Tidigare referat

Verksamhetschefsdagarna 10-11 april 2014, Lejondals slott

 



Dag 1

Samling vid gemensam lunch innan programmet började på eftermiddagen

Anne Ekdahl, Vrinnesjukhuset, Norrköping, ordförande för Svensk Geriatrisk Förening, hälsade alla hjärtligt välkomna och presenterade den nuvarande styrelsen.

Arne Sjöberg, Kalmar, vice ordförande för Svensk Geriatrisk Förening, fyllde på välkomsthälsningen och konstaterade att i år var det extra god uppslutning med närmare femtio deltagare från 17 olika landsting. 

Lennart Andersson, Kalmar, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Anhörigas delaktighet i vården. Gruppdiskussioner. 

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka startade 2008 med uppdrag att skapa en nationell överblick inom anhörigområdet. Det handlar också om att stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation, och att ta del av internationella erfarenheter och forskningsresultat. Tänkvärda siffror är att tre fjärdedelar av all vård och omsorg till äldre ges av anhöriga, och var fjärde äldre, 65+ är anhörigvårdare. En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) är anhörigvårdare. För att hjälpa anhöriga har 30 000 slutat att arbeta och 100 000 har minskat sin arbetstid. Kommunerna använder begreppet ”anhöriga”, och inom landstingen används vanligen ”närstående”.

NKA Kartläggning

Lennart redogjorde för resultaten av en frågeenkät som har gått ut till landets geriatriska kliniker. Svar har inkommit från 9 kliniker. Frågorna gällde om det finns någon strategi för anhörigstöd, för samverkan med kommunerna och för utbildning av anhöriga. Av sammanställningen framgick att det såg väldigt olika ut, dock får resultaten tolkas försiktigt pga. begränsat underlag. Man hade även studerat landstingsplanerna från 2011-2015 för de 21 landstingen och räknat antalet gånger något av begreppen ”anhörig”, ”närstående” eller ”familj” förekom. Även här var resultaten mycket varierande med Jönköping i topp genom att dessa begrepp omnämndes 64 gånger.

 

I diskussionen som följde uppstod en del frågor såsom: vilket stöd vill anhöriga ha om de tillfrågas? Är inte en hel del av detta mer kommunernas ”bord” än sjukvårdens ansvar? Lennart berättade att vanliga önskemål från anhöriga var: ett telefonnummer att ringa när frågor uppstår, hjälp med utbildning, hjälp vid sjukdom, avlastning, en ”sömlös” vård. Exempel på uppskattade aktiviteter har varit ”anhörigstudiecirklar” och ”anhörigkaféer” som ordnats i kommunerna. 

Hur går man vidare? Ett förslag från Arne Sjöberg var att en strategigrupp Nka skulle skapas i samarbete med kommunerna för att påverka politiker regionalt och beslutsfattare nationellt. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Lena Holmqvist Henriksson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Aase Wisten, Sunderby sjukhus. Den kommande målbeskrivningen Geriatrik/SK-kurser.

OBS! PP-filer kan inte läggas ut på hemsidan då målbeskrivningarna är preliminära och ska ut på remiss under hösten. 

Lena inledde med att beskriva förändringarna i stora drag med område A gällande alla specialiteter, område B gällande alla med specialiteter med patientansvar och område C som är specialitetsspecifik, men innehåller en gemensam kunskapsbas, ”common trunk”, som geriatriken delar med andra internmedicinska specialiteter. 

Aase visade de preliminära delmålen i område A (9 delmål) och B (5 delmål) som med några undantsg är relativt allmänt beskrivna. Flera av dessa delmål fanns tidigare med som ”kompetenskrav” i den gamla målbeskrivningen. Farhågor som har framkommit under arbetet är att det kan bli svårt att hinna med samtliga delmål, totalt 26 st, jämfört med tidigare 20 i nuvarande ST 2008.

