Vägen till svensk legitimation

För att få svensk legitimation måste du som är läkare med utbildning från ett land utanför EU/EES genomgå en kompletteringsprocess. På denna sida finner du tips som kan vara till hjälp på vägen till svensk legitimation.

Läkarförbundet har regelbunden kontakt med Arbetsförmedlingen, Socialsyterelsen och andra viktiga aktörer för att vägen till Svensk legitimation för de med utbildning utanför EU/EES ska  ska fungera så bra som möjligt. 

Ett allmänt tips är att man tidigt anmäler sig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökanden och gör upp en plan för hur man ska få svensk läkarlegitimation. Det kan också vara bra att informera din handläggare om denna hemsida eftersom inte alla har specialkunskap om alla yrken. Fråga också din handläggare om det finns pågående projekt inom Arbetsförmedlingen som riktar sig till läkare. 

Det är viktigt att man snabbt kommer igång med de fem nedanstående stegen.

Nedanstående text utgår från de 5 steg som Socialstyrelsen beskriver på denna sida .

Vägen till legitimation och specialistbevis kan också beskrivas genom följande modell.

 

 

Steg 1, ansök om prövning av utländsk utbildning

Reglerna skiljer sig mycket åt beroende på om du är specialistläkare och har 5 års vidareutbildning efter legitimation från hemlandet eller inte. Detta gör att det är viktigt att man i ansökan om prövning av utländsk utbildning bifogar underlag som visar att man haft sådan vidareutbildning.

Det är bra att känna till att Arbetsförmedlingen har möjlighet att bistå med översättningen av betyg och intyg. Översättningen ska göras till svenska eller engelska av en auktoriserad översättare. Det underlag som skickas in ska vara vidimerade kopior vilket innebär att en person intygar att kopian överensstämmer med uppvisat original, genom att direkt på kopian skriva namnunderskrift, namnförtydligande, adress eller telefonnummer. 

Steg 2, få tillräckliga språkkunskaper

Goda språkkunskaper i svenska är mycket viktigt för läkare. Det gör det lättare att få det jobb man vill ha och det är en förutsättning för en bra relation mellan läkare, patient och den övriga personalen. Språkkunskaper kan man tillägna sig på olika sätt. Det är bra att börja lära sig svenska så tidigt som möjligt, gärna redan under väntetiden på uppehållstillstånd. 

Den som genomgått utbildning för ett legitimationsyrke i ett land utanför EU/EES skall kunna visa att han/hon har nödvändiga kunskaper i svenska språket. Den som inte har svenska, norska eller danska som modermål skall uppfylla något av följande krav.

1.  Lägst betyget godkänd i kärnämnet svenska 3 (motsvarar tidigare betyg i svenska kurs B) eller kärnämnet svenska som andraspråk 3 vid gymnasial vuxenutbildning, eller 
2. Godkänt resultat på kurs i svenska för utomnordiska studenter anordnad av universitet eller högskola (60 högskolepoäng)
3. Godkänt resultat på Tisus-prov
4. Godkänt språkprov i svenska på C1-nivå (Europaskalan)

När du senare börjar söka jobb som läkare brukar arbetsgivare önska man har en språkförståelse som ligger på C1-nivå enligt den europeisk referensramen för språk, se denna länk för mer information. 

Språkutbildningar riktade till läkare

Det finns ett fåtal språkutbildningar som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal. SFA-medicin i Södertälje har en sådan utbildning, följ denna länk för mer info. Arbetsförmedlingen har också upphandlat en språkkurs i yrkessvenska för personer med legitimationsyrken inom vården. Om du är inskriven hos Arbetsförmedlingen så kontakta din handläggare och fråga vilka möjligheter som finns att gå den kurs som Arbetsförmedlingen upphandlat.

Svenska för invandrare (SFI)
Alla invandrare som är bosatta i en kommun och saknar grundläggande kunskaper i svenska har rätt att delta i SFI. Rätten till sfi är knuten till den kommun där man är bosatt. För att få delta krävs uppehållstillstånd. Kommunen är skyldig att senast inom tre månader tillhandahålla SFI. Kurslängden brukar uppgå till 6-12 månader. Det är dock få kommuner som erbjuder SFI som är inriktad mot hälso- och sjukvårdsområdet så det är bra att komplettera en sådan SFI med språkutbildning som är inriktad mot hälso- och sjukvårdspersonal.

Information om SFI hittar du på din kommuns webbplats. Se även Skolverkets webbplats.

