Så närmar sig de sista dagarna av min allmäntjänstgöring.



Det är nu man kan dra vissa fördelar av att vara i slutet av vårdcentralsplaceringen. Utredningar och uppföljningar kan skjutas upp någon dag till veckan efter att man slutat, om man så behagar.Svårtolkade borreliaprover får tas hand om av andra.


Något jag kommer sakna är alla trevligaoch finurliga patienter. Det var damen som löste upp sina tabletter i vatten och smorde in benen för att på så sätt undvika biverkningar samtidigt som hon fick god effekt av medicinerna. Och häromdagen hade jag en femårig pojke som sökte med förkylning som i det avslutande samtalet lite försynt berättade att han hade en fråga. Han funderade nämligen på vad som hände om ögat skulle pluppa ur sin håla.Jag svarade att det var mycket ovanligt,men att om så skedde så fick man sy fast det. Detta dokumenterades även i journalen för säkerhets skull.

Men det jag kommer sakna mest frånvårdcentralen är det fullkomligt galna frosseri som råder här. Undantaget en kort period när alla anställda fyllde skålarna med fallfrukt från trädgården, så har vi överösts med godis, kakor och annat smått och gott. För någon vecka sedan var jag i London och handlade brittisk lakritskonfekt på taxfree och tog med till damerna. Jag var först lite tveksam om det skulle uppskattas, men ni skulle hört stönen av välbehag när jag travade in på måndagsmorgonen och fyllde skålarna med de färgglada läckerheterna. Inom 24 timmar var hela kilot uppätet, inklusive de där äckliga rosa puckliknande bitarna med sockerkulor på.

Men om fyra veckor är det över för evigt, för nu är allt avklarat. Inget kan stoppa mig längre. AT-tentan är godkänd, blå boken nästan ifylld och HSAN avskaffat. Lycka.

Senast uppdaterad 2011-11-28