Lena beskrev därefter område C (12 delmål varav 4 är gemensamma med andra internmedicinska specialiteter) där i denna preliminära version geriatrikens kärnområden lyfts fram på ett bra sätt. Lena gav också exempel på kursämnen inom geriatrik där förslag på två nya tillkommit: rehabilitering och gerontologi. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Etiska dilemman del I, att avstå från hjärt-lungräddning (HLR). (Anne Ekdahl, Aase Wisten). Gruppdiskussion.

Vi började med att definiera begreppet ”ej HLR” som innebär att HLR inte ska utföras i händelse av ett plötsligt hjärtstopp. Detta ställningstagande inkluderar inte andra former av behandling. Behandlingsbegränsning måste preciseras eftersom den kan gälla olika saker, till exempel ”ej respirator”, ej ”IVA”, ”ej antibiotika”, ”ej näring”, ”ej vätska”. Anne berättade inledningsvis om att viss osäkerhet kan råda inom detta område - hon får själv ofta frågan från nyutexaminerade unga sjuksköterskor. Nya etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) från Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning kom 2013. 

Skäl som enligt de etiska riktlinjerna kan motivera ställningstagande till att avstå från HLR

  •  Patienten vill inte ha behandling med hjärt–lungräddning (HLR) vid ett eventuellt hjärtstopp.
  •  Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion.
  •  Ansvarig läkare bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en liten möjlighet att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion.

I diskussionen framkom att för en del var detta inte något problem utan ett självklart ställningstagande som måste göras, även i ett akutskede. Enligt riktlinjerna har den legitimerade läkaren ansvaret och kan ta ställning till att avstå från HLR utan att patient och/eller närstående efterhörs när det bedöms som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion. Som regel bör patient/närstående informeras om detta ställningstagande. 

 

Ett samtal med patienten med beslutsförmåga om det medicinska tillståndet bör som regel äga rum under lugna förhållanden

- när det finns skäl att anta att patienten inte önskar HLR eller annan livräddande behandling,

- när det är svårt att bedöma om HLR är till gagn för patienten, eller

- när patienten bedöms ha en ökad risk att drabbas av hjärtstopp.

När en patient saknar beslutsförmåga bör man respektera patientens eventuellt tidigare uttryckta önskan om att avstå från HLR, eller om möjligt samråda med de närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft beslutsförmåga. Det är alltid den ansvarige läkaren som har det slutliga ansvaret för ställningstagandet. Om inget annat sägs gäller alltid att HLR skall göras vid ett eventuellt hjärtstopp.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------SBU-rapporten ”Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus
- med fokus på sköra äldre”. (Anne Ekdahl/Aase Wisten).

En SBU-rapport har granskat det vetenskapliga underlaget för olika former av särskilt omhändertagande av akut sjuka äldre. Anne och Aase som deltagit i expertgruppen för denna rapport redogjorde för bakgrunden, arbetet med att ta fram och granska det vetenskapliga underlaget och rapportens slutsatser. Av cirka 5300 Abstracts var det slutligen cirka 20 artiklar som höll en tillräckligt bra vetenskaplig kvalitet. Förutsättningarna var följande: 

  •  Population: Patienter >65 år som inkommit akut till sjukhus
  •  Intervention: Strukturerat omhändertagande och vård av äldre på sjukhus där multiprofessionella team är delaktiga
  •  Jämförelsegruppen måste vara vanlig vård
  •  Effektmått: Minst ett av Personlig ADL (P-ADL), Instrumentell ADL (I-ADL), kognitiv funktion, depression, livskvalitet, närståendepåverkan, återinläggning, boende i eget hem efter utskrivning eller andel döda.
  •  Studiedesign: RCT eller bra observationsstudie (där skillnader mellan interventions- och kontrollgrupp hanterats bra)
  •  Avgränsningar: Studier av specifika patientgrupper som t.ex. bara innehöll höftfraktur- eller strokepatienter togs ej med i studien
  •  Omhändertagande av äldre inom kommun och primärvård ingår ej i uppdraget 

Rapporten har sammanställt forskning som utvärderat två typer av ”Comprehensive geriatric assessment”, CGA (Metod för omhändertagande där patientens hela livssituation bedöms av ett team bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och representanter från andra yrkesgrupper. Metoden omfattar bedömning, vårdplanering, behandling, rehabilitering, träning, förebyggande insatser och uppföljning):

1) Integrerad CGA (iCGA) –där teamet är en integrerad del i verksamheten på en enhet eller en avdelning. Teamet har direkt patientansvar. 2) Konsultativ eller rådgivande CGA (kCGA) – där teamet genomför bedömning och rekommenderar åtgärder och uppföljning efter begäran från patientansvarig personal. Teamet har ej direkt patientansvar.

