Det finns anledning att oroa sig inför den framtida tillgången på läkare i Sverige. För att patienterna ska kunna känna sig trygga krävs inte bara fler läkare. Det krävs bra läkare.
Om vi inte får närsjukvården att fungera bättre riskerar vi snart att få en betydande läkarbrist som kräver att intagningen till läkarutbildningen ökar.
Stor brist inom vissa specialiteter
En allt äldre befolkning ställer krav på en välfungerande och utbyggd närsjukvård men väntas också skapa ett ökat behov av vårdplatser och större efterfrågan på specialistläkartjänster. Här behövs ett nytänkande för att kunna attrahera många fler att utbilda sig i dessa specialiteter.
Det finns vissa specialiteter och vissa delar av landet där det råder en stor läkarbrist.
Fler tjänster inom till exempel allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och radiologi behöver tillsättas. Det är viktigt att göra dessa arbeten attraktiva så att studenter vill utbilda sig inom dessa specialiteter.
Hälso- och sjukvårdens utmaningar
Andra utmaningar är fler fall av diabetes och hjärtkärlsjukdomar bland yngre. Den medicintekniska utvecklingen och allt högre förväntningar på vad sjukvården ska klara ökar också trycket på vården.
Vårdbehovet förväntas öka. För att klara utmaningen behövs en större mångfald av arbetsgivare inom vården. Kompetenta aktörer som tar fullt ansvar både för vårdens innehåll och för arbetsmiljön. Utan tillräckligt många läkare drabbas patienterna och annan sjukvårdspersonal får ett ökat arbetstryck.
Tillgången på läkare
Tillgången på läkare har ökat dramatiskt sedan 1960-talet. Då fanns omkring 7 000 yrkesverksamma läkare, vilket motsvarar en läkare på 1 060 invånare. År 2009 finns cirka 33 400 yrkesverksamma läkare i Sverige. Det motsvarar en läkare per 277 invånare.
I dag är läkartätheten internationellt sett hög. Trots det har vi brist på cirka 1 500 allmänläkare samt även brist på psykiatrer, radiologer, geriatriker m fl.
Det enklaste kan tyckas vara att utöka läkarutbildningen. Det kommer också att behövas, men är inte tillräckligt. Det krävs också reformer som effektiviserar sjukvården. Läkarförbundet har bland annat föreslagit utbyggd närsjukvård och effektivare organisationsmodeller.
Vartannat år sedan 1970-talet genomför de nordiska läkarförbunden en prognos om tillgång och behov av läkare. Tidigare rapporter visar att vi relativt väl kan förutse tillgången på läkare, men att vi oftast underskattat efterfrågan.
Att ha rätt arbetsuppgifter
Läkare behöver få tillräckligt med tid för varje patient. I dag ägnar läkare alltför mycket tid åt fel saker. Problem med att få träffa doktorn beror i många fall inte på läkarbrist utan på att för mycket administration lagts på läkarna. Under den ekonomiska krisen på 90-talet förlorade exempelvis många läkarsekreterare sina arbeten. Dessa administratörer har aldrig ersatts, trots att många administrativa uppgifter kommit till.
Systemfel ger många hyrläkare
Det finns en mängd fördelar med att ha flera aktörer som erbjuder hälso- och sjukvård. Att anlita bemanningsföretag kan i många fall vara utmärkt som tillfällig lösning. Förbundets kritik riktar sig mot omfattningen på inhyrningen och oförmågan att ta itu med situationen.
När läkare reduceras till tillfälliga medicinska konsulter drabbas vården både ekonomiskt och medicinskt. Många patienter far illa av bristande kontinuitet, men allra mest de svagaste patientgrupperna på vårdcentraler, psykiatriska kliniker och i äldrevården.
Särskilda satsningar krävs i glesbygden för att rekrytera och behålla läkare under utbildning, men även för att förmå färdigutbildade specialistläkare att stanna kvar och för att locka nya. Läkaren måste ges större inflytande över sitt arbete och sin situation.
Läkarförbundet för effektivare hälso- och sjukvård
Läkarförbundet är professionens organisation och arbetar bland annat med opinionsbildning för att stärka läkarnas ställning inom vården och för att förbättra hälso- och sjukvården i stort. Vår styrka ligger i att flertalet av Sveriges läkare är anslutna till förbundet, nära 90 procent av läkarkåren.
