För Akademiska sjukhuset var det ett bryskt uppvaknande att ifjol återfinnas på sista plats i SYLF:s AT-ranking. För oss som följt AT-utbildningen de senaste fem åren var det inte överraskande. Trots de goda förutsättningarna för en bra utbildningskvalitet har organisationen brustit på de flesta punkter som SYLF påtalar som viktiga i sin AT-policy.
Efter Uppsalas bottennotering har flera åtgärder vidtagits för att förbättra AT-tjänstgöringen vid Akademiska sjukhuset. Sjukhusledningen har tagit frågan på allvar och prioriterat AT-chefskapet. FoU-direktören fick ansvar för AT-läkarna samt en egen budget för att bygga upp en förstärkt pedagogisk organisation med övergripande studierektor samt lokalt ansvariga studierektorer för placeringarna. En viktig del i förstärkningen var att ekonomin för studierektorerna låg hos AT-chefen och inte i verksamheten; detta gör att tydligare krav kan ställas på studierektorernas engagemang. SYLF Uppsala har deltagit aktivt i arbetet och agerat referensyta för den nytillsatte AT-chefen.
Förslag som diskuterats innefattar ökad tid för AT-läkarna med simulatorövningar på kliniskt träningscentrum, en resurs som Akademiska sjukhuset skulle kunna utnyttja bättre i AT-läkarutbildningen. Man önskar också större valfrihet för AT-läkarna att välja specialplaceringar. Universitetssjukhusen har en unik möjlighet att erbjuda individualiserad AT-utbildning, något som inte verkar tas till vara i tillräcklig utsträckning. För att ytterligare höja kvaliteten bör kliniker där AT-läkare placeras utvärderas kontinuerligt och helst konkurrera om AT-läkare inbördes så att resursen inte tas för given, något som i dagens system ofta är ett faktum.
SYLF Uppsala har poängterat lönens betydelse för AT-läkarens känsla av att arbetsgivaren värdesätter det arbete som utförs. SYLF Uppsala har valt att inte sluta något avtal om ”minimilön” inom landstinget. Istället har lönebildningsansvaret lämnats till AT-chef. Vår förhoppning är att en decentraliserad lönebildning skall skapa en situation där AT-läkaren erhåller lön som bättre avspeglar de viktiga insatser som de bidrar med på sjukhuset. Under 2011 har det inneburit att AT-läkarnas ingångslöner blivit konkurrenskraftiga även i jämförelse med icke-universitetssjukhus i Mellansverige.
Den viktigaste förändringen är den attitydförändring som anas inom sjukhusledning och bland klinikchefer. AT-läkare är viktiga rekryteringar; de är framtida professorer och överläkare. De kommer genom sin ”trainee”-utbildning ha en unik kännedom om sjukhusets organisation och processer. Om denna attityd till AT-läkarna etableras ytterligare har Akademiska sjukhuset goda möjligheter att etablera sig betydligt högre vid framtida AT-rankingar.
Martin Sandelin, ST-läkare, vice ordf. SYLF, Uppsala