Forskning

Sveriges läkarförbund anser att en patientsäker hälso- och sjukvård som kan möta morgondagens behov behöver långsiktiga satsningar på klinisk forskning.

I Sverige har den kliniska forskningen länge varit väl integrerad i hälso- och sjukvården. De kliniskt verksamma läkarna har utvecklat behandlingsmetoder och arbetat med kvalitetsregister. En stor del av dem har haft en forskarutbildning. De forskarutbildade läkarna utgör därför en viktig och naturlig brygga mellan forskningen och det dagliga sjukvårdsarbetet. De bidrar till att nya medicinska rön kan omsättas i praktiken.

Under de senaste decennierna har det blivit allt svårare att genomföra en forskarutbildning parallellt med läkarutbildning, AT och ST, och andelen disputerade läkare har minskat. Läkare är idag den enda yrkesgrupp i Sverige som förlorar i livslön på att disputera. Det krävs därför särskilda satsningar från universitet och landsting för att läkare ska kunna genomföra forskarutbildning parallellt med utbildning och kliniskt arbete. Det behövs såväl särskilda tjänster för forskande läkare i sjukvården genom hela läkarkarriären som fler kombinationsanställningar, med både universitet och sjukvård som arbetsgivare.

Klinisk behandlingsforskning och annan patientnära forskning har i många fall svårt att konkurrera om forskningsmedel trots att den potentiella nyttan av forskningen är stor. Kommittén för klinisk behandlingsforskning utgör ett välkommet tillskott på området, men finansieringen till den behöver öka kraftigt. Den patientnära forskningens förutsättningar måste också beaktas vid utformning av utvärderingen av forskningsanslag.

Läkarförbundet anser att universitetens direkta anslag bör öka. Både för att de ska kunna stå för finansiering av infrastruktur och kunna inrätta och tillsätta såväl meriteringstjänster för yngre forskare som fasta lärar- och forskartjänster. Rådsmedel bör framför allt fördelas som fria projektanslag.

Idag ser vi allt för ofta att forskning och utvecklingsarbete får stryka på foten när sjukvården styrs mot kortsiktiga och mätbara mål om ökad tillgänglighet och produktivitet. Såväl politiker som chefer i landstingen måste ta sjukvårdens FoU-uppdrag på större allvar. Forskning, utveckling och utbildning måste tydligt ingå i sjukvårdens uppdrag och i de beställningar och uppföljningar som görs. Den kliniska forskningen är en förutsättning för hög kvalitet i hälso- och sjukvården.

Inför forskningspropositionen

Inför regeringens forskningspolitiska proposition hösten 2016 har Läkarförbundet kommit med följande förslag:

  • Förbättra möjligheterna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet, bl.a. genom fler kombinationsanställningar.
  • Skapa förutsättningar och stimulera läkaren att tidigarelägga starten av sin forskarkarriär, bl. a. genom fler tjänster som forskar-AT och forskar-ST.
  • Tydliggör sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen i vardagen.
  • Förstärk finansieringen av patientnära forskning och beakta dess förutsättningar vid utvärdering av anslag, bl. a. genom ökade anslag till Kommittén för klinisk behandlingsforskning.
  • Öka de direkta anslagen till universiteten för långsiktiga satsningar och prioritera fria projektanslag.
Senast uppdaterad 2016-09-29