Referat från Verksamhetschefsträffen

Verksamhetschefsdagarna 10-11 april 2014, Lejondals slott

 



Dag 1

Samling vid gemensam lunch innan programmet började på eftermiddagen

Anne Ekdahl, Vrinnesjukhuset, Norrköping, ordförande för Svensk Geriatrisk Förening, hälsade alla hjärtligt välkomna och presenterade den nuvarande styrelsen.

Arne Sjöberg, Kalmar, vice ordförande för Svensk Geriatrisk Förening, fyllde på välkomsthälsningen och konstaterade att i år var det extra god uppslutning med närmare femtio deltagare från 17 olika landsting. 

Lennart Andersson, Kalmar, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Anhörigas delaktighet i vården. Gruppdiskussioner. 

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka startade 2008 med uppdrag att skapa en nationell överblick inom anhörigområdet. Det handlar också om att stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation, och att ta del av internationella erfarenheter och forskningsresultat. Tänkvärda siffror är att tre fjärdedelar av all vård och omsorg till äldre ges av anhöriga, och var fjärde äldre, 65+ är anhörigvårdare. En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) är anhörigvårdare. För att hjälpa anhöriga har 30 000 slutat att arbeta och 100 000 har minskat sin arbetstid. Kommunerna använder begreppet ”anhöriga”, och inom landstingen används vanligen ”närstående”.

NKA Kartläggning

Lennart redogjorde för resultaten av en frågeenkät som har gått ut till landets geriatriska kliniker. Svar har inkommit från 9 kliniker. Frågorna gällde om det finns någon strategi för anhörigstöd, för samverkan med kommunerna och för utbildning av anhöriga. Av sammanställningen framgick att det såg väldigt olika ut, dock får resultaten tolkas försiktigt pga. begränsat underlag. Man hade även studerat landstingsplanerna från 2011-2015 för de 21 landstingen och räknat antalet gånger något av begreppen ”anhörig”, ”närstående” eller ”familj” förekom. Även här var resultaten mycket varierande med Jönköping i topp genom att dessa begrepp omnämndes 64 gånger.

 

I diskussionen som följde uppstod en del frågor såsom: vilket stöd vill anhöriga ha om de tillfrågas? Är inte en hel del av detta mer kommunernas ”bord” än sjukvårdens ansvar? Lennart berättade att vanliga önskemål från anhöriga var: ett telefonnummer att ringa när frågor uppstår, hjälp med utbildning, hjälp vid sjukdom, avlastning, en ”sömlös” vård. Exempel på uppskattade aktiviteter har varit ”anhörigstudiecirklar” och ”anhörigkaféer” som ordnats i kommunerna. 

Hur går man vidare? Ett förslag från Arne Sjöberg var att en strategigrupp Nka skulle skapas i samarbete med kommunerna för att påverka politiker regionalt och beslutsfattare nationellt. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Lena Holmqvist Henriksson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Aase Wisten, Sunderby sjukhus. Den kommande målbeskrivningen Geriatrik/SK-kurser.

OBS! PP-filer kan inte läggas ut på hemsidan då målbeskrivningarna är preliminära och ska ut på remiss under hösten. 

Lena inledde med att beskriva förändringarna i stora drag med område A gällande alla specialiteter, område B gällande alla med specialiteter med patientansvar och område C som är specialitetsspecifik, men innehåller en gemensam kunskapsbas, ”common trunk”, som geriatriken delar med andra internmedicinska specialiteter. 

Aase visade de preliminära delmålen i område A (9 delmål) och B (5 delmål) som med några undantsg är relativt allmänt beskrivna. Flera av dessa delmål fanns tidigare med som ”kompetenskrav” i den gamla målbeskrivningen. Farhågor som har framkommit under arbetet är att det kan bli svårt att hinna med samtliga delmål, totalt 26 st, jämfört med tidigare 20 i nuvarande ST 2008.

Lena beskrev därefter område C (12 delmål varav 4 är gemensamma med andra internmedicinska specialiteter) där i denna preliminära version geriatrikens kärnområden lyfts fram på ett bra sätt. Lena gav också exempel på kursämnen inom geriatrik där förslag på två nya tillkommit: rehabilitering och gerontologi. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Etiska dilemman del I, att avstå från hjärt-lungräddning (HLR). (Anne Ekdahl, Aase Wisten). Gruppdiskussion.

