Nicholas läste medicin vid Uppsala universitet och gjorde därefter sin specialistutbildning vid North Shore University Hospital i New York. Nu arbetar han sedan några år som akutläkare i Fairbanks, Alaska.
Varför ska man specialisera sig i USA?
- För min egen del ville jag gå en utbildning som det inte fanns någon motsvarighet till i Sverige. Men det finns andra fördelar, som exempelvis att en amerikansk specialistutbildning är gångbar världen över. Alla länder har förvisso olika regler för läkare, men att ha en amerikansk specialistutbildning är en styrka i detta sammanhang. Jag får ideligen förfrågningar om att arbeta i Australien, Nya Zeeland och England.
Är amerikansk specialistutbildning i så fall bättre?
- Generellt vill jag påstå att utbildningen är väldigt omfattande. Amerikanerna lämnar sällan något åt slumpen. Utbildningens innehåll och kvalitet granskas av oberoende myndigheter, som har mandat att lägga ned bristande utbildningar. Alla moment schemaläggs och kontinuerlig utbildning och kontroller med prov är självklar. De didaktiska momenten är också reglerade och fem till sju timmars utbildning per vecka är ingen ovanlighet, liksom dagliga artikelredovisningar. Ibland jämförs det med astronaututbildning.
Hur fungerar handledningen?
- Den är också mer reglerad. Som läkare i USA är man bara självständig om man är specialist. ST-läkare i USA arbetar under insyn av en specialist under hela utbildningen och är exempelvis tvungna att presentera varje patient för en specialist. På akuten finns alltså alltid tillgång till en specialist, som kontrollerar att rätt och rimlig kvalitet upprätthålls.
Hur följs kunskapsinlärningen upp?
- Under min utbildning hade vi fem timmars schemalagd undervisning i veckan, ett skriftligt prov var tredje månad och ett muntligt prov två gånger per år. Dessutom bedömdes den kliniska tjänstgöringen och vi fick ett skriftligt omdöme som skickades till studierektorn varje månad (!). Således fick vi kontinuerlig feedback och vid behov extraundervisning. Detta pågår under hela specialistutbildningen.
Hur är det att arbeta som ST-läkare i USA?
- Arbetstiden är olika beroende på vilken specialitet, men 60 till 80 timmar i veckan är inte ovanligt och är säkert mer för opererande specialiteter. Dessutom tillkommer självstudier, så det mesta av den vakna tiden går åt till utbildningen. Min erfarenhet är utan tvekan att amerikanska ST-läkare blir mer kunniga och effektiva på kortare tid än svenska ST-läkare.
Skulle du rekommendera andra att specialistutbilda sig i USA?
- Trots att vi har andra traditioner vad gäller undervisning och arbetstid i Sverige vill jag inte avskräcka någon. De flesta trivs mycket bra under sin utbildningstid och gemenskapen med kollegor och lärare är påtaglig. Under min tid som ST-läkare i New York hann jag också att med uteliv och resor. Vi fick dessutom fyra veckors semester per år.
- Det är relativt stor konkurrens om platserna. Jag fick kontakt med Steve Lynn, då Residency Director på St Luke's på Manhattan. Som svensk frågade jag honom om det var värt det, att åka till USA? Kan utbildningen vara så mycket bättre? Han svarade att det förvisso kommer att vara svårare för mig som utlänning, men inte omöjligt. ”And if you get a spot... TAKE IT!” I efterhand har jag förstått att han visste vad han talade om.
Johanna Sandlund, ST-läkare, Stockholm