Slutsatser av rapporten är att ett integrerat strukturerat omhändertagande av äldre, där multiprofessionella team har ett direkt patientansvar är fördelaktig för sköra äldre som kommer akut till sjukhus. Metoden leder till bättre funktionsförmåga (personlig ADL) än vanlig vård. Möjligheterna att bo kvar i eget hem efter sjukhusvistelsen förbättras också. Konsultativa team var däremot inte bättre än vanlig vård när det gällde sköra äldre, och i vissa fall sämre än vanlig vård i denna patientgrupp.

Frågor att diskutera:

  • Använder vi integrerat CGA på våra geriatriska vårdavdelningar idag?/inom geriatrisk öppenvård?
  • Hur identifieras de sköra äldre som har bäst nytta av CGA på en akutmottagning?
  • Behöver vi ett svenskt namn på CGA – förslag?

Svaret blev ”Ja” på den första frågan gällande geriatriska vårdavdelningar. Geriatrisk öppenvård handlar mest om specialmottagningar för t.ex. demens och Parkinson.

Arbetssättet som CGA står för är något som geriatriken brinner för. Det är inte helt enkelt att hitta en bra svensk översättning. I SBU-rapporten blev översättningen av CGA: ETT INTEGRERAT STRUKTURERAT OMHÄNDERTAGANDE”, dvs ordet ”GERIATRIK” försvann. Ett SYSTEMATISKT GERIATRISKT ARBETSSÄTT, är ett av förslagen till översättning av CGA. Vi geriatriker som var med i SBU-gruppen försökte få med ordet ”GERIATRIK” i SBU-rapporten, men utan framgång. 

GRP-skattningsinstrument (GRP=Geriatric Risk Profile) som används på en del håll diskuterades. Det saknas ett nationellt gemensamt screeningsinstrument för triagering av äldre på akutmottagningen. Det finns exempel på akutmottagningar, t.ex. i Västerås, där man med gott resultat har börjat använda en modifiering av GRP för att hitta de sköra äldre som skall läggas in på geriatrisk vårdavdelning med tillgång till CGA. 

Därefter blev det välbehövlig vila inför gemensam samling på kvällen som inleddes med berättelser om Slottets historia.

Middagen kännetecknades av god mat, gemenskap och gemensamma aktiviteter där varje bord bidrog till en trevlig helhetsupplevelse av kvällen.

Dag 2

Återblick (Arne Sjöberg)                                                                                                   Dagen inleddes med en återblick och allmänna reflexioner. Att få träffas och reflektera över gemensamma utmaningar upplevs viktigt och stärkande.

SBU, forts(nne Ekdahl/Arne Sjöberg)                                                                       Samtalet fortsatte kring konsekvenserrna av SBU-rapporten. Vårt verksamhetsinnehåll i landet ser mycket olika ut, denna heterogenicitet gör det svårare för oss att vara tydliga ”utåt” och kan förmodligen vara en av anledningarna till att begreppet geriatrik inte används i den utsträckning vi tycker det är värt. Det känns viktigt att specialiteten finns representerad i olika utredningar och arbetsgrupper som initieras nationellt och som berör våra målgrupper.

NYSAM (Gunilla Brissman)                                                                                              Gunilla informerade om ett nystartat arbete med stöd av NYSAM som ska leda fram till att vi, inom geriatriken, kan få våra egna kvalitetsvariabler och mått att följa. Intresserade verksamheter uppmanades ta kontakt med Gunilla för deltagande i detta arbete.

