Patientansvarig läkare

1991 infördes Patientansvarig läkare (PAL) i ­hälso- och sjukvårdslagen med syfte att främja kontinuitet och patientens anknytning till en viss läkare. 2010 togs emellertid PAL bort från lagstiftningen och ersattes av ”fast vård­kontakt” med ansvar för samordning. Denna vårdkontakt ska utses av verksamhetschefen om det är nödvändigt för patientsäkerheten eller om patienten önskar det. Endast vid livshotande tillstånd ska vårdkontakten vara en läkare, enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

Dagens bestämmelse om att verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt fungerar som en tröskel för att patienten ska få en utpekad kontakt och dessutom behöver heller inte kontakten vara någon som är medicinskt ansva­rig.

I dag saknas också ofta någon som har det övergripande medi­cinska ansvaret för patienter med kroniska sjuk­domar, andra allvarliga eller komplicerade sjukdoms­tillstånd, multisjuka äldre och patienter med nedsatt förmåga att ta självständiga beslut.

För många patienter är det viktigt att kunna välja en patientansvarig läkare. Det stärker kontinuiteten, säkerheten och tryggheten för patienten. En patientansvarig läkare bidrar också till en jämlik vård, inte minst för patienter med sämre förmåga att tillgodose sina vårdbehov. Samtidigt är självklart även de andra professionerna i vården centrala för patientens trygghet och kontinuitet.

Många patienter behöver en Patientansvarig läkare som tar det medicinska helhetsansvaret, och inte som i dag endast vid livshotande tillstånd. En PAL till alla patienter som vill ha det skulle stärka både tryggheten för patienten och effektiviteten i vården.

En patientansvarig läkare bidrar också till bättre samverkan genom att andra aktörer och professioner vet vilken läkare som är medicinskt ansvarig för patienten. En patientansvarig läkare underlättar därmed teamarbetet.