Tidigare referat

Verksamhetschefsdagarna 21-22 mars 2013, Lejondals slott

Arne Sjöberg, Kalmar, ordförande för Svensk Geriatrisk Förening, inledde med att hälsa ett 40-tal debattglada deltagare från hela landet välkomna.

 

Lennart Andersson, Kalmar, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, NkA. Presentation

Uppdraget är att skapa nationell överblick inom anhörigområdet, samla in, strukturera och sprida kunskaper och erfarenheter på anhörigområdet. Det handlar också om att stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation, och att ta del av internationella erfarenheter och forskningsresultat. Tänkvärda siffror är att tre fjärdedelar av all vård och omsorg till äldre ges av anhöriga, och var fjärde äldre, 65+ är anhörigvårdare. En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) är anhörigvårdare, två tredelar av dem ger hjälp, stöd och vård till sina föräldrar.

 

En viktig del av arbetet är att skapa nätverk för att stödja anhöriga, något som varit framgångsrikt och mycket uppskattat. NkA kan hjälpa till med att bygga upp nätverksstöd runt om i landet. Det har även bildats en strategigrupp vid NkA för att nå ut till landstingen.

 

Aase Wisten, Sunderby sjukhus, Utmaningar, Möjligheter och Hot 2013-2014, gruppdiskussioner. Efter en introduktion till CGA, comprehensive geriatric assessment, och några triagemetoder för att identifiera sköra äldre, vidtog livliga gruppdiskussioner. Presentation

Sammanfattning av gruppsamtal:

Begreppet CGA var obekant för de flesta innan diskussionerna kom igång. Efteråt kände alla att man jobbade med CGA, dvs använde ett arbetssätt med en teambaserad bedömning av sköra äldre med hänsyn tagen till såväl medicinska, funktionella och psykosociala faktorer, intervention och systematisk uppföljning. Ett SYSTEMATISKT GERIATRISKT ARBETSSÄTT, tyckte de flesta att CGA innebar. Det pågår ett SBU-arbete som ser över det vetenskapliga underlaget för olika former av särskilt omhändertagande av akut sjuka äldre. Det uttrycktes förvåning över att det inte räckte med den evidens som redan finns för det geriatriska arbetets fördelar. Man lever längre, man är mer oberoende, man kan bo kvar hemma i ordinärt boende längre, enligt en Cochranerapport från 2009 (Comprehensive geriatric assessment for older adults admitted to hospital Ellis G, Whitehead MA, O’Neill D, Langhorne P, Robinson D.)

GRP-skattningsinstrument (GRP=Geriatric Risk Profile) som används på en del håll diskuterades. Det saknas ett nationellt gemensamt screeningsinstrument för triagering av äldre på akutmottagningen.

Retorik. Frågan väcktes om vi missar vi något viktigt med vår retorik eftersom vi har svårt att förklara vad det geriatriska arbetssättet innebär? Några jämställde värdet av att en geriatrisk patient fick komma till en geriatrisk enhet med att stroke patienter kommer till en stroke-enhet, något som idag är implementerat i svensk sjukvård. Vi konstaterade också att vi saknar mycket av effektivitets – och struktur mått.

Processmått. Ur de olika kvalitetsregistren (palliativa, Svedem, Senior Alert, Riks-stroke, Riks-höft). FIM/KATZ/ADL för att följa funktioner över tid, vårdskade – trycksårsmätningar, screening vid akutmottagning, modifierade index (modell i Västerås). Direktinläggning, telefonuppföljning. Förslag på end-points: eget boende, funktionellt status.

Medicinska resultat. Att visa på medicinska resultat var ännu svårare, några exempel gavs: Återinläggning, medelvårdtid, åtgärder vidtagna med anledning av resultat i kvalitetsregistren, riskläkemedel vid inskrivning och utskrivning.

