Läkare och sekretess

Tystnadsplikten är en av läkaretikens hörnstenar.

Formella regler om sekretess för läkare finns för den offentliga sektorn i offentlighets- och sekretesslagen medan regler om tystnadsplikt för enskilda sektorn finns i patientsäkerhetslagen.

Undantag

Det finns också situationer då läkaren är skyldig att lämna ut uppgifter om patienter. De finns beskrivna i sekretesslagarna och i speciallagar som exempelvis socialtjänstlagen och socialförsäkringslagen. Det finns ett drygt femtiotal sådana sekretessbrytande regler som berör läkarnas verksamhet.

Ses som myndigheter

Offentligt drivna sjukhus, vårdcentraler och allmänna husläkarmottagningar betecknas i sekretessammanhang som myndigheter. Därav följer att en rad formella, svårhanterliga regler om utlämnande av journalhandlingar, diarieföring, skyndsam handläggning, överklagande m.m. ska tillämpas.

Också för privatläkare och enskilda sektorns företagsläkare finns särskilda regler om utlämnande av journalhandlingar i patientdatalagen.


Patientdatalagen

När får vårdpersonal läsa patientuppgifter?

Patientdatalagens bestämmelser om när vårdpersonalen får ta del av patientuppgifter har skapat osäkerhet hos både vårdgivare och vårdpersonal. Den statliga Utredningen om rätt information i vård och omsorg har nu skrivit ett frågor-och-svar-dokument om det.

Patientdatalagen bestämmer hur personuppgifter ska behandlas i hälso- och sjukvården. Bland annat finns regler om inre sekretess (sekretess inom en vårdgivare), om sammanhållen journalföring (olika vårdgivare får tillgång till varandras patientuppgifter) och om patientens rätt att spärra uppgifter. Lagen är ganska svår att tolka. Många undrar bland annat över när läkare har rätt läsa journaler utanför det traditionella patient-läkarmötet.

Utredningen om rätt information i vård och omsorg, där Läkarförbundet är med, ska lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Frågor och svar om patientdatalagen

Eftersom många är osäkra på vad som gäller tog utredningen vid årsskiftet fram en delrapport. Rapporten beskriver hur man enligt patientdatalagen får använda patientuppgifter i vården. Den är ett ”frågor och svar-dokument,” där utredningen besvarar ett stort antal frågor av typen:

  • Vad innebär det att delta i vården av patienten? Är det tillåtet för en läkare att läsa journaler för att förbereda sig inför ett jourpass?
  • Är röntgenronder lagliga?
  • Får den som deltagit i vården av en patient gå in i journalen för att följa upp hur det gick?
  • Vad menas med aktuell patientrelation?

Till rapporten hör även tre korta pm, som handlar om:

  • patientuppgifter i systematiskt kvalitets­arbete
  • studenters tillgång till patientuppgifter
  • patientuppgifter i sammanhållen journalföring

Övrigt

Utredningen säger att vårdgivaren har ett ansvar att ta fram verksamhetsanpassade riktlinjer. Vårdgivaren ska t.ex. precisera hur verksamhetens systematiska kvalitetsarbete ska bedrivas, inklusive hur patientuppgifter ska användas i detta arbete.

Den som vill fördjupa sig i patientdatalagen kan läsa utredningens frågor och svar-dokument.

Har du frågor? Kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning. 

Skicka en fråga till medlemsrådgivningen >
Telefon: 08-790 35 10, må 9-12, ti-fre 9-12, 13-15  medlemsradgivningen@slf.se 

Senast uppdaterad 2016-04-28
Medlemsrådgivning

Fackliga och juridiska frågor:
Mån-tors 9-17, fre 9-13

Tel: 08-790 35 10
medlemsradgivningen@slf.se

Frågor om medlemskap, avgifter och ändra uppgifter:

Telefon: 08-790 35 70
medlem@slf.se
Mån och ons 9-12 & 13-15
Tis, tors och fre 9-12