Vad ingår i handledningen?
Handledning kan ske på olika sätt. AT-läkaren ska alltid ha nära till klinisk rådgivning/instruktion, vilket innebär möjlighet att rådfråga någon kollega närhelst ett handläggningsproblem uppstår under löpande verksamhet.
Den personliga handledaren ska ta ansvar för AT-läkarens utveckling inom den aktuella specialiteten och avsätta regelbunden tid för gemensamma träffar (1-2 timmar per vecka rekommenderas).
Handledaren bör också "sitta med" sin AT-läkare några gånger under tjänstgöringen då denne handlägger egna patienter eller utför ingrepp. Medsittning kan i vissa fall ersätta den muntliga AT-examinationen i AT-provet.
Vem kan vara handledare?
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) ska handledaren för AT-läkare vara en specialistkompetent läkare som följer läkaren under varje tjänstgöringsavsnitt. Det ska också finnas en läkare som tar ansvar för läkarens sammanhållna kompetensutveckling - något som kallas huvudhandledare i föreskiften.
Ofta har studierektorn uppgiften som huvudhandledare.
Handledaren bör lämpligen ha genomgått handledarutbildning.
Handledaren är den läkare som planerar, utvärderar och stöder AT-läkare vad gäller hans/hennes kunskaper, färdigheer och förhållningssätt. Det gäller såväl i det dagliga vårdarbetet som att föra in läkaren i hans/hennes professionella läkarroll.
Att vara handledare innebär ett omfattande åtagande. Det ställer stora krav och spänner över ett brett spektrum. Handledaren förväntas vara:
-
vägvisaren
-
den gode lyssnaren
-
den återkopplande kritikern
-
kunskapskällan
-
förebilden i yrkesroll och attityder
-
”advokaten” gentemot omvärlden (för att underläkaren ska få åka på kurs, få rätt arbetsuppgifter etc).
Handledaren måste se utvecklingen över tiden för att kunna föreslå de rätta momenten för fortsättningen.
Läs mer om handledning i Läkarförbundets policyprogram "Handledning under läkares vidareutbildning"