Etiska dilemman, del II  (Martin Dreilich/Greger Slättman)                               Greger och Martin gav sina reflexioner kring svårigheter med ST-utbildning/fortbildning både vad gäller utbud av kurser och hur vi verksamhetschefer ser på vårt ansvar i om dessa områden.

Enkät till verksamhetschefer(Anne Ekdahl )                                                                 Anne presenterade resultat från den enkät som var ställd till verksamhetschefer i landet, se bifogat bildspel. pastedGraphic.png

Dagarna avslutades med en utvärdering  och en gemensam lunch innan hemfärd.

 

 

Verksamhetschefsdagarna 21-22 mars 2013, Lejondals slott

Arne Sjöberg, Kalmar, ordförande för Svensk Geriatrisk Förening, inledde med att hälsa ett 40-tal debattglada deltagare från hela landet välkomna.

 

Lennart Andersson, Kalmar, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, NkA. Presentation

Uppdraget är att skapa nationell överblick inom anhörigområdet, samla in, strukturera och sprida kunskaper och erfarenheter på anhörigområdet. Det handlar också om att stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation, och att ta del av internationella erfarenheter och forskningsresultat. Tänkvärda siffror är att tre fjärdedelar av all vård och omsorg till äldre ges av anhöriga, och var fjärde äldre, 65+ är anhörigvårdare. En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) är anhörigvårdare, två tredelar av dem ger hjälp, stöd och vård till sina föräldrar.

 

En viktig del av arbetet är att skapa nätverk för att stödja anhöriga, något som varit framgångsrikt och mycket uppskattat. NkA kan hjälpa till med att bygga upp nätverksstöd runt om i landet. Det har även bildats en strategigrupp vid NkA för att nå ut till landstingen.

 

Aase Wisten, Sunderby sjukhus, Utmaningar, Möjligheter och Hot 2013-2014, gruppdiskussioner. Efter en introduktion till CGA, comprehensive geriatric assessment, och några triagemetoder för att identifiera sköra äldre, vidtog livliga gruppdiskussioner. Presentation

Sammanfattning av gruppsamtal:

Begreppet CGA var obekant för de flesta innan diskussionerna kom igång. Efteråt kände alla att man jobbade med CGA, dvs använde ett arbetssätt med en teambaserad bedömning av sköra äldre med hänsyn tagen till såväl medicinska, funktionella och psykosociala faktorer, intervention och systematisk uppföljning. Ett SYSTEMATISKT GERIATRISKT ARBETSSÄTT, tyckte de flesta att CGA innebar. Det pågår ett SBU-arbete som ser över det vetenskapliga underlaget för olika former av särskilt omhändertagande av akut sjuka äldre. Det uttrycktes förvåning över att det inte räckte med den evidens som redan finns för det geriatriska arbetets fördelar. Man lever längre, man är mer oberoende, man kan bo kvar hemma i ordinärt boende längre, enligt en Cochranerapport från 2009 (Comprehensive geriatric assessment for older adults admitted to hospital Ellis G, Whitehead MA, O’Neill D, Langhorne P, Robinson D.)

GRP-skattningsinstrument (GRP=Geriatric Risk Profile) som används på en del håll diskuterades. Det saknas ett nationellt gemensamt screeningsinstrument för triagering av äldre på akutmottagningen.

Retorik. Frågan väcktes om vi missar vi något viktigt med vår retorik eftersom vi har svårt att förklara vad det geriatriska arbetssättet innebär? Några jämställde värdet av att en geriatrisk patient fick komma till en geriatrisk enhet med att stroke patienter kommer till en stroke-enhet, något som idag är implementerat i svensk sjukvård. Vi konstaterade också att vi saknar mycket av effektivitets – och struktur mått.

Processmått. Ur de olika kvalitetsregistren (palliativa, Svedem, Senior Alert, Riks-stroke, Riks-höft). FIM/KATZ/ADL för att följa funktioner över tid, vårdskade – trycksårsmätningar, screening vid akutmottagning, modifierade index (modell i Västerås). Direktinläggning, telefonuppföljning. Förslag på end-points: eget boende, funktionellt status.

