Om studierektorer

Studierektorer finns idag inom de flesta landsting, men befogenheter, resurser och ansvarsområden varierar kraftigt. Inom allmänmedicinen finns en väl utbyggd organisation som i stort sett täcker hela landet. När det gäller sjukhustjänstgöringen ser det annorlunda ut. Studierektorerna på universitetsorterna är vanligtvis klinik- eller sjukhusbundna. För övrigt tycks det vanligaste vara att en studierektor utses för AT- och ST-läkarna inom ett förvaltningsområde.

Handledning är en nyckelroll i läkarnas utbildning. I utbildnings- bestämmelserna föreskrivs att AT och ST skall fullgöras genom tjänstgöring som läkare under handledning (Patientsäkerhetsförordning - 2010:1369, kap 3 och kap 4). I Socialstyrelsens föreskrifter för ST (SOSFS 2008:17) åläggs arbetsgivaren vidare att utforma planer och handlingsprogram för AT- och ST-läkares kompetensutveckling.

En utbyggd organisation med studierektorer och handledare och en klar ansvarsfördelning och fungerande rutiner krävs för att alla delar av den omfattande process som vidareutbildningen är skall fungera. En övergripande planering underlättas om det finns en studierektor. Studierektorn kan t ex i samråd med klinikerna utse handledare och svara för att dessa får utbildning och förberedelse för sin uppgift. Andra viktiga uppgifter för studierektorer kan vara att arrangera temadagar samt utvärdera och följa upp.

Läkarförbundet har gjort ett försök att kartlägga studierektorssituationen och att identifiera de läkare som på olika premisser upprätthåller funktionen som studierektor. Ett nätverk har bildats som stöd till verksamma studierektorer. Konferenser hålls regelbundet 2 gånger per år i Läkarförbundets regi.

Senast uppdaterad 2018-03-14