Frida Nobel, Socialstyrelsen. Vad gör Socialstyrelsen inom äldre området? St-utbildningen, ST-kurser. De nya ST-reglerna innebär bland annat att geriatriken får en två-årig gemensam kunskapsbas med övriga internmedicinska specialiteter. I målbeskrivningen för den gemensamma kunskapsbasen ingår bland annat: ”Att behärska läkemedelsanvändning i syfte att kunna individualisera behandlingen utifrån patientens ålders, kön, njurfunktion mm. Att självständigt kunna värdera ett läkemedels farmakodynamik, farmakokinetik, biverkningar och interaktioner samt kunna värdera polyfarmaci. Att följa upp akuta och kroniska sjukdomar hos äldre, samt veta hur detta kan skilja sig jämfört yngre individer. Att kunna besluta om och initiera palliativ vård. ” Dessa mål medför en viktig kunskapshöjning för hela den internmedicinska gruppen. Presentation

Nya specialiteter är äldrepsykiatri, palliativ medicin, skolhälsa, vårdhygien och arbetsmedicin.

Gert Alaby, Äldresamordnare på Socialstyrelsen. Äldrefrågor. Exempel på aktuella frågor är om resurserna räcker, hur det ser ut på personalsidan, utbildningsfrågor. Specialistsjuksköterskor saknas i äldrevården och 170 000 undersköterskor saknas år 2030 (SCB). Antalet i SÄBO minskar, omfattande hemtjänst ökar, ruttjänster växer ojämlikt. Man ser även att anhörigomsorgen ökar och att avancerad hemsjukvård, palliativ vård ökar något. Socialstyrelsens fokus är att äldre direkt eller indirekt ska bli delaktiga i sin vård.  Presentation

Anne Ekdahl, Norrköping. Den äldre patientens delaktighet i medicinska beslut.

Olika modeller för delaktighet i medicinska beslut presenterades. Problemområden utifrån intervjuer med patienter: ”Att vara för sjuk och trött för att vara delaktig. Man får inte/uppfattar inte så mycket information. Många kockar involverade. Att inte kunna ta till sig den medicinska informationen. Att ha särskilda problem med att förstå läkare som inte behärskar det svenska språket”. Det var fler patienter som hade en mer passiv roll än de önskade än som hade en mer aktiv roll än de önskade. Man såg inga ålders- eller könsskillnader i denna studie vad gäller önskan om delaktighet.

Även läkare och övrig personal intervjuades. Frustrationen var tydlig ”ju fler av dessa patienter du kan undvika desto bättre går du ekonomiskt”. Våra ersättningssystem gynnar snabbhet och subspecialisering - inte helhetstänk, kontinuitet och kommunikation.

 

 


 

 

Rapport från Verksamhetschefsdagar Geriatrik 2012 i Sigtuna 22-23 mars

Martin Annetorp, ordf. i SGF hälsade alla välkomna till Sigtunastiftelsen denna fina vårdag i mars.

Värdegrund, hörnstenar (Arne Sjöberg, v ordf i SGF och Anne Ekdahl, f.d ordf.i SGF).

Arne inledde med att det saknas en vårdideologi och att det är svårt att beskriva geriatriken konkret. Han gav ett mycket talande exempel på hur fel det kan bli utan helhetssyn: Elsie 86 år hade sökt akutmottagningen 98 gånger på 1½ år! Hon hade haft en hjärtinfarkt och efter detta en del kärlkramp och mycket ångest och oro. Till sist blev geriatrisk konsult inkopplad. Efter detta behövde inte Elsie vända sig till akutmottagningen utan fick hjälp på annat sätt (LAH och hemtjänst). Med tilltagande trygghet avtog också hennes behov att av söka hjälp. Helhetsvård för Dig, arbetsglädje för osskonkluderade Arne Sjöberg. 