Läkarförbundet har under senare år ägnat mycket kraft åt att visa på vilka reformer som skulle öka effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. Vårdvalsmodeller, konkurrens, utbyggd närsjukvård och mer egenföretagande är några lösningar. Om inte hälso- och sjukvården organiseras bättre och ett antal reformer genomförs riskerar vi att sakna drygt
4 000 läkare år 2015.
Bra utbildning ger kompetenta läkare
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen lämna ett underlag som stöd för regeringens bedömning av tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal. För de allra flesta akademiska utbildningar beslutar högskolor och universitet själva hur många platser de ska ha. Men läkarutbildningen är ett undantag från den principen, eftersom utbildningen bland annat regleras i ett avtal mellan staten och landstingen.
År 2008 antogs cirka 1 200 personer att studera vid medicinsk fakultet. Antalet ökar med totalt 110 ny utbildningsplatser från och med 2009.
Medicine studerandes förbund genomför vartannat år en handledningsenkät på de kliniska terminerna. Den senaste enkäten visar att tidigare utökningar inte har följts upp av ökade resurser i den mån som skulle varit nödvändigt för att inte påverka kvaliteten. Antalet studenter per handledare har ökat. Dessutom har de praktiska momenten blivit färre. Exempelvis har en av tre studenter inte fått utföra gipsning, hålla fri luftväg eller suturera – färdigheter som varje student måste ha praktiserat under sin utbildning. Nästan var fjärde student på kirurgikursen svarar att de inte tillgodogjort sig den praktiska kunskap som förväntas av dem. Hälften anser att det behövs stora förbättringar av den kliniska utbildningen.
Konsekvensen är att studenterna blivit sämre förberedda för yrkeslivet. I slutändan drabbar det patienterna. Förhoppningsvis lyssnar regeringen och avsätter de resurser som behövs för ett tillräckligt antal lärare och handledare i utbildningens alla olika delar.
Patientsäkerhet kräver hög utbildningsstandard
Förra året skickade Läkarförbundet ut en enkät om patientsäkerhet till tusen medlemmar. Svaren visar att patientsäkerhet handlar om tid, kompetens, personal, arbetsbelastning, arbetsmiljö och ledarskap. Att läkare är väl utbildade och att de får möjlighet att kontinuerligt utvecklas anses mycket viktigt för patientsäkerheten.
Läkarna tycker också att frågor som vårddokumentation, avvikelserapportering, tillgänglighet och köer, vårdplatser, forskning och utveckling, finansiering, organisation av närsjukvården, stärkt vårdgaranti, sänkta ohälsotal... är mycket viktigt för patienternas säkerhet.
Väntan på praktisk utbildning
Redan i dag tvingas nyutexaminerade läkare att vänta i cirka sex månader på att få avsluta utbildningen med AT. Om arbetsgivaren vill ha ut flera läkare snabbt vore det naturligt att använda sig av dessa AT-läkare som passivt väntar.
Läkarförbundet ser positivt på landstingens planer på att utöka antalet AT-block med omkring 200 fram till år 2010, likaså på att flera orter erbjuder individuellt anpassad tjänstgöring. Men 200 nya AT-block är knappast tillräckligt. I dag har landstingen i samarbete med fakulteterna svårt att få fram de kliniska utbildningsplatser som behövs.
Elever som studerar utomlands
Hänsyn måste också tas till att en tredjedel av svenska läkarstudenter läser utomlands. Många av dessa studenter kommet tillbaka när de gör praktik. De ska också få tillgång till resurser och bra handledare. Det kan antas att en mycket stor del av studenterna vänder tillbaka till Sverige efter examen, vilket ytterligare ökar efterfrågan på AT- och ST-utbildning.
Utländska läkare behövs
Läkarförbundet tycker inte att det är rätt att förlita sig enbart på att läkare med utländsk utbildning ska fylla läkarvakanser. Sverige får inte dränera fattigare länder på deras läkare. Därmed inte sagt att vi inte ska vara öppna för en rörlighet inom EU och ett snabbare inträde på arbetsmarknaden för läkare från s k tredje land.