Vi började med att definiera begreppet ”ej HLR” som innebär att HLR inte ska utföras i händelse av ett plötsligt hjärtstopp. Detta ställningstagande inkluderar inte andra former av behandling. Behandlingsbegränsning måste preciseras eftersom den kan gälla olika saker, till exempel ”ej respirator”, ej ”IVA”, ”ej antibiotika”, ”ej näring”, ”ej vätska”. Anne berättade inledningsvis om att viss osäkerhet kan råda inom detta område - hon får själv ofta frågan från nyutexaminerade unga sjuksköterskor. Nya etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) från Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning kom 2013. 

Skäl som enligt de etiska riktlinjerna kan motivera ställningstagande till att avstå från HLR

  •  Patienten vill inte ha behandling med hjärt–lungräddning (HLR) vid ett eventuellt hjärtstopp.
  •  Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion.
  •  Ansvarig läkare bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en liten möjlighet att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion.

I diskussionen framkom att för en del var detta inte något problem utan ett självklart ställningstagande som måste göras, även i ett akutskede. Enligt riktlinjerna har den legitimerade läkaren ansvaret och kan ta ställning till att avstå från HLR utan att patient och/eller närstående efterhörs när det bedöms som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion. Som regel bör patient/närstående informeras om detta ställningstagande. 

 

Ett samtal med patienten med beslutsförmåga om det medicinska tillståndet bör som regel äga rum under lugna förhållanden

- när det finns skäl att anta att patienten inte önskar HLR eller annan livräddande behandling,

- när det är svårt att bedöma om HLR är till gagn för patienten, eller

- när patienten bedöms ha en ökad risk att drabbas av hjärtstopp.

När en patient saknar beslutsförmåga bör man respektera patientens eventuellt tidigare uttryckta önskan om att avstå från HLR, eller om möjligt samråda med de närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft beslutsförmåga. Det är alltid den ansvarige läkaren som har det slutliga ansvaret för ställningstagandet. Om inget annat sägs gäller alltid att HLR skall göras vid ett eventuellt hjärtstopp.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------SBU-rapporten ”Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus
- med fokus på sköra äldre”. (Anne Ekdahl/Aase Wisten).

En SBU-rapport har granskat det vetenskapliga underlaget för olika former av särskilt omhändertagande av akut sjuka äldre. Anne och Aase som deltagit i expertgruppen för denna rapport redogjorde för bakgrunden, arbetet med att ta fram och granska det vetenskapliga underlaget och rapportens slutsatser. Av cirka 5300 Abstracts var det slutligen cirka 20 artiklar som höll en tillräckligt bra vetenskaplig kvalitet. Förutsättningarna var följande: 

  •  Population: Patienter >65 år som inkommit akut till sjukhus
  •  Intervention: Strukturerat omhändertagande och vård av äldre på sjukhus där multiprofessionella team är delaktiga
  •  Jämförelsegruppen måste vara vanlig vård
  •  Effektmått: Minst ett av Personlig ADL (P-ADL), Instrumentell ADL (I-ADL), kognitiv funktion, depression, livskvalitet, närståendepåverkan, återinläggning, boende i eget hem efter utskrivning eller andel döda.
  •  Studiedesign: RCT eller bra observationsstudie (där skillnader mellan interventions- och kontrollgrupp hanterats bra)
  •  Avgränsningar: Studier av specifika patientgrupper som t.ex. bara innehöll höftfraktur- eller strokepatienter togs ej med i studien
  •  Omhändertagande av äldre inom kommun och primärvård ingår ej i uppdraget 

Rapporten har sammanställt forskning som utvärderat två typer av ”Comprehensive geriatric assessment”, CGA (Metod för omhändertagande där patientens hela livssituation bedöms av ett team bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och representanter från andra yrkesgrupper. Metoden omfattar bedömning, vårdplanering, behandling, rehabilitering, träning, förebyggande insatser och uppföljning):

1) Integrerad CGA (iCGA) –där teamet är en integrerad del i verksamheten på en enhet eller en avdelning. Teamet har direkt patientansvar. 2) Konsultativ eller rådgivande CGA (kCGA) – där teamet genomför bedömning och rekommenderar åtgärder och uppföljning efter begäran från patientansvarig personal. Teamet har ej direkt patientansvar.