Den geriatriska värdegrunden kan ses som den gerontologiska kompetensen tillsammans med de fem hörnstenarna. Anne visade en ny bild där hörnstenarna representeras av fem lika stora cirklar som delvis överlappar varandra. Kom gärna med andra förslag blev uppmaningen till oss andra. Den viktiga läkemedelsfrågan finns med i alla hörnstenar. Kort genomgång av hörnstenarna:

Akut geriatrik/allmän geriatrik: Atypisk presentation av sjukdomar, inga klagomål. Förväntningar hos patienten, hos de anhöriga, hos sjukvårdspersonal. Rehabilitering: Se det friska hos de mest sjuka. Målsättningen med våra insatser: Vad vill patienten? Vad vill anhöriga? Vad är realistiskt? Kognitiva sjukdomar: Det handlar inte om en dement patient utan om en patient med demenssjukdom. Behandlingsutvärdering bör ske ca 1 gång om året. Även dementa utan demensläkemedel behöver uppföljning. SÄBO: Nytt boende - samma rätt till geriatrisk kompetens som hemma. Palliation: Det gäller att ge liv till dagarna som är kvar vilket gäller en stor del av det geriatriska omhändertagandet. Konsten att gå in i ett palliativt skede vid ”rätt” tidpunkt. Palliation – också ett team-arbete.

Till sist några frågor till alla: Bör vi se över uppdelningen i våra hörnstenar? Går det att tydliggöra ämnesområdenas uppdrag. Precisera vad som behövs på AT-nivå, ST-nivå, specialistnivå?

Specialistutbildning. Dag Salaj har gjort prioriteringen för geriatrik. Det blir 13 kurser under 2013. Han har tittat på tre kriterier: 1) uppfyllnad av hörnstenarna, 2) relevans för patienten, 3) kostnadseffektivitet. Ett problem är att det inte finns kurser för alla mål, t.ex. för geriatrisk rehabilitering.

Omvärldsspaning-Europaperspektivet. Åke Rundgren rapporterar. I Europa finns ca 14 000 geriatriker av ca en miljon läkare, och i USA finns det ca 7000 geriatriker av ca en halv miljon läkare. Flera organisationer av intresse för SGF arbetar med olika inriktning med geriatriska frågor. Inom EU finns en organisation (UEMS-GMS Union Européenne des Médecins Spécialistes – Geriatric Medicin Section) som arbetar för en harmonisering av specialistutbildning, vidareutbildning av geriatriker samt arbetar nu på en gemensam specialistexamen. En annan förening (EUGMS – European Union Geriatric Medicin Society) är inriktad på kunskapsområdet geriatrik och också på att ordna kongresser, vilket föreningen numera gör varje år. En tredje förening (IAGG – International Association of Gerontology and Geriatrics), som också har en europeisk del, är inriktad på att påverka internationella organ som FN i olika frågor, t.ex. bättre sjukvård för äldre. IAGG arrangerar världskongresser i gerontologi och geriatrik vart fjärde år och nästa kongress är 2013 i Seoul i Sydkorea och vart fjärde år en europeisk kongress. NGF (Nordisk Gerontologisk Förening) omfattar de fem nordiska ländernas geriatriska och gerontologiska föreningar och NGF arrangerar nordiska kongresser vart annat år. I år äger den 21:a kongressen rum i Köpenhamn i juni.

Cochranerapporten Comprehensive geriatric assessment for older adults admitted to hospital Ellis G, Whitehead MA, O’Neill D, Langhorne P, Robinson D. Omfattar 22 randomiseradestudier med 10 315 patienter från 6 länder. (Martin Annetorp och Anne Ekdahl).

Rapporten visar värdet av CGA (comprehensice geriatric assessment) som kan beskrivas som” en flerdimensionell, tvärprofessionell diagnostisk process för att fastställa medicinsk, psykologisk och funktionell kapacitet hos en skör äldre person i syfte att utveckla en samordnad och integrerad plan för behandling och långsiktig uppföljning”.

