Sveriges läkarförbund tackar för möjligheten att lämna synpunkter på rubricerad remiss. Vi väljer i det följande att i huvudsak lyfta fram några av de positiva delar vi ser i programmet, med förhoppningen att de svenska förhandlarna bevakar dem när EU-kommissionens förslag ska färdigförhandlas och antas.
EU-kommissionen föreslår en total rambudget om 80 miljarder euro för det kommande ramprogrammet och Läkarförbundet är positivt till resursökningen jämfört med det sjunde ramprogrammet. Att öka investeringarna i forskning och utveckling är en grundförutsättning för kunskaps- och samhällsutveckling liksom för att kunna behålla och locka de mest kompetenta forskarna till Europa.
Läkarförbundet välkomnar en gemensam programstruktur för EU:s finansiering av forskning och innovation och att EU-kommissionen därigenom vill ta ett samlat grepp om forsknings- och innovationsfrågor. Vi ser dock tendenser till att det innovationsbegrepp som förs fram i alltför hög utsträckning präglas av tanken om produktutveckling för en traditionell varumarknad. Åtminstone i Sverige har innovationsbegreppet vidgats, rentav ifrågasatts, eftersom den traditionella tillämpningen förbiser att innovation egentligen handlar om innovativt tänkande och kunskapsanvändning, som kan ta sitt uttryck i tjänsteinnovationer, nya behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården, organisations- och metodutveckling inom offentlig och privat sektor, konstnärliga innovationer med mera. Förvisso understryks i förslaget att olika slags innovationer och alla steg i innovationsprocessen ska stödjas, men samtidigt framhävs "särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden" (KOM(2011) 809 slutlig, s. 7). Det blir viktigt att säkra mekanismer i programmet som gör att andra typer av innovationer än de mest kommersiellt gångbara produkterna inte kommer till korta i bedömningsprocessen och att talet om till exempel "sociala innovationer" bara blir till en läpparnas bekännelse. Rimligen bör vi också kunna se andra typer av innovationer än tidigare eftersom det nya ramprogrammet är uppbyggt kring utmaningsdriven forskning i stället för de tidigare temana.
I anslutning till detta resonemang vill Läkarförbundet plädera för den nyfikenhetsstyrda forskningen, som är en förutsättning för innovationer av olika slag. All forskning går inte att på kort tid översätta i kommersiella projekt. Det är heller inte möjligt att på förhand veta vad forskningen resulterar i på kort och längre sikt. Därav följer att långsiktig och lite mer högriskbetonad forskning också behöver finansiering. I EU-kommissionens motivering till det mervärde ramprogrammet ger i förhållande till de medlemslandsspecifika satsningarna, framgår att EU är villig att ta på sig rollen som finansiär av mer långsiktig och högriskbetonad forskning och utveckling. Det, menar Läkarförbundet, är mycket välkommet.
Läkarförbundet ser positivt på EU-kommissionens intention att förenkla processen för anslagstilldelning och den förkortade processtiden mellan ansökan och beviljade anslag.
Horisont 2020 är uppbyggt kring utmaningar, i stället för teman. Det är en efterfrågad utveckling, även om det återstår att se om forskningen blir utmaningsdriven. När det kommer till de specifika utmaningarna så noterade förbundet under Health, demographic change and wellbeing att utvecklandet av bättre förebyggande vacciner var en av de specifika punkterna. Trots att vi motsätter oss att detaljerat ange vad forskningen ska åstadkomma, så vill vi framhålla att frågan om antibiotikaresistens måste lyftas på den europeiska dagordningen i detta sammanhang. De resistenta bakterierna utgör ett av de allvarligaste hoten mot vår folkhälsa.
På flera håll i förslagstexterna anges att en samordning med andra existerande program och initiativ, till exempel strukturfonderna, kan ge ett mervärde. Läkarförbundet anser att det är viktigt att ha kvalitetsfrågan som ledord i forskningssatsningarna, snarare än att hitta möjliga beröringspunkter med andra prioriteringar inom EU. Det är svårt att bedöma vilka konsekvenser för forskningskvaliteten en sådan samordning kan innebära. Däremot uppnås gynnsamma effekter om samverkan och tvärvetenskap uppmuntras och premieras.
Under prioriteringen "industriellt ledarskap" aviseras särskilda satsningar på små och medelstora företag. Vi bedömer att svenska företag bör kunna hävda sig väl i konkurrensen, om adekvata informationsresurser sätts in av lämpliga aktörer på nationell nivå. Det blir emellertid för begränsat att enbart betona innovationsaspekten; forskningen i små och medelstora företag bör ha ett finansieringsfönster i ramprogrammet.
Marie Curie-åtgärderna föreslås få en ökad budget. Det är vi positiva till. Ett brett spektrum av insatser för att främja forskarrörligheten behövs och Marie Curie har varit ett bra inslag i de tidigare ramprogrammen. Ett sätt att höja kunskapsnivån och öka forskningens spridning i samhället är att få forskare att röra sig mer över gränserna. Läkarförbundet vill därför särskilt plädera för ansträngningar för att öka gräns- och sektoröverskridande rörlighet.
Genusaspekten uppmärksammas i Horisont 2020. Dels gäller det könsfördelningen hos dem som får forskningsmedel, där framför allt European Research Council haft en manlig dominans bland dem som erhållit anslag. Dels gäller det att ett genusperspektiv ska genomsyra forskningen. Det är positivt att EU-kommissionen inte låst fast sig vid frågan om att öka antalet kvinnliga forskare bland dem som erhåller forskningsanslag, eftersom den i sig inte löser alla problem. Läkarförbundet är av åsikten att ett genusperspektiv behöver genomsyra forskningsprocessen till exempel genom att ta hänsyn till biologiska skillnader mellan kvinnor och män när kliniska studier utformas. Eventuella skillnader i bemötande och behandling av patienter beroende på exempelvis kön och etnicitet behöver uppmärksammas i forskningen. Vi vill dessutom gärna framhålla vikten av ett aktivt genusarbete i själva bedömnings-processen. De sakkunniga behöver exempelvis medvetandegöras om den forskning som behandlar hur män och kvinnor värderas olika.
Sveriges läkarförbund
Avdelningen för politik och profession
Kåre Jansson, Utredningschef
Maria Lindholm, Utredare