Sveriges läkarförbund har fått rubricerade promemoria på remiss och vill lämna följande synpunkter.
Läkarförbundet delar arbetsgruppens bedömning om att det behövs kompletterande regler för de grupper som här avses och därmed även syftet med det som nu föreslås. Läkarförbundet förespråkar dock en enklare regelutformning som ger förutsättningar för likformig tillämpning och som inte blir administrativt betungande.
Kap. 4 Bedömning av arbetsförmågan för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
Läkarförbundet tillstyrker förslaget att vid bedömningen av arbetsförmågan för en försäkrad som på grund av sjukdom är frånvarande från ett arbetsmarknadspolitiskt program, ska beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att delta i programmet (grunden för bedömningen blir alltså det arbetsmarknadspolitiska programmet). Detta var också avsikten i den tidigare steg för steg modellen som gällde fram till juli 2008.
Kap. 5 Bedömning av arbetsförmågan när den försäkrade skrivits ut från ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom
Läkarförbundet tillstyrker förslaget att vid bedömningen av arbetsförmågan för en försäkrad som på grund av sjukdom har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program, och som har möjlighet att återinträda i ett sådant program, ska även beaktas den försäkrades förmåga att delta i ett sådant program.
Kap. 6 Förlängd sjukpenning i vissa fall
Läkarförbundet delar uppfattningen om behovet av kompletterande regler. Läkarförbundet förespråkar dock enklare regler som kan tillämpas på ett likformigt sätt över landet.
Vi uppfattar att arbetsgruppen känner viss oro för att begränsningen av sjukpenningdagar i sjukförsäkringen kan urholkas om gruppen som kan få ytterligare förlängd sjukpenning inte avgränsas och därför föreslås en lagkonstruktion där vissa situationer/grupper räknas upp.
Läkarförbundet delar uppfattningen att det efter 550 dgr bör krävas en aktiv ansökan (i de fall det är möjligt) om ytterligare dagar med sjukpenning. Vi tror dock inte på konstruktionen att försöka räkna upp i vilka fall det skall vara möjligt att få den ytterligare förlängda sjukpenningen. Det kommer troligen att finnas ytterligare situationer som borde berättiga till den förlängda sjukpenningen. Det finns också risk för att bedömningarna av vad som är svår resp. allvarlig sjukdom (för att skilja på dem som är berättigade till ytterligare förlängd sjukpenning och fortsatt sjukpenning) inte görs på likformigt sätt.
Läkarförbundet menar att Försäkringskassan bör efter den försäkrades/patientens ansökan om ytterligare förlängd sjukpenning göra en prövning av arbetsförmågan utifrån medicinska underlag och bedöma om den försäkrade/patienten kan, i de här fallen, ta del av det stöd arbetsförmedlingen erbjuder. Risken för att gruppen då blir för stor får vägas mot det svåröverskådliga i regelverket och att man här kan sägas göra avsteg från försäkringens generella utformning samt de administrativa merkostnader som torde bli följden.
Kap. 7 Rätten att återfå tidigare sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning
Syftet med de senaste årens förändringar sjukförsäkringen är snabbare återgång i arbete. Det är därför ett bra förslag att den försäkrade återfår sin sjukpenninggrundande inkomst. Det borde bidra till att den enskilde bli mindre rädd att lämna sjukersättningen. Vi kan dock inte på detta underlag avgöra vad förslaget om tre månaders karens kommer innebära. Det uttrycks också lite oklart i brödtexten i förhållande till lagtexten. Vi har tolkat det som att den som har haft sjukersättning kan få sjukpenning (utan karens på tre månader) om det handlar om annan nedsättning än den som svarar mot nedsättningen för vilken sjukersättning utgavs. Detta är dock oklart uttryckt. Helt klart torde dock vara att den försäkrade blir försiktigare om man vet att man inte får sjukpenning ens för t ex influensa.
Kap 9
Läkarförbundet tillstyrker förslaget.
SVERIGES LÄKARFÖRBUND
Avdelningen för Politik och profession
Kåre H Jansson, utredningschef
Susann Asplund Johansson, utredare
PP 52/09