Praktik eller arbete före TULE-prov, högskoleutbildning eller provtjänstgöring

En praktik eller ett arbete kan ge mycket värdefulla erfarenheter och utvecklar språkkunskaperna. Det kan exempelvis vara aktuellt att försöka få arbeta som läkarassistent, se denna broschyr för mer informaiton. Om du är får en anställning kan Arbetsförmedlingen eventuellt ge stöd till arbetsgivaren i form av instegsjobb eller nystartsjobb. 

För att underlätta språkinlärningen och tillägna sig ett språk som fungerar i arbetslivet så är det bra om språkstudierna kombineras med praktik i hälso- och sjukvården. Om du är intresserad av en praktikplats innan provtjänstgöringen, TULE-provet, eller högskolans kompletteringsutbildning så har Arbetsförmedling en insats som kallas yrkeskompetensbedömning. Genom denna insats betalar Arbetsförmedlingen 800 kr per dag  tilll arbetsgivaren för handledningskostnader i 3 veckor. Det är möjligt att använda denna insats vid flera tillfällen. Om din handläggare på Arbetsförmedlingen inte känner till detta så är det bra om du informerar om möjligheten. Det är även möjligt att Arbetsförmedlingen betalar boende och resor för dig om du vill göra praktik på någon annan ort än där du vanligtvis bor.

Det brukar vara lättare att få praktik på något av de mindre sjukhusen då universitetssjukhusen måste ta emot läkarstudenter som genomgår den svenska läkarutbildningen.

Gäller för läkare utan vidareutbildning

Steg 3a. Gör ett medicinskt kunskapsprov med godkänt resultat.

För att kunna bedöma din medicinska kompetens ska du genomgå ett medicinskt kunskapsprov. För att göra detta prov måste du först ha klarat av språkkravet. Syftet med provet är att fastställa om du har grundläggande medicinska kunskaper motsvarande innehållet i svensk läkarexamen. Inför det teoretiska provet är det viktigt att gå igenom gamla TULE-prov. Se Karolinska Institutets hemsida. Proven äger rum två gånger per år i februari och i september.

Inför det praktiska provet är det bra att få möjlighet att prova på dessa moment innan provtillfället, se avsnittet om praktik ovan.

Högskoleutbildning som alternativ till TULE-provet

Istället för att göra det medicinska kunskapsprovet kan du gå en kompletteringsutbildning som är två terminer lång vid Göteborgs Universitet, Linköpings Universitet eller vid Karolinska Institutet. Får man godkänt i denna kurs motsvarar det godkänt TULE-prov. I denna högskoleutbildning ingår kurs i samhälls- och författningskunskap vilket gör att man inte behöver gå denna kurs separat. Krav för att få påbörja utbildningen är läkarexamen från land utanför EU/EES-området samt Schweiz, av Socialstyrelsen utfärdat beslut om utredning i form  av kunskapsprov för läkare (Tule) samt Svenska B eller motsvarande, med lägst betyget Godkänt.  Se denna länk för mer info.

Vanligtvis kan du som vistats i Sverige i mer än två år och har ett permanent 
uppehållstillstånd söka studiemedel genom CSN, se www.csn.se för vidare information. Är du nyanländ och ingår i Arbetsförmedlingens etableringsuppdraget har du möjlighet att ansöka om studiemedel oavsett vistelsetid i Sverige. 

Kom ihåg att du efter den ettåriga kompletteringsutbildningen måste ansöka hos Socialstyrelsen om att få göra AT innan du påbörjar din AT. Ansökningsblankett finns här

Steg 3b. Gör allmäntjänstgöring (AT).

Det kan vara hård konkurrens om AT-platser vilket gör att det är viktigt att söka sig utanför storstadsregionerna och de orter som har universitetssjukhus. Nedanstående tabell som är hämtad från SYLFs AT-ranking 2011 (SYLFs AT-rankning finns här ) visar hur väntetiderna varierar från att man fått examen till att man påbörjat AT. 

Väntetid mellan läkarexamen och AT-start per landsting

Landsting

Antal månader

Stockholms läns landsting

19,1

Landstinget i Uppsala län

12,4

Region Skåne

10,6

Landstinget Västmanland

10,3

Region Halland

9,5

Örebro läns landsting

9,4

Västra Götalandsregionen

9,0

Landstinget i Sörmland

8,7

Region Gotland

8,7

Landstinget Kronoberg

8,2

Landstinget Blekinge

8,0

Jämtlands läns landsting

7,7

Landstinget i Kalmar län

7,7

Landstinget i Östergötland

7,6

Landstinget Gävleborg

7,2

Västerbottens läns landsting

7,2

Åland

7,0

Norrbottens läns landsting

6,2

Landstinget i Värmland

6,1

Region Jönköpings län

5,6

Landstinget Dalarna

5,5

Landstinget Västernorrland

5,2

Källa: SYLF AT-rankning 2015

Denna information kan också vara bra att känna till när man söker praktik eller vikariat som underläkare.   

