Förra året stormade det rejält kring flera journalsystem. Få läkare torde vara förvånade.
Det är lätt att räkna upp en lång rad problem med sjukvårdens IT-stöd. Listan skulle
kunna börja så här:
- Ett effektivt sätt att ta livet av, eller åtminstone skada, en patient är att
vid inläggning signera den elektroniska läkemedelslistan utan att fråga patienten om
listan stämmer.
- Tvingas man snabbt springa på ett larm utan att logga ut har någon
annan god tid på sig att slå upp statsministerns journal innan automatutloggningen.
- Systemen klarar inte akuta situationer där ordinationer sker muntligt.
- Det tar längre tid att ordinera provtagning på datorn än på papper.
- Det tar minuter att öppna en röntgenbild eftersom denna ofta hittas i ett separat system.
Samtidigt kan systemen briljera. Läkemedelsmoduler som automatiskt känner
av en interaktion innan vi hunnit skicka receptet, eller som varnar om den gravt
smärtpåverkade och föga kommunicerande patientens NSAID-överkänslighet är
ovärderliga och illustrerar IT-systemens oerhörda potential. Det är därför frustrerande
att dagens system har en så låg funktionalitet.
Orsaken till att det har blivit så här är förmodligen bristande kommunikation mellan
användare, ledning och leverantörer. Kanske är det i en pressad sjukvårdsvardag svårt
att hitta anställda till IT-projekt, kanske tycker ledningen att man kan själv. Oavsett
orsak kommer läkares synpunkter ofta för sent och avskrivs som bakåtsträvande.
Resultatet blir ett dåligt system, arga användare och argare ledning. Föga förvånande är
ordet resignation ofta ypperligt illustrerat på läkarmöten där IT-nyheter presenteras.
Dagens IT-system hotar stundtals patientsäkerheten och är ur ett fackligt perspektiv ett
arbetsmiljöproblem av gigantiska mått. I dessa LEAN-tider är det också märkligt att IT-
orsakade produktivitetsförluster inte röner större uppmärksamhet.
Funktionalitet är inte hett i sjukvårdens IT-värld. På valfritt IT-möte kan man höra
ingenjörer och politiker som beskriver hur framtidens program kommer att sköta
diagnostik, föreslå läkemedel och låta patienten rapportera på sin iPhone hur det går.
Inte sällan är patienten 35 år gammal (ingenjör?), har en åkomma och en medicin och
vill komma på läkarbesöket mellan två utlandsresor. SYLF hörde en firma förutspå
speglar som kontrollerar hudprickar och kommunicerar automatiskt med sjukvården
vid malignitetsmisstanke. Det vore fränt - men överst på vår önskelista står att datorn
inte stannar när vi växlar för snabbt mellan röntgenbilden och journalen.
Funktionalitet och användarvänlighet måste ges högre prioritet i sjukvårdens IT-
diskussion. SYLF avser att arbeta betydligt hårdare med den frågan framöver. Styrelsen
kommer att föreslå vårt fullmäktige i april att IT ges ett eget mål i verksamheten - att
SYLF ska arbeta för lättanvända, ändamålsenliga och driftsäkra IT-system. Som unga
läkare har vi stor IT-vana. Sjukvården behöver våra synpunkter.