Medicinska resultat. Att visa på medicinska resultat var ännu svårare, några exempel gavs: Återinläggning, medelvårdtid, åtgärder vidtagna med anledning av resultat i kvalitetsregistren, riskläkemedel vid inskrivning och utskrivning.

Frida Nobel, Socialstyrelsen. Vad gör Socialstyrelsen inom äldre området? St-utbildningen, ST-kurser. De nya ST-reglerna innebär bland annat att geriatriken får en två-årig gemensam kunskapsbas med övriga internmedicinska specialiteter. I målbeskrivningen för den gemensamma kunskapsbasen ingår bland annat: ”Att behärska läkemedelsanvändning i syfte att kunna individualisera behandlingen utifrån patientens ålders, kön, njurfunktion mm. Att självständigt kunna värdera ett läkemedels farmakodynamik, farmakokinetik, biverkningar och interaktioner samt kunna värdera polyfarmaci. Att följa upp akuta och kroniska sjukdomar hos äldre, samt veta hur detta kan skilja sig jämfört yngre individer. Att kunna besluta om och initiera palliativ vård. ” Dessa mål medför en viktig kunskapshöjning för hela den internmedicinska gruppen. Presentation

Nya specialiteter är äldrepsykiatri, palliativ medicin, skolhälsa, vårdhygien och arbetsmedicin.

Gert Alaby, Äldresamordnare på Socialstyrelsen. Äldrefrågor. Exempel på aktuella frågor är om resurserna räcker, hur det ser ut på personalsidan, utbildningsfrågor. Specialistsjuksköterskor saknas i äldrevården och 170 000 undersköterskor saknas år 2030 (SCB). Antalet i SÄBO minskar, omfattande hemtjänst ökar, ruttjänster växer ojämlikt. Man ser även att anhörigomsorgen ökar och att avancerad hemsjukvård, palliativ vård ökar något. Socialstyrelsens fokus är att äldre direkt eller indirekt ska bli delaktiga i sin vård.  Presentation

Anne Ekdahl, Norrköping. Den äldre patientens delaktighet i medicinska beslut.

Olika modeller för delaktighet i medicinska beslut presenterades. Problemområden utifrån intervjuer med patienter: ”Att vara för sjuk och trött för att vara delaktig. Man får inte/uppfattar inte så mycket information. Många kockar involverade. Att inte kunna ta till sig den medicinska informationen. Att ha särskilda problem med att förstå läkare som inte behärskar det svenska språket”. Det var fler patienter som hade en mer passiv roll än de önskade än som hade en mer aktiv roll än de önskade. Man såg inga ålders- eller könsskillnader i denna studie vad gäller önskan om delaktighet.

Även läkare och övrig personal intervjuades. Frustrationen var tydlig ”ju fler av dessa patienter du kan undvika desto bättre går du ekonomiskt”. Våra ersättningssystem gynnar snabbhet och subspecialisering - inte helhetstänk, kontinuitet och kommunikation.

 

 


 

 

Rapport från Verksamhetschefsdagar Geriatrik 2012 i Sigtuna 22-23 mars

Martin Annetorp, ordf. i SGF hälsade alla välkomna till Sigtunastiftelsen denna fina vårdag i mars.

Värdegrund, hörnstenar (Arne Sjöberg, v ordf i SGF och Anne Ekdahl, f.d ordf.i SGF).

Arne inledde med att det saknas en vårdideologi och att det är svårt att beskriva geriatriken konkret. Han gav ett mycket talande exempel på hur fel det kan bli utan helhetssyn: Elsie 86 år hade sökt akutmottagningen 98 gånger på 1½ år! Hon hade haft en hjärtinfarkt och efter detta en del kärlkramp och mycket ångest och oro. Till sist blev geriatrisk konsult inkopplad. Efter detta behövde inte Elsie vända sig till akutmottagningen utan fick hjälp på annat sätt (LAH och hemtjänst). Med tilltagande trygghet avtog också hennes behov att av söka hjälp. Helhetsvård för Dig, arbetsglädje för osskonkluderade Arne Sjöberg. 

