Assisterad befruktning och fosterdiagnostik



När det gäller konstgjord befruktning och fosterdiagnostik finns det två huvudströmningar i den feministiska debatten. Den ena hyllar tekniken och ser den som en utökad möjlighet för kvinnan att bestämma över sin egen kropp, den andra ser den tvärtom som ett steg mot en hårdare kontroll över kvinnors kroppar.


– Den feministiska argumentationen är intressant eftersom den lyfter fram relevanta perspektiv på utvecklingen som annars inte kommer fram, menar forskaren Gerda Neyer, som är knuten till Linnaeus Center SPaDE på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Tillsammans med forskarkollegan Laura Bernardi, antropolog från universitetet i Lausanne, har Gerda Neyer studerat hur den feministiska diskursen förändrats i takt med att konstgjord befruktning och fosterdiagnostik blivit allt tillgängligare för allt fler.

Kvinnors reproduktiva rättigheter har länge varit en självklar fråga för feminister att kämpa för. Alla kvinnor ska själva ha rätt att bestämma om de vill ha några barn överhuvudtaget och i så fall hur många.

– Ytterst handlar det om makt och vem som har den. När kvinnor får rätt att själva bestämma över sitt barnafödande får de inte bara makt över sin egen kropp utan också över samhällets reproduktion, konstaterar Gerda Neyer. 

 

Fertilitetskliniker ofta liberalfeministiska

I relation till konstgjord befruktning och fosterdiagnostik har de båda forskarna identifierat två huvudfåror i den feministiska argumentationen över tid. Den ena är liberal och betonar individens rättigheter, medan den andra i större grad betonar vikten av att synliggöra och bekämpa patriarkala maktstrukturer i samhället.

– För de liberala feministerna räcker det med att vi får individuella rättigheter. För dem är kvinnans möjlighet att välja avgörande. Därför är de ofta mer positiva till konstgjord befruktning eftersom de ser till den enskilda individens möjlighet att få ett barn närhelst hon önskar, konstaterar Gerda Neyer.

Feminister som är mer inriktade på att analysera samhällsstrukturer är mer kritiska till konstgjord befruktning och fosterdiagnostik eftersom de ser en risk för att samhället med hjälp av teknik och medicin får en ökad kontroll över kvinnors kroppar. 

 – Tanken är att livmodern länge varit det enda som män, eller samhället, inte kan kontrollera. Men när vetenskapen får kontroll över reproduktionen minskar också kvinnors makt över sin egen kropp, förklarar Gerda Neyer.

De feminister som är kritiska till konstgjord befruktning och fosterdiagnostik anser att det läggs ett för stort ansvar på den enskilda kvinnan. Det blir helt upp till henne att planera för och se till att hennes barn föds friska och vid rätt tillfälle.

– Tidpunkten för graviditeten står väldigt i fokus nu. Det intressanta är att många fertilitetskliniker lånar liberalfeministiska argument när de säljer sina tjänster, säger Gerda Neyer.

Hon berättar bland annat om en webbsida där den gravida magen avbildas som en enda stor klocka. Där trycker kliniken på kvinnans möjlighet att själv bestämma tajmingen genom att plocka ut ägg vid 25 års ålder och frysa dem i 20 år.

Teknologi  - för vem?

 – Samtidigt är det ingen som vet att det fungerar eller vilka konsekvenser det kan få, säger Gerda Neyer. För fertilitetsklinikerna handlar det om big business. Klinikernas sug efter vinster, menar kritikerna, kan bland annat leda till att fattiga kvinnor exploateras till att låna ut sina kroppar eller donera ägg. Detta samtidigt som klinikerna tjänar pengar på människor längtan efter ett barn utan att behöva lämna garantier för att de verkligen kan hjälpa till att etablera en graviditet. Det är långt ifrån alla försöken till konstgjord befruktning som verkligen resulterar i en barnafödsel.

– Pressen på den enskilda kvinnan att skaffa barn är fortfarande stark. Men istället för att jobba mot det systemet satsar vi på en teknologi som upprätthåller det, säger Gerda Neyer.

Samtidigt som gränserna för den kvinnliga reproduktionen tänjs allt mer så anser Neyer att det satsas för lite på forskning som kan ge svar på vad infertilitet kan bero på. Somliga frågar sig om det beror på att förebyggande hälsoarbete inte är lika inkomstbringande som försäljningen av högteknologiska tjänster. Det, säger Gerda Neyer, kan vara värt att diskutera.

 

Annette Ulvenholm Wallqvist, journalist, Stockholm

 

Senast uppdaterad 2011-12-22