Europaläkare och specialist i allmänmedicin




Regeringen föreslår att allmänläkare från övriga EU/EES som vill arbeta i Sverige, automatiskt får yrkeskvalifikationen "specialist i allmänmedicin" i stället för som nu yrkeskvalifikationen "Europaläkare" då den senare föreslås tas bort i den svenska regleringen.

Regeringen har skickat ut en remiss i frågan som Läkarförbundet ska svara på den 15 februari vid den hearing som regeringen kallat till. Berörda delföreningar har möjlighet att komma med synpunkter på regeringens förslag.

Bakgrunden är att EU-kommissionen anser att Sveriges hantering av allmänpraktiserande läkare inte är förenligt med EU:s direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG), eftersom vi har två olika yrkeskvalifikationer för allmänmedicin, det vi kallar för Europaläkare och specialister i allmänmedicin. Överträdelseärendet skulle enligt Kommissionen kunna undanröjas om svenska myndigheter valde en av de två yrkeskvalifikationerna och avvecklade den andra. Regeringen har föreslagit att avveckla Europaläkarkvalifikationen och behålla specialist i allmänmedicin . Förslaget innebär att man inte längre kommer kunna bli Europaläkare i Sverige, utan all utbildning inom allmänmedicin i Sverige ska leda till specialist i allmänmedicin (femårig ST). Förslaget innebär samtidigt att allmänläkare från andra länder inom EU, oavsett tre-, fyra- eller femårig utbildning, automatiskt får den svenska specialistläkarkompetensen från 1 juli 2012.

En grupp inom Läkarförbundet har under en längre tid arbetat med frågan. Den ursprungliga uppfattningen var att det svenska systemet med två yrkeskvalifikationer för allmänläkare – Europaläkare och specialist i allmänmedicin – har varit bra. Under resans gång har dock flera händelser och argument tillkommit som gjort att arbetsgruppen ändrat uppfattning. Den nya uppfattningen är att det finns goda skäl att ta bort den svenska yrkeskvalifikationen Europaläkare och därmed erkänna allmänläkare från övriga EU/EES som specialister i allmänmedicin. De tre främsta skälen till denna nya hållning är följande:

  1. Sverige har inte bidragit till att höja kompetensnivån.
    De krav som Sverige ställer på en läkare som i Sverige vill utbilda sig till Europaläkare är låga. Det krävs två års tjänstgöring efter AT under handledning eller tre år efter legitimation om man inte gjort AT. Det finns inga målbeskrivningar eller andra krav (se denna länk för mer info). En läkare som utbildat sig till Europaläkare i Sverige kan sedan flytta till ett annat EU-land och arbeta som allmänläkare. Under våren 2011 informerade danska allmänläkarföreningen oss om att relativt nylegitimerade läkare i Danmark flyttat till Sverige för att utbilda sig till Europaläkare för att sedan återvända till Danmark och få ut danskt specialistbevis i allmänmedicin.
    Den svenska kompetensnivån Europaläkare, med låga kompetenskrav, har på detta vis gjort det möjligt att ta genvägar för att få specialistbevis i allmänmedicin i andra EU-/EES-länder.
  2. Samtidigt som Kommissionen har drivit detta ärende mot Sverige har det pågått en översyn av Yrkeskvalifikationsdirektivet. I denna process har Läkarförbundet framhållit att det är mycket viktigt att kompetenskraven för bland andra allmänläkare höjs.
    Det är svårt att driva denna linje och samtidigt försvara de låga kompetenskrav som vi själva har på läkare som utbildar sig till Europaläkare i Sverige.
  3. Alltfler länder inom EU/EES har infört specialistutbildningar i allmänmedicin vilket gör att ”risken” att ge personer med allmänläkarutbildning från annat EU-/EES-land svenskt specialistbevis i allmänmedicin är mindre än tidigare.
    Enligt den europeiska allmänläkarorganisationen UEMO erkänns nu allmänläkare som specialister i 27 europeiska länder. Utbildningstiden varierar dock fortfarande.

Om regeringens förslag går igenom kommer det att bli viktigare för arbetsgivare att göra noggranna individuella kompetensbedömningar när man nyanställer specialister i allmänmedicin. Så är redan fallet för ett antal andra specialiteter där utbildningstiden inom EU varierar.  En läkare som hösten 2012 har ett nyutfärdat specialistbevis i allmänmedicin kan – liksom inom flera andra specialiteter – ha en utbildning som är tre-, fyra- eller femårig, beroende på i vilket EU/EES-land hon eller han utbildat sig.

 
Senast uppdaterad 2012-02-03
Sveriges läkarförbund

 

Frågor och svar

1. Vem har bestämt att dessa ändringar ska ske?
Svar

2. Vad gör Läkarförbundet i frågan?
Svar

3. Hur många har europaläkarbevis?
Svar

4. Påverkar förslaget på något sätt den svenska utbildningen till specialist i allmänmedicin?
Svar

5.  Blir utbildningskraven högre eller lägre för allmänläkare som arbetar i Sverige?
Svar

6. Hur påverkar detta specialistbeviset?
Svar

7. Varför ska vi ha kvar femårig ST om man ändå kan få samma jobb och lön efter tre års utbildning?
Svar

8. Kan vi inte införa ett A- och ett B-lag med exempelvis en befattning för svenskutbildade allmänläkare och en annan för allmänläkare utbildade i annat land?
Svar

9. Vad händer framöver?
Svar