Allt färre läkare får möjlighet till fortbildning
Läkare deltar allt mindre i kompetensutveckling. Orsaken är den styrning mot högt resursutnyttjande som finns för att klara sjukvårdsuppdraget inom budget. Det blir svårt att avsätta tid för lärande och kompetensutveckling i det dagliga arbetet, och ont om tid för kunskapsöverföring, eftertanke och erfarenhetsutbyte.
Antalet dagar för extern fortbildning har sjunkit betydligt sedan 2004 – från 8,5 dagar till endast 4,2 dagar 2022. Det är långt under de 10 dagar som Sveriges läkarförbund rekommenderar, och som till exempel vårt grannland Finland har som lagstadgad gräns för extern fortbildning. 18 procent av läkarna fick inte någon extern fortbildning alls under 2022. Det ska jämföras med 9,1 dagar år 2005. I nästan alla regioner har mängden fortbildning minskat jämfört med 2019. De regionala skillnaderna är fortsatt stora. Antalet dagar för extern fortbildning skiljer sig även i åt markant mellan de olika regionerna där spannet är mellan 1,8 och 8 dagar.
Antalet timmar per vecka med internutbildning och egen fortbildning ligger konstant på låga nivåer (1 respektive 2 timmar – klart under Läkarförbundets mål på en halv dag i veckan). En av fem specialistläkare uppger att de har en kvart eller mindre intern fortbildning i veckan.
Brist på tid är det stora problemet. Nästan 70 procent av läkarna saknar tillräckligt med tid för fortbildning. Nästan 1 av 4 vet inte ens om det finns pengar för deras fortbildning. Och mindre än 40 procent har någon form av plan för sin fortbildning.
För att kompensera lägger läkare både fritid och privata pengar för att kunna hålla sig ajour. I snitt lägger en läkare 9 dagar / år av helger, kvällar och semestrar på fortbildning. Snittet för privata utlägg på medicinsk fortbildning är 1 200 kronor år 2022, men många lägger betydligt högre summor än så.
Läkarförbundets fortbildningspolicy slår fast vad som krävs:
Nationell reglering i form av föreskrift
Det behövs ett tydligare nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvårdens kompetensutveckling. För att tydliggöra både arbetsgivares och arbetstagares ansvar för läkarnas fortbildning krävs en föreskrift som tydligt reglerar en systematiserad fortbildning med en fortbildningsplan för varje läkare. Det ökar möjligheterna för en jämlik vård och hälsa.
Individuell fortbildningsplan
Varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan som följs upp och revideras regelbundet, där behovet av både extern och intern fortbildning framgår. Det säkerställer att fortbildning ses som en naturlig del av hälso- och sjukvårdsverksamhetens systematiska kvalitetsutveckling och patientsäkerhetsarbete.
Fortbildningen ska ha medicinskt fokus och inte organisatoriskt eller administrativt. Läkare ska ha en god lärandemiljö med tid för kollegial dialog, eftertanke, kunskapsöverföring och informationssökning. Alla specialistläkare ska kunna avsätta minst en halv dag i veckan sammanlagt för internutbildning och egen fortbildning.
Budget för extern fortbildning
Det ska finnas tillräckliga budgeterade resurser till utbildningar och konferenser för alla specialistläkare, motsvarande minst 10 dagars extern fortbildning per läkare och år. Det ska finnas god tillgång på kurser och konferenser av hög kvalitet.
Extern uppföljning
Att vårdgivare och yrkesföreträdare uppfyller sina skyldigheter måste följas upp externt. Fortbildningen ska redovisas i verksamhetsberättelsen för att underlätta granskning.
Redovisning av fortbildning vid upphandling
Arbetsgivaren ska erbjuda fortbildning av hög kvalitet och i tillräcklig omfattning. Vid upphandling, oavsett driftsform, ska sjukvårdshuvudmannen ställa krav på att anbudsgivaren erbjuder medarbetarna kompetensutveckling i tillräcklig omfattning samt öppet redovisar tidsåtgången.