Rapporten sammanfattar studier som jämför CGA med ordinarie vård. Interventionen innebar en vård som var teambaserad och gav en heltäckande bedömning, hade multidisiplinära möten (minst 1 gång / v) och regelbunden användning av standardiserade bedömningsverktyg. Med CGA erhölls en 25% ökad chans att leva och bo hemma efter 6 månader, en 16% ökad chans för detta efter 12 månade och en 24% minskad risk för dödsfall eller ökat beroende.

Anne talade om CGA som geriatrikens ”geroskop”, dvs en bedömning för att kunna målstyra den individuella behandlingen, även kallad CGI- comprehensive geriatric intervention. Hon berättade om sin pågående öppenvårdsstudie i Norrköping där CGA i öppenvård jämförs med sedvanlig öppenvård, hittills bara preliminära men lovande resultat.

Strategier för att säkra geriatrikens framtid-gruppsamtal. Gruppvis diskuterades vilka de tre största utmaningarna var för geriatriken och ev förslag på lösning. Exempel ges nedan:

Utmaningar: Personalrekrytering/kompetensförsörjning, mer teknikkrav i hemmen (t.ex. respirator), utveckla geriatrisk verksamhet i öppenvård, ge rätt bild av geriatriken utåt, att visa för beslutsfattare vad man får för pengarna, att bibehålla kvaliten på vården med minskande resurser, att geriatriken skall lösa akutsjukvårdens problem.

Förslag på lösningar: Kommunikation med politiker och tjänstemän, samarbete över klinik-och länsgränser, beskriva enkelt och lättfattligt vad geriatrik är, ”morötter” vid kompetensutveckling, t.ex. lön, magisterutbildning, visa teamarbetets attraktion, skapa attraktiva arbetsplatser och kunna vara en bra utbildningsplats, att utbilda fler, forskning, endagssymposier med SKL.

Specialistutredningen och utveckling av geriatrisk kompetens (Frida Nobel). Utredning av läkarutbildningen pågår. Målbeskrivningarna blir kvar, möjligen lite modifierade, liksom särskilda rekommendationer från specialistföreningarna. Den nya specialistindelningen blir klar i juni.

Utredningen ”Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi ” ger ett detaljerat förslag till hur en satsning på ökad geriatrisk och gerontologisk kompetens i vård och omsorg kan utformas och genomföras för olika yrkesgrupper. För att satsningen ska få effekt kan statsbidrag ges till vikariekostnad för vissa yrkesgrupper. Fler SK-kurser föreslås för läkare. Det behövs ett stort antal nya ST-block, i dagsläget är ej statlig finansiering aktuell.

Geriatrisk Forskarskola ( Maria Eriksdotter). Nu planeras en klinisk forskarskola i translationell geriatrik - ett spännande upplägg som förhoppningsvis kommer att stärka den kliniska forskningen inom området, utveckla den geriatriska vården och öka statusen av den kliniska specialiteten geriatrik. Forskarskolan kommer att erbjuda kliniskt verksamma läkare (och andra yrkesgrupper) en högkvalitativ forskarutbildning i geriatrik. Den organiseras av institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid KI tillsammans med Uppsala universitet och i samarbete med geriatriken i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå. Utbildningen omfattar totalt 20 veckor under 2 år med ett intag av 15-20 personer/kurs. Planerad kursstart är hösten 2013.

Mia berättade även om Swedem (nu 18000 patienter och 5000 uppföljningar) och uppmanade oss att fråga efter statistiken. Årsrapport finns på hemsidan.

SammanfattningBra dagar med många intryck och tankar att ta med sig hem.

Vid pennan,

Aase Wisten

 

 

Geriatrisk verksamhetschefsträff 2010

Årets geriatriska verksamhetschefsträff gick av stapeln den 29 januari där en huvudpunkt var vår värdegrund - vill du veta mer klicka på länkerna:

Sammanfattninga av träffen>>

Svenska Palliativregistret från värdegrund till praktisk handling (Greger Fransson)(ppt)>>

Geriatrik-Värdegrund (ppt)>>

 
Senast uppdaterad 2014-04-27