Semestern är slut, terminerna börjar och framförallt går Sverige till val nu i september.
Vården är som vanligt en viktig valfråga och de olika politiska sidorna har sina valprogram på sina respektive hemsidor (http://www.rodgron.se/ och http://www.alliansen.se/). I dessa program sammanfattar de sin vårdpolitik inför valet. Jag kan tycka att de båda sidorna visar upp ganska tunna visioner. Frågor som struktur och organisation är det ingen sida som berör och vårdplatsbristen är ett problem som inte bemötts med tillräckligt allvar.
Både alliansen och de rödgröna har dessutom gjort dimensionering av läkarutbildningen till en valfråga. De rödgröna har lovat att om de vinner valet ska läkarutbildningen byggas ut. I ett första steg med 50 platser. Alliansen skriver istället om att utbildningen inom vårdyrken bör ses över med målet att nå de behov som Socialstyrelsens kartläggningar visar på men kommenterar i samma mening den läkarbrist som idag finns inom visa specialiteter.
Sedan 2006 har antalet platser på läkarutbildningen ökat med 26 procent. I vår handledningsenkät som vi delar ut till dem som avslutat sina medicin- och kirurgterminer har vi sett ett starkt samband mellan ökade studentgrupper och sämre kvalité.
En utökning av läkarutbildningen får inte ske utan ökade resurser till fler utbildade handledare och undervisningslokaler. Sverige behöver inte fler läkare utan framförallt fler bra läkare! Många sjukhus är idag mättade på läkarstudenter i förhållande till patientunderlag. Högskoleverket slog fast i en alumniutvärdering 2006 av Umeå universitet att antalet studenter inte gick att utöka utan att svikta på kvalitén och många andra universitet närmar sig smärtgränsen. Ett exempel är Uppsala och Linköping som idag har studenter på de sjukhus Örebro Universitet tänker utnyttja för sin utbildning vilket ger en större trängsel i Uppsala och Linköping.
I debatten kring läkarutbildningens dimensioneringen glöms även alltför ofta MSF Utlands medlemsbas bort som idag är över 2500 stycken svenska studenter som studerar i utlandet. De flesta av dessa är på väg tillbaka till Sverige vilket är något som borde uppmuntras och underlättas. MSF jobbar idag mycket med frågor kring sommarpraktik samt underläkarvikariat mot Socialstyrelsen och landstingen. Att skapa en bra inslussning i det svenska vårdsystemet precis som Norge lyckats med för sina utlandsstudenter är att ta vara till de möjligheter man har.
Vi i MSF ser gärna en debatt kring läkarutbildningens dimensionering men vill spela med alla kort på bordet. Och att fortsätta utöka utbildningen utan att ta till vara på våra utlandsstudenter kommer enbart att leda till en försämring av den svenska läkarutbildningen samtidigt som antalet underläkare kommer att öka lavinartat.
För ärligt talat är det inte underläkare vilket grundutbildningen får fram som är bristen i Sverige. Bristen i Sverige är på specialister vilket bottnar i mycket mer än en för liten grundutbildning. Idag är medelåldern när man är klar specialist 42 år; en galen siffra när medelåldern för antagning är 23. Att det ska ta 19 år innan man blir klar när det utbildningsmässigt enbart består av en 18 månaders AT samt en 5 år lång ST är en stor bov i Sveriges läkarbrist. Detta har glädjande nog alliansen tagit upp i sitt valprogram och skriver om problemet kring att antalet AT-platser är för få. I SYLF:s undersökningar ser man att en examinerad läkare i snitt vikarierar 7 månader innan sin AT. Och detta gäller inte enbart de som vill göra sin tjänstgöring i storstäderna vilket ofta används som motargument. Och även detta är absurt; vilken civilingenjör skulle acceptera att man var tvungen att vikariera ett halvår mitt i utbildningen innan man blev klar? Flaskhalsen med för få AT-block måste bort!
Och det är inte så att fler underläkare kommer att lösa alla vård- och hälsocentralers behov av läkare runt om i Sverige. Problemet med dyra stafettläkare kvarstår så länge det inte finns tillräckligt med allmänmedicinspecialister. En läkare på en vårdcentral har precis som vilken sjukhusläkare som helst en specialiseringsutbildning i fem år.
Jag tycker att vårdens behov av kompetent personal är en jätteviktig valfråga. Men utspel kring dimensionering av grundutbildning måste ha förankring i sjukvårdens egentliga behov och inte enbart vara populistiska utspel.
Utredd patientunderlaget ordentligt, tag sedan tag i antagningsfrågan samt utredd läkarnas grundutbildning samt allmäntjänstgöring. Ta sedan tag i frågan om vilken personalkategori som ska göra vad i vården och anställ mer administrativ personal så att läkare kan jobba istället för att sitta framför datorer. Se sedan till att våra studenter i utlandet får en naturlig ingång i det svenska sjukvårdssystemet. Sen kan vi prata utökning av antalet platser. All utökning innan det leder enbart till sämre kvalitet på en utbildning som är en världens bästa.
/Maria som är tillbaka från semestern