Nästan alla arbetsgivare vill pröva på underläkaren innan denne erbjuds en tillsvidareanställning (fast tjänst). De anställer läkaren en begränsad tid innan en tillsvidareanställning som ST-läkare blir aktuell. Slentrianmässigt kallas det för ”vik”, men långt ifrån alla som vickar är vikarier. Det finns en rad andra anställningsformer som används på arbetsmarknaden, både innan AT och efter.
Vad finns det egentligen för olika anställningsformer och vad gäller för den underläkare som har en tidsbegränsad anställning?
Anställningsformer
Det finns enligt gällande kollektivavtal för läkare (Allmänna Bestämmelser, AB) flera möjligheter till tidsbegränsade anställningar:
Vikariat: Med vikariat avses en anställning där arbetstagaren anställs för att arbeta istället för en annan arbetstagare som är ledig från anställningen, t ex föräldraledig eller sjukskriven. Ett vikariat gäller i regel från ett datum till ett annat. Beroende på hur anställningsavtalet utformas kan man se till att parterna antingen kan säga upp avtalet under anställningens gång eller inte. Skriver man t ex ”vikariat t o m, men med en ömsesidigt uppsägningstid under anställningstiden om en månad” blir det möjligt att säga upp anställningen med en månads uppsägningstid. Skriver man enbart ”vikariat t o m ett visst datum eller till dess den frånvarande befattningshavaren är tillbaka i tjänst” går avtalet inte att säga upp i förväg.
Allmän visstidsanställning (AVA): Sedan allmän visstidsanställning infördes i lagen om anställningsskydd har det blivit lättare för en arbetsgivare att anställa personal på begränsad tid istället för att erbjuda en tillsvidareanställning.
Beroende på hur avtalet utformas kan en allmän visstidsanställning sägas upp i förtid. För att den ska kunna sägas upp krävs att det framgår av avtalet, te x ”anställningen gäller tillsvidare, dock längst t o m”. Skriver man däremot att ”den allmänna visstidsanställningen gäller fr o m – t o m” går den inte att säga upp för någon av parterna.
Övriga förordnanden (t ex AT): Ett förordnande kan, trots att det är en tidsbegränsad anställning, sägas upp av arbetstagaren, enligt specialbestämmelser i AB, med en eller tre månaders uppsägningstid beroende på hur länge den anställde har arbetat.
Att tänka på
För samtliga tidsbegränsade anställningar gäller att man kan vara anställd som längst två år under en femårsperiod under samma anställningsform. Därefter övergår tjänsten i en tillsvidareanställning. Man kan alltså först ha en tvåårig AVA följt av ett tvåårigt vikariat.
Provanställning, som finns i lagen om anställningsskydd, ger arbetstagare och anställd möjlighet att testa varandra under en begränsad tid innan den övergår i en tillsvidareanställning. Provanställningen är något annorlunda reglerad i AB. I AB krävs att arbetsgivaren förhandlar med den lokala läkarföreningen innan en person provanställs. Provanställningen är i AB en tidsbegränsad anställning och gäller i högst 6 månader. I de fall där klinikchef och anställd först vill känna på varandra är man därmed hänvisad till en tidsbegränsad anställning. När den tidsbegränsade anställningen löper ut finns det inget åtagande från vare sig arbetstagare eller arbetsgivare att fortsätta anställningen. Det är med andra ord på båda parters ansvar att i god tid ”förlänga viket”, d v s skapa en ny anställning.
Om anställningstiden har löpt ut, men man ändå är schemalagd och fortsätter sitt arbete, kan man enligt läkarförbundets jurister se det som ett muntligt avtal. Man har då rätt till lön och semester etc i enlighet med sitt tidigare avtal.
Uppsägningstiden är enligt AB antingen en eller tre månader beroende på hur länge man varit anställd. Gränsen går vid tolv månaders sammanhängande anställningstid. Från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden en eller sex månader. Utöver detta krävs saklig grund för att säga upp en tillsvidareanställd, d v s personliga skäl eller arbetsbrist.
Vad tycker SYLF?
SYLF anser att tidsbegränsade anställningar bör undvikas och att tillsvidareanställningar ska tillämpas. Självklart måste det finnas vikarier, men när arbetsgivare och arbetstagare är överens om att tjänsten syftar till att läkaren ska bli specialistkompetent bör läkaren ha en ST. SYLF anser även att fler AT-platser behövs så att läkare snabbare kan bli legitimerade. När det rör sig om en ren tidsbegränsad anställning ska arbetsgivaren vara tydlig med detta.
Om anställningen avser en ST-tjänst, d v s tanken är att läkaren så småningom ska bli specialistkompetent, och arbetstagaren är känd på kliniken sedan tidigare (t ex gjort AT på sjukhuset) eller är anställd via ett strukturerat anställningsförfarande med ansökan och intervjuer där arbetsgivaren har kunnat skapa sig en bra bild av den anställda finns det ingen anledning att tillämpa en tidsbegränsad anställning.
Vid de tillfällen då man ändå kommer överens om en prövoperiod ska det vara i form av ett vikariat eller en AVA. SYLF föreslår då att man skriver kontrakt om en AVA för sex månader och sedan bestämmer ett avstämningsdatum senast två månader innan anställningen går ut för att utvärdera och planera framtiden. Får man som arbetstagare då beskedet att man inte blir tillsvidareanställd har man då tid på sig att söka nytt arbete.
AVA längst t o m är en osäker arbetsform som vi tycker att man ska undvika. Risken finns att bli uppsagd med kort varsel om det inte fungerar och man kan då stå helt utan arbete. Om man däremot arbetar på en arbetsplats i väntan på andra alternativ, t ex inför AT, kan en AVA längs t o m vara ett alternativ. SYLF anser dock att detta är något man kan avtala med arbetsgivaren under andra anställningsformer för att trygga sin anställning. Det innebär att du som arbetstagare kan komma överens om att du får sluta innan avtalet går ut, men du kan inte bli av med jobbet. Får man i det läget erbjudande om ett annat jobb kan man vara flexibel och är inte bunden att arbeta hela den avtalade tiden.
Vilken titel är bäst att använda?
För att tydliggöra vem som är vem föreslår vi att legitimerade läkare kallas just så, leg läkare, både i anställningskontraktet och på namnskylten. Om man arbetar före AT och legitimation föreslår vi att man kallar sig underläkare eller läkare. På det sättet blir det tydligare både för patienten och för annan personal. Genom att man i anställningskontraktet särskiljer legitimerade läkare underlättar man också möjligheten att föra en bra lönestatistik och underlättar förhandlingar.
SYLF kommer att fortsätta att ta upp problematiken med vikarierande underläkare med arbetsgivarorganisationerna och försöka komma överens om ett gemensamt system med en struktur för hur underläkare skall anställas i olika situationer och hur tjänsterna skall benämnas. Vi tror att det blir enklare och tryggare för samtliga inblandade om man vet förutsättningarna för tjänsten och därmed kan planera framtiden. Innan det arbetet är genomfört är rådet att noggrant kontrollera i anställningsavtalet vad för slags anställningsform som åsyftas och om läkaren och arbetsgivaren är överens om att tjänsten, oavsett anställningsform, egentligen borde vara en ST – fråga varför du inte får ST och verka för att chefen ska fråga sin överordnande samma sak. SYLF ser ingen risk att läkare överanställs och skulle det bli en övertalighet är ST en uppsägbar tjänst.
Vid oklarheter, frågor och funderingar, ta kontakt med den lokala läkarföreningen och SYLF.
Harald Strömberg, ST-läkare, SYLF:s styrelse, Stockholm