- Svarsfrekvensen vid årets AT-enkät var 65 procent. Rankingen baseras på svaret från 1154 personer som antingen gör AT eller nyligen avslutat AT.
- För att en ort ska rankas krävs att minst fem personer från orten besvarar enkäten.
SYLF:s AT-ranking baseras på medelbetyget varje AT-ort får på frågan ”Vilket sammanfattande betyg vill du ge din AT?”.
- Skalan är sexgradig där ett är mycket dåligt och sex är mycket bra.
I år har 1154 AT-läkare utvärderat AT genom att besvara SYLF:s AT-ranking där 61 AT-orter har rankats. Nykomlingar på topp-tio-listan är i år Sunderby sjukhus, Visby lasarett, Värnamo sjukhus och Länssjukhuset Ryhov. Gemensamt för de på tio-i-topp-listan är att de skattas högt gällande AT-läkarnas möjlighet att påverka sin arbetssituation och att de, med undantag för Sahlgrenska universitetssjukhuset, har en relativt kort väntan mellan examen och att AT påbörjas.
I botten hittar vi fortfarande Hässleholms sjukvårdsområde, Lasarettet i Enköping och Södersjukhuset, vilka rankas lågt i likhet med tidigare år. Bland de tio lägst rankade AT-orterna finner vi att flertalet har tidigare rankats lågt av sina AT-läkare. Endast Ludvika lasarett och Sjukhuset i Arvika är nykomlingar. Kungälvs sjukhus är den AT-ort som tappat flest placeringar och sedan förra året har Kungälvs sjukhus ramlat ned från 17:e till 44:e plats.
Sammantaget visar detta att rörligheten på rankinglistan är och har varit trög, något som kan vara ett tecken på att förändring går långsamt inom hälso- och sjukvården. De AT-orter som ligger i toppen, mitten respektive i botten på listan har för det mesta varit på motsvarande position tidigare. De som har en god arbetsmiljö och som rankas högt behåller över tid sin goda arbetsmiljö och rankingplats förmodligen tack vare engagerade ansvariga som lyssnar på underläkare och övriga personalkategorier. Några som sticker ut som klättrare är Visby lasarett och Nyköpings lasarett.
Löneprocessen för AT-läkare
Glädjande nog är det en högre andel av de svarande som har uppgivit att de faktiskt har löneförhandlat innan de påbörjat sin AT. Tyvärr är det fortfarande endast drygt en tredjedel som har löneförhandlat och bland dem är det i sin tur endast en tredjedel som upplever att den de förhandlade med hade mandat att sätta lönen.
Enligt det nya löneavtalet ska AT-lönen vara individuell, differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Det är därför särskilt beklämmande att det endast är runt hälften av de svarande som vet vilka lönekriterier som ligger till grund för deras AT-lön. Det är även anmärkningsvärt att ungefär en tredjedel av de svarande inte vet vem som är deras lönesättande chef.
Årets undersökning visar att andelen som löneförhandlar med en AT-chef ökar samt att andelen som löneförhandlar med en personalhandläggare minskar. Och tur är det. Undersökningen visar nämligen att upplevelsen av att den man löneförhandlar med har mandat att sätta lönen är ungefär 45 procent bland de som förhandlat med en AT-chef medan den endast är ungefär 25 procent bland de som förhandlat med en personalhandläggare.
Fortsatt ökande väntetid
Tiden mellan läkarexamen och AT har förlängts med ytterligare en månad jämfört med 2010. I år är den genomsnittliga väntetiden strax över nio månader. Nio av tio av de som besvarat enkäten har arbetat kliniskt som läkare innan de påbörjat AT. AT-orter med kortare väntetider har lägre andel som arbetat kliniskt före AT jämfört med genomsnittet. SYLF anser att bristen på AT och andra utbildningstjänster underhåller bristen på specialister. Underläkare tvingas ofta - både innan AT och ST – att hanka sig fram på korta visstidsanställningar, ofta med löfte om kommande tjänst eftersom behovet av läkaren inte är under en viss tid utan konstant. Det är mycket bekymmersamt att arbetsgivarna inte tar frågan på större allvar.
Att AT-läkare ses som billig arbetskraft och inte som läkare under utbildning förekommer som kommentar i AT-rankingen. Färre än två av fem uppger att de har haft en personlig handledare under tiden de arbetat kliniskt innan de påbörjade AT. Denna siffra har dessvärre inte sjunkit de senaste åren. Att som nyutexaminerad läkare direkt sättas in i vårdproduktionen utan tillgång till personlig handledare är från arbetsgivarens sida att kraftigt åsidosätta såväl arbetsmiljökrav som patientsäkerhet.
Egen arbetsyta för underläkarna
Möjligheten till en ostörd arbetsplats med adekvat utrusning är viktig då allt mer arbete sker datoriserat. Nästan samtliga som besvarat enkäten har haft tillgång till en arbetsplats med dator och övrig utrustning som krävs för arbetet på avdelningar och mottagningar, i alla fall för det mesta. Majoriteten av de svarande bejakar att de har haft tillgång till en expedition med dator utanför avdelningar och mottagningar där de kunnat utföra administrativt arbete, kvalitetsarbete och liknande.
Resultaten förvånar. De signaler SYLF:s styrelse och kansli har fått och får är att det råder brist på egna arbetsplatser för underläkare och att utrustningen på dessa ofta är undermålig. En förklaring kan vara att frågan är ställd utan värdering av arbetsplatsens kvalitet. Att datorer inte fungerar problemfritt och att antalet är underdimensionerat tas inte hänsyn till i frågekonstruktionen. Ofta är man som AT-läkare utlämnad till att tillfälligt använda någon annan kollegas arbetsplats. Bland svaren ingår allt från att AT-läkarna har egna rum med modern utrustning till en gemensam skrubb med en utrangerad dator. Det kan också vara så att underläkarna är så vana vid att vara undanskuffade att de (o)medvetet accepterar en dålig fysisk arbetsmiljö.
Ensamarbete för icke-legitimerade läkare
År 2010 uppgav 40 procent av AT-läkarna att det förekommer jourtjänstgöring utan legitimerad kollega tillgänglig på sjukhuset. I årets enkät har siffran ökat till 55 procent. Av dessa är det ungefär en fjärdedel som upplever att kvaliteten på utbildningen sjunkit eller att ensamjourandet varit mycket stressande. Fler kvinnor än män upplever ensamjourer som mycket stressande.
Den placering där störst andel jourar ensamma är psykiatrin. Där uppger över hälften av de som påbörjat/genomfört placeringen att det förekommer ensamjourer.
AT-rankingen är ett viktigt verktyg
Gemensamt för de topplacerade AT-orterna är att de, likt tidigare är, får full pott gällande om AT-läkarna skulle rekommendera en vän/kollega att göra AT där. I 2009 års AT-ranking ställdes frågan om vad som är viktigt vid valet av AT-ort. Då svarade hälften att AT-ortens rykte är bland det viktigaste. Det visar att rankinglistor som denna kan ha stor betydelse för AT-ortens popularitet.
_____________
John Gambe, utredningssekreterare SYLF