Den geriatriska värdegrunden kan ses som den gerontologiska kompetensen tillsammans med de fem hörnstenarna. Anne visade en ny bild där hörnstenarna representeras av fem lika stora cirklar som delvis överlappar varandra. Kom gärna med andra förslag blev uppmaningen till oss andra. Den viktiga läkemedelsfrågan finns med i alla hörnstenar. Kort genomgång av hörnstenarna:

Akut geriatrik/allmän geriatrik: Atypisk presentation av sjukdomar, inga klagomål. Förväntningar hos patienten, hos de anhöriga, hos sjukvårdspersonal. Rehabilitering: Se det friska hos de mest sjuka. Målsättningen med våra insatser: Vad vill patienten? Vad vill anhöriga? Vad är realistiskt? Kognitiva sjukdomar: Det handlar inte om en dement patient utan om en patient med demenssjukdom. Behandlingsutvärdering bör ske ca 1 gång om året. Även dementa utan demensläkemedel behöver uppföljning. SÄBO: Nytt boende - samma rätt till geriatrisk kompetens som hemma. Palliation: Det gäller att ge liv till dagarna som är kvar vilket gäller en stor del av det geriatriska omhändertagandet. Konsten att gå in i ett palliativt skede vid ”rätt” tidpunkt. Palliation – också ett team-arbete.

Till sist några frågor till alla: Bör vi se över uppdelningen i våra hörnstenar? Går det att tydliggöra ämnesområdenas uppdrag. Precisera vad som behövs på AT-nivå, ST-nivå, specialistnivå?

Specialistutbildning. Dag Salaj har gjort prioriteringen för geriatrik. Det blir 13 kurser under 2013. Han har tittat på tre kriterier: 1) uppfyllnad av hörnstenarna, 2) relevans för patienten, 3) kostnadseffektivitet. Ett problem är att det inte finns kurser för alla mål, t.ex. för geriatrisk rehabilitering.

Omvärldsspaning-Europaperspektivet. Åke Rundgren rapporterar. I Europa finns ca 14 000 geriatriker av ca en miljon läkare, och i USA finns det ca 7000 geriatriker av ca en halv miljon läkare. Flera organisationer av intresse för SGF arbetar med olika inriktning med geriatriska frågor. Inom EU finns en organisation (UEMS-GMS Union Européenne des Médecins Spécialistes – Geriatric Medicin Section) som arbetar för en harmonisering av specialistutbildning, vidareutbildning av geriatriker samt arbetar nu på en gemensam specialistexamen. En annan förening (EUGMS – European Union Geriatric Medicin Society) är inriktad på kunskapsområdet geriatrik och också på att ordna kongresser, vilket föreningen numera gör varje år. En tredje förening (IAGG – International Association of Gerontology and Geriatrics), som också har en europeisk del, är inriktad på att påverka internationella organ som FN i olika frågor, t.ex. bättre sjukvård för äldre. IAGG arrangerar världskongresser i gerontologi och geriatrik vart fjärde år och nästa kongress är 2013 i Seoul i Sydkorea och vart fjärde år en europeisk kongress. NGF (Nordisk Gerontologisk Förening) omfattar de fem nordiska ländernas geriatriska och gerontologiska föreningar och NGF arrangerar nordiska kongresser vart annat år. I år äger den 21:a kongressen rum i Köpenhamn i juni.

Cochranerapporten Comprehensive geriatric assessment for older adults admitted to hospital Ellis G, Whitehead MA, O’Neill D, Langhorne P, Robinson D. Omfattar 22 randomiseradestudier med 10 315 patienter från 6 länder. (Martin Annetorp och Anne Ekdahl).

Rapporten visar värdet av CGA (comprehensice geriatric assessment) som kan beskrivas som” en flerdimensionell, tvärprofessionell diagnostisk process för att fastställa medicinsk, psykologisk och funktionell kapacitet hos en skör äldre person i syfte att utveckla en samordnad och integrerad plan för behandling och långsiktig uppföljning”.

