Havandeskapspenning
Jobbet som läkare är ofta tungt och en del gravida klarar inte att utföra sina vanliga arbetsuppgifter under den senare delen av havandeskapet. Havandeskapspenning är en ersättning som försäkringskassan betalar och således inte belastar arbetsgivaren. Den är i nivå med sjukersättningen men utan karensdag. Om din arbetsgivare inte kan omplacera dig till andra arbetsuppgifter och din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel kan du ansöka om havandeskapspenning. Denna kan du få från och med 60:e dagen till och med 11:e dagen före beräknad förlossning. Du kan också få havandeskapspenning om det finns risker i arbetsmiljön som gör att du inte får fortsätta ditt arbete och arbetsgivaren inte kan omplacera dig till annat arbete.
Havandeskapspenning betalas ut för varje dag du inte kan arbeta – utom för de sista 10 dagarna före beräknad förlossning. Vissa arbetsuppgifter är helt förbjudna att utföra under graviditeten. Arbetsmiljön kan innebära risker för gravida. Det är arbetsgivaren som ansvarar för bedömningen av om det finns risker i arbetsmiljön för dig som är gravid. Du kan vända dig till skyddsombudet på din arbetsplats om du vill ha mer information.
Många läkare har vittnat om att de har fått avslag på sin ansökan om havandeskapspenning, men det verkar nu som fler får det beviljat.
OBS! Sök i god tid. Försäkringskassan handläggningstid är på vissa orter lång (upp emot 3 månader). Läs mer på Försäkringskassans hemsida
Jobb, jour och graviditet
Vid graviditet har man rätt till sju veckors ledighet före och efter förlossningen oavsett anställningens längd. Gravida läkare kan på egen begäran bli jourbefriade på kväller, nätter och helger de sista 60 dagarna av graviditeten. SYLF verkar för att detta skall gälla för hela graviditeten. I dag kan en läkare bli befriad från nattarbete under hela graviditeten om sådant arbete skulle vara skadligt för säkerhet eller hälsa. I så fall skall det intygas av läkare.
Rätt till besök på mödravårdcentral
Under graviditeten har en arbetstagare rätt till att vid högst två tillfällen besöka mödravårdcentral. Ersättning motsvarande 100 % av lönen utges.
Pappaledighet
Traditionellt sett har kvinnan tagit ut det mesta av föräldraledigheten. För att få papporna att ta en större del av ledigheten infördes 1995 den så kallade ”pappamånaden” som gjorde att 30 av varje förälders dagar inte kunde överföras till den andra föräldern. År 2000 tog männen ut 12,4 % och 2001 13,8 % av den totala föräldraledigheten. Vid samma tidpunkt tog hälften av papporna ut sin lagstadgade pappamånad men totalt sett så var mammornas uttag drygt 86 % av den totala föräldraledigheten. 2002 begränsades ytterligare möjligheten att avstå föräldrapenningdagar till 60 dagar, men 2005 tar fortfarande papporna ut mindre än 20 % av ledigheten.
Vård av allvarligt sjukt barn
Från och med 1 januari 2005 har föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Ett barn anses vara allvarligt sjukt när det är stor fara för barnets liv, eller barnet får behandling mot sin sjukdom och att det utan behandlingen är fara för barnets liv.
Ledighet för amning
Kvinnliga arbetstagare har rätt till ledighet för amning. Ledighetens längd är inte reglerad och den är utan föräldrapenning. Kvinnan bestämmer själv hur mycket tid som behövs och löneavdraget görs i form av timavdrag. Krav om viss anställningslängd föreligger inte.
Annan ledighet utan föräldrapenning
Som förälder eller blivande förälder har man rätt till ledighet för föräldrautbildning och besök i daghem oavsett anställningens längd. Dessa olika ledigheter är reglerade i föräldraledighetslagen.
OBS! Se alltid Försäkringskassans hemsida för aktuell information.