Satsa på unga forskande läkare!



Den kliniska forskningen är ett ständigt aktuellt ämne som på senare år varit föremål för flera utredningar. Ett återkommande tema är behovet av satsningar för att säkra återväxten av kliniska forskare, inte minst med tanke på stundande pensionsavgångar.


ALF-medlen är en viktig finansieringskälla för svensk klinisk forskning. Det nuvarande ALF-avtalet, som reglerar samarbetet mellan staten och landstingen/regionerna avseende utbildning av läkare, forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, sades upp i december 2009. Ett nytt avtal ska förhandlas fram inom den femåriga uppsägningstiden. I Läkarförbundets utredning ”ALF- och FoU-medel i ALF-landstingen – utgångspunkter inför ett nytt ALF-avtal” (2010) konstateras glädjande nog att alla landsting och regioner som bedriver läkarutbildning och därmed har ALF-avtal i någon mån gör satsningar på yngre forskare.

Läkarförbundet vill se ytterligare satsningar på yngre forskare, vilket SYLF stödjer. Dagens lokala satsningar måste utökas och kompletteras med statliga satsningar riktade mot yngre forskare, för att säkra den kliniska forskningens framtid.

Forskande läkare behöver tydliga karriärvägar med tjänstekonstruktioner som främjar forskning, från examination till pension. Enligt SYLFs AT-ranking 2010 forskar 12 % av AT-läkarna, hela 32 % av dessa saknar dock finansiering. Bland de 30 % av ST-läkarna som i SYLFs ST-enkät 2010 angav att de forskade eller hade forskat saknade 25 % finansiering under doktorandtiden. SYLF anser att det behövs en moderniserad syn på forskning som arbetsuppgift, med där för avsatt arbetstid. Forskningen kan inte behandlas som en hobby dedikerade läkare ägnar sig åt under jourkomp och efter arbetsdagens slut.

När läkarutbildningarna i allt större utsträckning flyttar ut från universitetsorterna är det viktigt att de sjukhus som hyser läkarstudenter inom ramen för regionalisering eller längre utlokalisering har disputerade och aktivt forskande läkare så att utbildningsnivån och forskningsanknytningen kan garanteras. Att rekrytera enstaka docenter som akademiska målvakter till de nya satellitlärosätena räcker inte för att skapa en forskningsanknuten utbildningsmiljö. Det måste finnas fullständiga karriärvägar på orten så att en egen kompetensbas och forskningskultur kan byggas upp.

Att skapa så kallade forskar-AT och forskar-ST, med tydligt avsatt forskningstid, kan stimulera läkare att börja forska och främja rekryteringen av redan forskande läkare. Större möjligheter att forska utanför universitetssjukhusen skapar också chansen att tillvarata den kunskap som de stora patientgrupper som sköts på mindre sjukhus och i primärvården kan generera.

Satsningar på forskning utanför universitetsorterna får inte utarma de resurser som avsätts till yngre forskare på universitetssjukhusen idag utan måste göras som nysatsningar med nya resurser. Det krävs också en tydlig koppling till universiteten och universitetssjukhusen så att varje forskande läkare har en hemvist i ett större akademiskt sammanhang och inte lämnas att verka isolerat.

För att Sverige även i framtiden ska ha livaktig och högkvalitativ forskning som genererar ny kunskap och främjar patientnyttan anser SYLF att det krävs satsningar på unga forskande läkare genom både strukturella förändringar i hälso- och sjukvården och genom statliga ekonomiska nysatsningar.

Senast uppdaterad 2011-09-06