Ett område som vi just nu arbetar aktivt inom är konsekvenserna av de nya sjukförsäkrings-reglerna. Det mest primära för vår arbetsmiljö är att kontakten med Försäkringskassan måste fungera så smidigt och rättssäkert som möjligt. För att det skall uppfyllas så krävs bra och enkla sjukintyg och en bra och enkel kommunikationskanal med Försäkringskassan. Intygen behöver förändras, förtydligas och förenklas. Patienten måste känna att eventuella formella och andra problem med intygen tas om hand fort och rationellt med bra kommunikation mellan Försäkringskassan och sjukskrivande läkare. Vi har och kommer att ha en dialog med Försäkringskassan gällande dessa bägge fundamentala problem framöver. Arbetet kommer dock att ta tid och hanteras parallellt med att IT-lösningar gällande sjukintyg och sjukskrivningshanteringen implementeras i landet under de närmaste åren.
Kvalitetsfrågan har som många av er kanske redan noterat debatterats i media, främst i Läkartidningen. I dessa frågor har föreningen ett nära samarbete med Svensk förening för allmänmedicin för att påverka Socialstyrelsen, SKL och andra att utveckla professionella kvalitetsverktyg som har sin grund i den allmänmedicinska verkligheten eller är användbara och tolkningsbara ur ett allmänmedicinskt perspektiv.
Vår syn är att denna utveckling för närvarande hanteras alldeles för okritiskt och med en all-deles för stark tilltro till nyttan av kvalitets- och vårdindikatorer som medel för att hjälpa patienten till att välja rätt vård eller för vården att bli bättre. Utvecklingen drivs också i allt för stor grad av andra än allmänmedicinare. Ett annat grundläggande krav i denna diskussion är att all registrering och datainsamlande måste ske passivt. Data skall hämtas från ordinarie journaldata. System som kräver att sjukvårdspersonal sitter och för in data aktivt bör bannlysas.
På årsmötet diskuterades också arbetsmiljön, har den blivit bättre eller sämre? Läkarförbundet genomför just nu en stor arbetsmiljöenkät och resultaten kommer under året att publiceras och analyseras av förbundet och oss. På vårt fullmäktige beslöts att vi oavsett utfallet av arbetsmiljöenkäten skulle se över skyddsombudsarbetet. Speciellt utifrån tanken om regionala skyddsombud som skulle kunna verka hos både offentliga och privata vårdgivare. Arbetet med detta kommer att starta innan sommaren.
Patientsäkerhet inom primärvård – vad är det? Inom slutenvård har patientsäkerhetsbegreppet diskuterats flitigt de senaste åren. De tillsynsmyndigheter som har ansvar för arbetsmiljö och den medicinska kvaliteten, arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen, har tydligt definierat vad som är gränsen för god patientsäkerhet och börjat samverka aktivt och konkret gentemot arbetsgivarna inom slutenvården. Utlokaliseringar och överbeläggningar inom slutenvården är inte acceptabelt vare sig medicinskt eller arbetsmiljömässigt och på fler håll i landet har viten utdömts. Inom primärvård finns ingen liknande diskussion. Frågan fördes till Socialstyrelsens generaldirektör i samband med ordförandekonferensen och vi tänker fortsätta att ha en dialog med Socialstyrelsen främst, om vad som är acceptabelt eller inte. Just nu kan vi konstatera att ingen egentligen vet.
Vi har återigen blivit påminda om behovet att engagera intresserade och duktiga distriktsläkare i centrala utvecklingsprojekt, främst gällande den nationella IT-utvecklingen. SKL, Socialstyrelsen och andra nationella intressenter som är ansvariga inom detta och andra områden efterlyser kollegor och är välvilligt inställda. Vi kan dock notera att det är svårt att rekrytera kollegor från husläkarmottagningar eller vårdcentraler i landet. Ekonomin lokalt och frånvaron av ekonomiskt och annat stöd från de lokala landstingen gör det oerhört svårt för den enskilde intresserade att komma loss. Är du intresserad av att hjälpa till så kontakta DLFs kontaktpersoner så får vi hjälpa till så att du kan delta. Du hittar kontaktuppgifter på vår hemsida under IT-nätverk.
Vårdvalsutvecklingen fortgår och är och kommer vara en viktig del inom överskådlig framtid. Föreningen bevakar just nu effekterna av borttagandet av kravet på specialistkompetensen i allmänmedicin. En aktuell redogörelse finns i tidningen Distriktsläkaren nr 2/2010. Som tidi-gare är utvecklingen mot ett nationellt system och en nationell reglering av förutsättningarna viktig. Ersättningssystemen måste baseras på det reella medicinska vårdbehovet i befolkningen och avspegla det på bästa sätt. Systemen måste också vara politiskt breda lösningar. Primärvårdssystemen måste vara robusta oavsett vem som styr landstingen i Sverige.
Ove Andersson
Ordförande