlig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. (BN)
Orsakas av Corynebacterium diphteriae

1. Laboratoriediagnostik
Provtagning med bomullspinne och vanligt transportmedium från svalg eller sårsekret. Frågeställningen "difteri" måste anges på remissen. Tag telefonkontakt med laboratoriet innan provet sänds. Omgående transport till laboratoriet, som bör få provet samma dag. Bakteriologisk diagnos fås på 2-3 dygn, eventuell toxinproduktion meddelas efter ytterligare 1-2 dygn (kan ta längre tid).

2. Smittvägar
Luftvägs- eller sårsekret. Symtomfria bärare utgör reservoar för bakterien. Droppsmitta kan förekomma vid nära kontakt liksom smittspridning via exempelvis gemensamma sekretkontaminerade matbestick, flaskor eller cigarretter. Vaccination skyddar i första hand mot toxinets effekter och i mindre grad mot bärarskap och sekundär smittspridning.

3. Inkubationstid
2-5 (-14) dagar.

4. Patienten
Kliniskt kan difteri yttra sig som gråmembranös tonsillit med lymfadenit, laryngit (äkta krupp), näs- eller hudinfektion. Huddifteri har benign karaktär. Laryngiten är särskilt allvarlig hos barn. Toxiska fjärrmanifestationer i form av myocardit eller neurologisk påverkan är ofta allvarliga och letaliteten är 5-10 % vid obehandlade fall. Obehandlade fall kan vara symtomfria smittbärare i veckor till månader. Misstänkta eller diagnosticerade fall isoleras oftast på infektionsklinik. Symtomfria bärare kan isoleras i hemmet. Såväl sjuka som smittbärare erbjuds antibiotikabehandling.

5. Smittspårning/åtgärder
Fråga: Nära kontakt med personer med svalgsymtom? Kontakt med någon med sår (huddifteri)? Kontakt med någon som varit utomlands? Kontakt med personer i social misär? Egen utlandsvistelse? Vaccinationsstatus?
Åtgärder: Tag genast kontakt infektionsklinik och smittskyddsläkare. Smittskyddsåtgärder vidtas omedelbart vid stark klinisk misstanke och innefattar:
Förhållningsregler: Ges muntligt och skriftligt.
Provtagning: Frikostig provtagning av misstänkta smittkällor samt av nära kontakter såsom familjemedlemmar, nära umgängesvänner och lekkamrater.
Antibiotikabehandling: Ges till starkt misstänkta fall och till nära kontakter efter provtagning. Erythromycin användes som förstahandsmedel i vanlig dosering i 7-10 dagar.
Vaccination: Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade grundimmuniseras med difterivaccin (D), helst tillsammans med tetanusvaccin (T), så att totalt tre vaccinationer av vardera vaccinet erhålles. Registrerade D eller T vacciner finns inte idag (2004) men via licens finns Difterivaccin SSI och Tetanusvaccin SSI. Doseras enligt tillverkarens anvisning. Kombinationsvaccin finns inte för grundimmunisering.
Närkontakter med komplett grundvaccination för mer än 10 år sedan erhåller förnyelsedos. Detsamma gäller sjukvårdspersonal. En femte dos kan bli aktuell om 30 år förflutit sedan 4:e dosen. Dessa boosterdoser ges med
difteri-tetanusvaccin (diTeBooster®).
Smittfriförklaring: Tre negativa odlingar med minst 24 timmars mellanrum. Första prov tas tidigast ett dygn efter avslutad antibiotikabehandling.

6. Anmälan
Omgående telefonanmälan till smittskyddsläkaren vid kliniskt starkt misstänkta fall. Anmälan till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet på därför avsedd blankett görs av samtliga odlingsverifierade fall med fynd av toxinproducerande Corynebacterium diphteriae oavsett om de haft symtom eller ej och oavsett om de telefonanmälts eller ej. Anmälan skall innehålla kliniska data, social situation och vidtagna åtgärder avseende utredning och profylax.

7. Kriterier för klinisk anmälan enl. smittskyddslagen
Laboratorieverifierade fall och/eller stark klinisk/epidemiologisk misstanke. Även symtomfri bärare anmäls.

Ladda hem läkarinformation i word-format >

 
Senast uppdaterad 2007-12-18
Medlemsrådgivning

medlemsradgivningen@slf.se
Tel: 08-790 35 10
må 9-12, ti-fr 9-12, 13-15