Rapporten sammanfattar studier som jämför CGA med ordinarie vård. Interventionen innebar en vård som var teambaserad och gav en heltäckande bedömning, hade multidisiplinära möten (minst 1 gång / v) och regelbunden användning av standardiserade bedömningsverktyg. Med CGA erhölls en 25% ökad chans att leva och bo hemma efter 6 månader, en 16% ökad chans för detta efter 12 månade och en 24% minskad risk för dödsfall eller ökat beroende.

Anne talade om CGA som geriatrikens ”geroskop”, dvs en bedömning för att kunna målstyra den individuella behandlingen, även kallad CGI- comprehensive geriatric intervention. Hon berättade om sin pågående öppenvårdsstudie i Norrköping där CGA i öppenvård jämförs med sedvanlig öppenvård, hittills bara preliminära men lovande resultat.

Strategier för att säkra geriatrikens framtid-gruppsamtal. Gruppvis diskuterades vilka de tre största utmaningarna var för geriatriken och ev förslag på lösning. Exempel ges nedan:

Utmaningar: Personalrekrytering/kompetensförsörjning, mer teknikkrav i hemmen (t.ex. respirator), utveckla geriatrisk verksamhet i öppenvård, ge rätt bild av geriatriken utåt, att visa för beslutsfattare vad man får för pengarna, att bibehålla kvaliten på vården med minskande resurser, att geriatriken skall lösa akutsjukvårdens problem.

Förslag på lösningar: Kommunikation med politiker och tjänstemän, samarbete över klinik-och länsgränser, beskriva enkelt och lättfattligt vad geriatrik är, ”morötter” vid kompetensutveckling, t.ex. lön, magisterutbildning, visa teamarbetets attraktion, skapa attraktiva arbetsplatser och kunna vara en bra utbildningsplats, att utbilda fler, forskning, endagssymposier med SKL.

Specialistutredningen och utveckling av geriatrisk kompetens (Frida Nobel). Utredning av läkarutbildningen pågår. Målbeskrivningarna blir kvar, möjligen lite modifierade, liksom särskilda rekommendationer från specialistföreningarna. Den nya specialistindelningen blir klar i juni.

Utredningen ”Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi ” ger ett detaljerat förslag till hur en satsning på ökad geriatrisk och gerontologisk kompetens i vård och omsorg kan utformas och genomföras för olika yrkesgrupper. För att satsningen ska få effekt kan statsbidrag ges till vikariekostnad för vissa yrkesgrupper. Fler SK-kurser föreslås för läkare. Det behövs ett stort antal nya ST-block, i dagsläget är ej statlig finansiering aktuell.

Geriatrisk Forskarskola ( Maria Eriksdotter). Nu planeras en klinisk forskarskola i translationell geriatrik - ett spännande upplägg som förhoppningsvis kommer att stärka den kliniska forskningen inom området, utveckla den geriatriska vården och öka statusen av den kliniska specialiteten geriatrik. Forskarskolan kommer att erbjuda kliniskt verksamma läkare (och andra yrkesgrupper) en högkvalitativ forskarutbildning i geriatrik. Den organiseras av institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid KI tillsammans med Uppsala universitet och i samarbete med geriatriken i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå. Utbildningen omfattar totalt 20 veckor under 2 år med ett intag av 15-20 personer/kurs. Planerad kursstart är hösten 2013.

Mia berättade även om Swedem (nu 18000 patienter och 5000 uppföljningar) och uppmanade oss att fråga efter statistiken. Årsrapport finns på hemsidan.

SammanfattningBra dagar med många intryck och tankar att ta med sig hem.

Vid pennan,

Aase Wisten

 

 

Geriatrisk verksamhetschefsträff 2010

Årets geriatriska verksamhetschefsträff gick av stapeln den 29 januari där en huvudpunkt var vår värdegrund - vill du veta mer klicka på länkerna:

Sammanfattninga av träffen>>

Svenska Palliativregistret från värdegrund till praktisk handling (Greger Fransson)(ppt)>>

Geriatrik-Värdegrund (ppt)>>

 
Senast uppdaterad 2017-12-11