AT-annonser
AT-blocken, som inrättas och utlyses av landstingen, utannonseras i Läkartidningen två gånger per år, vecka 9 och 38. Sista ansökningsdag brukar vara två veckor efter annonsering, men det kan skilja sig åt mellan landstingen. Vi på Läkarförbundet arrangerar också AT-mässor som du är välkommen till.  

Gäller för läkare med vidareutbildning

Steg 3. Gör provtjänstgöring.

Man måste själv hitta en provtjänstgöringsplats vilket kan vara svårt. Det underlättar om man under exempelvis språkutbildningen gjort en praktik där man kommit i kontakt med en arbetsgivare som senare kan erbjuda provtjänstgöringsplats eller kan skriva ett rekomendationsbrev. Om man är inskriven på Arbetsförmedlingen kan det finnas möjlighet för arbetsgivaren att få ersättning från Arbetsförmedlingen i form av Nystartsjobb.
Läs mer

Det är viktigt att känna till att Socialstyrelsen ger möjlighet att göra provtjänstgöring inom allmänmedicin men detta kräver att man ansöker om detta hos socialstyrelsen. Annars får man göra provtjänstgöringen inom den specialitet man är utbildad i vilket kan vara svårare.

Under provtjänstgöringen ska din medicinska kompetens bedömas utifrån nivån för svensk läkarlegitimation. Den medicinska bedömningen ska alltså inte göras utifrån specialistnivån.

Gäller för alla

Steg 4. Genomgå en kurs i samhälls- och författningskunskap med godkänt resultat.

Läs mer om detta på Socialstyrelsens hemsida. Om du gått högskolans kompletteringsutbildning så ingår denna kurs vilket gör att du kan hoppa över detta steg.

Steg 5. Ansök om legitimation

Först när punkterna 1–4 ovan är avklarade kan du ansöka om legitimation. Det brukar vanligtvis ta 1-3 veckor för socialstyrelens att fatta beslut om legitimation.

Specialisttjänstgöring (ST) om du redan är specialist

När du har fått din legitimation kan du söka anställning och börja arbeta som ST-läkare. En hel specialisttjänstgöring är 5 år men om du är utbildad specialist från hemlandet finns möjlighet att tillgodoräkna sig tid från hemlandet och därmed förkorta tiden tills du får ett svenskt specialistbevis. Om du saknar de dokument som krävs av Socialstyrelsen finns möjligheten att istället lämna in alternativa intyg. Socialstyrelsen skriver:

 

I de undantagsfall då intyg inte kan redovisas kan sökanden inkomma med ett alternativt intyg från verksamhetschef och handledare. Detta gäller endast för sökande som utbildat sig i annat land än inom EU eller EES. En förutsättning är att sökanden har tjänstgjort i Sverige i minst ett år efter svensk läkarlegitimation inom samma specialitet som i utbildningslandet. Intyget ska innehålla en beskrivning av varför redovisning inte kan ske på föreskrivet sätt samt en detaljerad redovisning över hur handledare och verksamhetschef kontrollerat att aktuella delmål är uppfyllda. Denna kontroll gäller den reella kompetensen och det är inte tillräckligt att hänvisa till den utländska tjänstgöringen. En sådan redovisning ska göras för vart och ett av de delmål för vilket intyg saknas.

Länk till frågor och svar om ST - utlandstjänstgöring

De alternativa intygen gör det möjligt att förkorta specialistutbildningen avsevärt. Den kortaste tiden för en specialistutbildning med alternativa intyg är 1 år.  

Det är bra om du går igenom steg 1 till 5 ovan på  Socialstyrelsens hemsida där kraven beskrivs mer ingående.

Är du medlem i Läkarförbundet är du varmt välkommen att ringa medlemsrådgivningen tel. 08-790 35 10 om du har frågor eller önskar mer information. 

Arbeta som läkare innan man fått svensk legitimation?

Det finns möjlighet att arbeta som läkare redan innan man fått svensk legitimation. Socialstyrelsen har skrivit mer om detta här. Det kan krävas att en arbetsgivare ansöker om ett så kallat särskillt förordnande att utöva läkaryrket.

Senast uppdaterad 2016-03-22
Medlemsrådgivning

Fackliga och juridiska frågor:
Mån 9-13, tis-fre 9-16
Tel: 08-790 35 10
medlemsradgivningen@slf.se

Frågor om medlemskap, avgifter och ändra uppgifter:
Mån 9-13, tis-fre 9-15
Tel. 08-790 35 70
medlem@slf.se