Forskar-ST

Forskar-ST är inte en lika vanlig företeelse som forskar-AT, men någon form av tjänstekonstruktion för forskande ST-läkare finns på de flesta av landets universitetssjukhus och flera mindre sjukhus. 

Det vanligaste är att man söker forskar-ST eller forskningstid för ST-läkare som ett tillägg till sin vanliga ST. Tillägget är antingen personbundet, vilket innebär att det kan flyttas med om man väljer att byta specialitet, eller klinikbundet, vilket innebär att man får söka en ny forskar-ST finansiering om man byter specialitet. 

Andelen forskningstid som ingår i en forskar-ST varierar, men kan uppgå till 50 procent av en heltidstjänst under ett begränsat antal år. På några sjukhus får ST-läkarna istället årligen ansöka om forskningstid i sin ordinarie anställning. Möjligheten att faktiskt få ut sin forskningstid varierar inte bara från sjukhus till sjukhus utan också mellan kliniker. Det är därför viktigt att kontrollera förutsättningarna innan man ansöker om en forskar-ST och att planera sitt uttag av forskningstid i god tid med handledare, schemaläggare och chefer.

SYLF anser att ST-läkare efter motsvarande fem års heltidstjänstgöring ska erhålla en individualiserad lön i paritet med den lön en färdig specialistläkare har inom samma sjukvårdsorganisation. Detta gäller inte minst läkare som förlänger sin tjänstgöring med forskning. Denna policy finns redan i ett par landsting/regioner och SYLF anser att den är en nödvändighet om fler kliniskt verksamma läkare ska kunna lockas till forskning.

Det förekommer att forskar-ST-läkare är tjänstlediga från sin ST under forskningstiden och istället avlönas av universitetet. Det finns risker med denna konstruktion då pensionsinbetalningar, intjänande av semester och liknande kan påverkas, samma saker är viktiga att beakta om man under AT ägnar sig åt så kallad externfinansierad forskning framför allt med stipendiefinansiering.

Senast uppdaterad 2014-10-17