Slutsatser av rapporten är att ett integrerat strukturerat omhändertagande av äldre, där multiprofessionella team har ett direkt patientansvar är fördelaktig för sköra äldre som kommer akut till sjukhus. Metoden leder till bättre funktionsförmåga (personlig ADL) än vanlig vård. Möjligheterna att bo kvar i eget hem efter sjukhusvistelsen förbättras också. Konsultativa team var däremot inte bättre än vanlig vård när det gällde sköra äldre, och i vissa fall sämre än vanlig vård i denna patientgrupp.

Frågor att diskutera:

  • Använder vi integrerat CGA på våra geriatriska vårdavdelningar idag?/inom geriatrisk öppenvård?
  • Hur identifieras de sköra äldre som har bäst nytta av CGA på en akutmottagning?
  • Behöver vi ett svenskt namn på CGA – förslag?

Svaret blev ”Ja” på den första frågan gällande geriatriska vårdavdelningar. Geriatrisk öppenvård handlar mest om specialmottagningar för t.ex. demens och Parkinson.

Arbetssättet som CGA står för är något som geriatriken brinner för. Det är inte helt enkelt att hitta en bra svensk översättning. I SBU-rapporten blev översättningen av CGA: ETT INTEGRERAT STRUKTURERAT OMHÄNDERTAGANDE”, dvs ordet ”GERIATRIK” försvann. Ett SYSTEMATISKT GERIATRISKT ARBETSSÄTT, är ett av förslagen till översättning av CGA. Vi geriatriker som var med i SBU-gruppen försökte få med ordet ”GERIATRIK” i SBU-rapporten, men utan framgång. 

GRP-skattningsinstrument (GRP=Geriatric Risk Profile) som används på en del håll diskuterades. Det saknas ett nationellt gemensamt screeningsinstrument för triagering av äldre på akutmottagningen. Det finns exempel på akutmottagningar, t.ex. i Västerås, där man med gott resultat har börjat använda en modifiering av GRP för att hitta de sköra äldre som skall läggas in på geriatrisk vårdavdelning med tillgång till CGA. 

Därefter blev det välbehövlig vila inför gemensam samling på kvällen som inleddes med berättelser om Slottets historia.

Middagen kännetecknades av god mat, gemenskap och gemensamma aktiviteter där varje bord bidrog till en trevlig helhetsupplevelse av kvällen.

Dag 2

Återblick (Arne Sjöberg)                                                                                                   Dagen inleddes med en återblick och allmänna reflexioner. Att få träffas och reflektera över gemensamma utmaningar upplevs viktigt och stärkande.

SBU, forts(nne Ekdahl/Arne Sjöberg)                                                                       Samtalet fortsatte kring konsekvenserrna av SBU-rapporten. Vårt verksamhetsinnehåll i landet ser mycket olika ut, denna heterogenicitet gör det svårare för oss att vara tydliga ”utåt” och kan förmodligen vara en av anledningarna till att begreppet geriatrik inte används i den utsträckning vi tycker det är värt. Det känns viktigt att specialiteten finns representerad i olika utredningar och arbetsgrupper som initieras nationellt och som berör våra målgrupper.

NYSAM (Gunilla Brissman)                                                                                              Gunilla informerade om ett nystartat arbete med stöd av NYSAM som ska leda fram till att vi, inom geriatriken, kan få våra egna kvalitetsvariabler och mått att följa. Intresserade verksamheter uppmanades ta kontakt med Gunilla för deltagande i detta arbete.

Etiska dilemman, del II  (Martin Dreilich/Greger Slättman)                               Greger och Martin gav sina reflexioner kring svårigheter med ST-utbildning/fortbildning både vad gäller utbud av kurser och hur vi verksamhetschefer ser på vårt ansvar i om dessa områden.

Enkät till verksamhetschefer(Anne Ekdahl )                                                                 Anne presenterade resultat från den enkät som var ställd till verksamhetschefer i landet, se bifogat bildspel. pastedGraphic.png

Dagarna avslutades med en utvärdering  och en gemensam lunch innan hemfärd.

 
Senast uppdaterad 2014-04-27