Ett av SYLFs övergripande mål är att aktivt motverka diskriminering på grund av etnicitet. SYLF antog vid fullmäktigemötet 2006 ett nytt kortsiktigt mål om att förbättra informationen om jämlikhetsfrågor bl.a. via föreningens hemsida. I SYLFs policydokument "SYLFs syn på arbetskraftsinvandring och invandrade läkares roll i svensk sjukvård" (2004), redogörs för SYLFs åsikter inom jämlikhetsområdet. SYLF anser att det svenska samhället i allmänhet och den svenska sjukvården i synnerhet vinner på det kulturella utbyte som blir följden av ökad rörlighet på arbetsmarknaden.
SYLF vill därför att man underlättar för de läkare med utländsk läkarexamen som finns i Sverige att få läkarlegitimation och komma in i svensk sjukvård. Utländska läkare verksamma i Sverige måste också få samma anställningsvillkor och motsvarande lönenivå som läkare med svensk läkarexamen. SYLF anser att det är en självklarhet att samma krav på kompetens ställs på den enskilda läkaren oavsett läkarens etniska bakgrund eller utbildningsland.
Aktuellt inom Läkarförbundets jämlikhetsarbete just nu är projektet "professionskollegor" ett mentorprojekt för läkare med utländsk examen, som startar upp under hösten 2006.
Vilka är svårigheterna för kollegor med utländsk läkarexamen? Två grupper med vitt skilda problem torde kunna identifieras, där den ena utgörs av aktiv arbetskraftsinvandring, den andra av kolleger som emigrerat hit med läkarutbildning i botten. Eventuella kulturella och kommunikativa svårigheter för en utländsk kollega i det nya landet Sverige gäller sannolikt mer eller mindre bägge kategorier.
Lingvisten Natalya Berbyuk med kolleger vid Göteborgs universitet har tittat på kommunikation inom hälso- och sjukvården och kommunikativa svårigheterna för utländska läkare jämfört med svenskutbildade eller svenskfödda läkare. Där framkommer svårigheterna för utländska kolleger bl.a. upplevelsen av brist på feedback och att man i den icke-hierarkiska svenska sjukvården mer ifrågasatt än vad läkare blir i hemlandet.
Berbyuk har genom enkäter till både patienter, personal, läkare med svensk utbildning och invandrade läkare kartlagt språkets betydelse för att komma in i läkaryrket. Hon beskriver att det framkommer två väsentliga sociala skillnader i svensk sjukvård, nämligen att det inte är så hierarkiskt som utomlands samt det svenska konfliktundvikandet. För någon som är van vid större hierarkier kan det vara svårt att hantera att bli ifrågasatt av vårdpersonal. Dessutom är det många utländska kollegor som i enkäten återger att de inte vågar klaga av rädsla för att uppfattas som konfliktbenägna och många svenska medarbetare uppger att de undviker att ge kritik till utlandsutbildade kollegor av rädsla för att kallas rasister. På frågan om man tror att bristande kunskaper i svenska kan ge intryck av låg medicinsk kompetens, tror svenska kollegor i enkäten att det kan vara så, medan de utländska läkarna inte tror det.
Källa: "Being a Non-Swedish Physician in Sweden: A Comparison of the Views on Work Related Communication of Non-Swedish Physicians and Swedish Health Care Personnel" Nataliya Berbyuk, Jens Allwood and Charlotte Edebäck University of Göteborg, Göteborg, Sweden