Homo-, bi- och transpersoner anses ofta bryta mot samhällets könsnormer och drabbas, precis som andra minoriteter, i större utsträckning av fördomar, öppet avståndstagande och diskriminering. Statens folkhälsoinstitut redovisade för ett par år sedan sitt uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för hbt-personer i en rapport (Hälsa på lika villkor? – hälsa och livsvillkor bland hbt-personer). Där kunde man läsa att hbt-personer hade en sämre generell hälsa jämfört med den övriga befolkningen. Det var speciellt den psykiska ohälsan som var mer utbredd bland hbt-personer och man kunde bland annat se en ökad frekvens av självmordstankar och självmordsförsök. Känslan av utsatthet och bristen på tillit och emotionellt stöd var också större i denna grupp. Andra undersökningar visar att hbt-personer i högre utsträckning undviker att söka vård p g a oro för hur de ska bli bemötta.
Landstinget tar fram hbt-policy
I Stockholms läns landstings budgetförslag för nästa år har en del mål kring hbt-frågor satts upp.
– Just nu pågår ett arbete med att ta fram en övergripande hbt-policy som ska bli klar under hösten. Tanken med den är att kunskapen ska genomsyra landstingets hela verksamhet, säger Hanna Holmquist Karlsson, presschef på Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning inom Stockholms läns landsting. Man vill också se att ett bättre bemötande och omhändertagande av hbt-personer uppmuntras, bland annat genom möjlighet till profilering av vårdmottagningar och att alla länets ungdomsmottagningar ska ha kompetens i bemötande och omhändertagande av hbt-personer.
Samhällsnormer granskas
Sedan år 2008 erbjuder RFSL hbt-certifiering av olika typer av verksamheter. Anledningen till att de började med detta var att många kliniker hörde av sig och undrade hur de kunde signalera till patienter att de hade god hbt-kompetens och aktivt välkomnade hbt-personer, både som patienter och som medarbetare.
– Hbt-certifieringen är ett sätt att motverka hbt-personers oro och tvekan inför att söka vård och skapar en trygghet som borde vara självklar för alla som vänder sig exempelvis till en vårdcentral, men som inte alltid är det för den som avviker från de normer som finns i vårt samhälle, berättar Malinda Flodman, certifieringsansvarig på RFSL.
Den största delen i certifieringsprocessen är utbildning. All personal på den aktuella avdelningen utbildas med fokus på hbt-frågor, men även analys och bearbetning av styrdokument och kvalitetssäkring är viktiga delar i certifieringsarbetet. Genomförandet av certifieringen tar sex till åtta månader och för att få sitt certifikat krävs att verksamheten uppfyller vissa kriterier. Dessa handlar bland annat om kunskapsnivån hos de anställda och ett uppvisat aktivt arbete för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö.
Efter det att certifikatet utfärdas garanterar RFSL att verksamheten ”arbetar strategiskt och målinriktat i syfte att erbjuda ett respektfullt bemötande av patienter och en god arbetsmiljö för anställda utifrån ett hbt-perspektiv”.
En hbt-certifiering handlar alltså om att synliggöra och granska samhällsnormer och vilka konsekvenser dessa kan få. Målsättningen är att skapa förutsättningar för en verksamhet att ha ett respektfullt bemötande av anställda och kunder oavsett deras bakgrund. Priset varierar, men för en verksamhet med 25 anställda kostar certifieringen ca 95 000 kr. Certifikatet är giltigt i två år och därefter görs en uppföljning varpå certifikatet kan förnyas.
Sunt förnuft räcker inte
Intresset har än så länge varit störst inom vård- och omsorgssektorn och hittills har ca 30 verksamheter certifierats. RFSL:s största certifieringsuppdrag är initierat av Uppsala läns landsting, som har beslutat att alla kliniker inom Folktandvården ska vara certifierade år 2012. Än så länge är ungefär hälften av klinikerna certifierade och certifieringsarbetet fortsätter löpande.
Tio av de hbt-certifierade klinikerna ligger i Stockholms län och en av dessa är Stockholms skolors ungdomsmottagning där Gunn Åberg arbetar som barnmorska. Hon är väldigt nöjd med resultatet och berättar om hur utbildningen blottade fördomar som hon och hennes kollegor inte ens visste att de hade.
– Vi pratar till exempel inte längre om tjej- och killmottagningar, utan om mottagningar för människor. Då utesluter man inte någon!
För att ge alla oavsett bakgrund ett bra bemötande räcker det inte med sunt förnuft. Att behandla människor utifrån var och ens förutsättningar kräver också kunskap och aktivt engagemang och RFSL:s hbt-certifiering är ett steg i rätt riktning.
Frida Duell, läkarstudent, Stockholm