Vi har alla stått där. Med förväntan i blicken. Lite nervösa. Första dagen på jobbet som läkare. I tron om att man kanske ska få gå bredvid några veckor och få en introduktion till arbetet slängs man ofta bara in på en expedition, ”redo” att ronda. Ingen visar hur du ska prioritera i arbetet, leda ronden eller hur du ska delge svåra nyheter till patienter eller anhöriga. De flesta axlar denna roll galant, men ett tydligt bollplank skulle ge större trygghet i arbetet.
När AT introducerades 1969 som ett resultat av den statliga utredningen ”Läkares grundutbildning och vidareutbildning” var syftet inte bara att skapa en bra handledd introduktion till arbetet som läkare inför framtida specialisering. Det var också en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att sprida läkare över landet och stärka rekryteringen till bristspecialiteter. Tanken var inte att den nyutexaminerade läkaren skulle arbeta kliniskt innan utan att AT skulle påbörjas direkt efter examen. I Socialstyrelsens föreskrifter för AT går att läsa att AT syftar till att ge läkaren ”en god förmåga att självständigt och med hög säkerhet kunna utföra de medicinska basrutinerna i hälso- och sjukvården.”
Under AT ska läkaren således ha möjlighet att under handledning utöva och praktisera sina färdigheter samt inhämta nödvändig kunskap. 80% av AT-läkarna som besvarat årets AT-ranking anger att de arbetat kliniskt som läkare innan AT, väntetiden är i snitt 8,7 månader. Förvisso har väntetiden minskat med 0,3 månader sedan 2011, förhoppningsvis en trend som håller i sig. Väntetiden innebär att AT har spelat ut sin roll som introduktion till det kliniska arbetet. Introduktionen har istället lagts ut på entreprenad till de korta tidsbegränsade anställningar som oftast förekommer innan AT. Årets AT-ranking visar att endast 42% av alla läkare som arbetar kliniskt innan AT har en handledare att backa upp dem under den första tid som läkare. Att nyutexaminerade läkare direkt sättas in i vårdproduktionen utan tillgång till personlig handledare är ett kraftigt åsidosättande av såväl arbetsmiljökrav som av patientsäkerhet.
Det första jobbet är en viktig tid i yrkeslivet. Det formar läkaren och inspirerar framtida karriärsval. Under denna tid är god handledning viktig, oavsett om första arbetet är AT, vikariat eller visstidsanställning. Handledaren är mer än någon som bara visar dig hur du till intuberar, skruvar ihop en höft eller ascitestappar. Handledaren ska vara en förebild och bidra till utvecklingen av en yrkesidentitet. En handledare hjälper till att lägga grunden för hur du som läkare kommer att verka i framtiden. Unga läkare behöver uppbackning men det får de inte alltid och dagens väntetider innan AT bidrar starkt till detta. Vem tar ansvar för handledningen i ett system med visstidsanställningar och vikariat utan studierektorer eller föreskrifter från socialstyrelsen? SYLF anser att alla underläkare ska ha en namngiven handledare och att ansvaret ligger på arbetsgivaren att tillhandahålla denna.
Styrelsen