Geriatriskt Forum 2011
Referat av Aase Wisten
Geriatriskt Forum 2011-09-22-23 på Läkarsällskapet i Stockholm
Geriatriskt Forum 2011 hade ett spännande program omfattande såväl prehospital som hospital akutbedömning av den äldre patienten, ålderseffekter på benmassa och muskelmassa och behandlingsmöjligheter vid dessa tillstånd, fallprevention, framtida behandling vid demens och förbättringsmöjligheter vid läkemedelsbehandling av äldre. Dessutom fick vi höra om geriatrikens roll ur ett europeiskt perspektiv och om Socialstyrelsens planering de närmaste åren vad gäller vård och omsorg för de mest sjuka äldre.
Desmond O´Neill, ordförande i EUGMS (the European Union Geriatric Medicine Society), talade om geriatriken ur ett Europeiskt perspektiv och om äldre och bilkörning. I Sverige finns 90 geriatriker/miljon invånare, i Irland och Storbrittanien 15 respektive 11 geriatriker/miljon invånare. I flera länder är geriatriken i ett uppbyggnadsskede. EUGMS har startat en “Geriatrics Visit bank” för informationsutbyte och fakta om hur geriatriken ser ut i olika länder. Dr O´Neill citerade Rochefoucauld, ”En vieillsant on devient plus fou et plus sage”, (När du blir äldre blir du mer galen och mer vis) och framförde en tanken om att se de äldre som en resurs i trafiken.
Generellt är äldre inblandade i färre olyckor än yngre, dock vanligare bland äldre med dödlig utgång. Vid vissa akuta tillstånd, tex TIA eller syncope är det viktigt med körförbud tills man utrett bakomliggande orsak. Körkortsbedömningar ser väldigt olika ut i olika länder. Generella kontroller vid viss ålder av äldres lämplighet för att köra bil, som vissa länder har, bidrar inte till trafiksäkerheten, snarare tvärtom enligt dr O´Neill.
Ladda ner Desmond O`Neills prenstationer här och här
Eva Nilsson Bågenholm, Socialstyrelsens äldresamordnare, berättade om satsningar för att förbättra vård och omsorg om ”de mest sjuka äldre”, ett begrepp man valt istället för ”de multisjuka äldre”. Hur mäter man god vård och omsorg? Arbete pågår med att ta fram lämpliga resultatbaserade mått. Förändringar som genomförs i kommuner och landsting skall vara en integrerad del av den ordinarie verksamheten. För detta satsas 3,75 miljarder under 2011-2014. Man satsar även 3 miljoner på en geriatrisk kunskapsförstärkning i alla utbildningsled och för alla personalkategorier.
Ladda ner Eva Nilsson Bågenholms presentation här
Maria Eriksdotter-Jönhagen, Stockholm, talade om framtida läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom. Det är viktigt att se över påverkbara riskfaktorer, till exempel hypertoni, rökning, diabetes, hjärtkärlsjukdom och förhöjda blodfetter. Fler typer av läkemedel än dagens mediciner kan bli aktuella i framtiden. Man forskar bland annat på antiamyloida läkemedel, läkemedel som påverkar tau, antiinflammatoriskt eller kolinergt verkande substanser m. fl. Maria Eriksdotter-Jönhagen berättade om sin forskning med NGF - producerande stamceller.
Lillemor Lundin Ohlsson, Umeå: ”Fallprevention hos de äldre - är det något att satsa på?” Varje år söker 90000 personer över 65 år vård för skador efter fall i Sverige. Samhällets kostnader för fallskador beräknades 2010 till 9,4 miljarder. En rad åtgärder är effektiva för att förebygga fall. Kombinerad fysisk träning inklusive balans minskade antalet fall med 40% och andelen som drabbades av fraktur med 60% (Cochranestudie 2009). Även D-vitamintillskott vid D-vitaminbrist, utsättning av olämpliga mediciner, fallriskutredning med mera hade god effekt. En svensk RCT-studie för att förebygga komplikationer efter höftfrakturer visade att antalet fall minskade med 60% i interventionsgruppen där man använde ett multifaktoriellt program, individanpassat och med kontinuerlig utvärdering. Speciellt bra effekt hade programmet för patienter med demens.
Hans Jutberger, Göteborg: ”Osteoporos och frakturer - ett nytt geriatriskt profilområde?” Genom att mata in data i FRAX kan man få en uppfattning om 10-årsfrakturrisk. Fortfarande är osteoporos en gravt underbehandlad diagnos. Idag finns förutom bisfosfonater en rad andra behandlingsalternativ såsom SERM, Strontium, Human monoklonal antikropp med flera. Slutversion av nya nationella riktlinjer för osteoporosbehadling kommer under hösten 2011.
Tommy Cederholm, Uppsala: ”Sarkopeni och nutrition hos äldre”. Förlust av muskelmassa och muskelstyrka påbörjas i 30-årsåldern och förlusterna sker snabbare ju äldre man blir. Sarkopeni har karaktären av ett geriatriskt syndrom; det är vanligt, har multifaktoriell bakgrund och dålig prognos.”Muskelförlust stjäl den äldres frihet” (I Rosenberg, amerikansk geriatriker). Muskel/fettförhållandet hos unga män är ca 2:1 och hos äldre män 1:2. Tillskott av essentiella aminosyror motverkade förlust av muskelmassa vid sängläge hos friska 70-åringar. Träning och näringsdrycker i kombination hade god effekt på muskelstyrkan i en RCT-studie med 100 äldre (80+). Leucin, fettsyran Omega 3 och D-vitamin har samtliga effekt på proteinsyntesen i musklerna.
Christina Sjöberg, Göteborg: ”Läkemedelshantering hos de äldre - finns det risker med Apodos?” I Sverige finns 180 000 apodosanvändare och man har studerat eventuella risker med detta förskrivningssätt i en grupp höftfrakturpatienter. Det finns en ”tröghet” med apodosförskrivning, färre läkemedelsförändringar gjordes i denna grupp jämfört med de som fick vanligt recept. Man såg bland annat en ökad risk för tre eller fler psykofarmaka, för antikolinerga läkemedel och för > 10 läkemedel.
Ladda ner Christina Sjöbergs presentation här
Lydia Holmdahl, Lund: ”Läkemedelsberättelse, ett verktyg för förbättrad läkemedelsanvändning hos de äldre”. Det handlade om LIMM-metoden (Lund Integrated Medicines Management) där läkaren haft apotekarstöd för läkemedelsgenomgång och sjuksköterska för symtomskattning. Vid utskrivning får patienten med sig en läkemedelsberättelse med en kort redogörelse för vårdtiden, planering och en läkemedelslista med kommentarer. Man såg mer än en halvering av antalet fel i läkemedelslistan efter läkargenomgång och ytterligare mer än en halvering efter kvalitetskontroll av apotekare. Det blev även en minskning av antalet sjukvårdskontakter inom 3 månader efter utskrivning och av sjukhusinläggning till följd av läkemedelsrelaterade problem. Beräkningar visar att för varje satsad krona återfås tio kronor.
Ladda ner Lydia Holmdahls presentation här
Noemi Katz och Peter Johnson, Södertälje beskrev ST-projektet ”GRP-screening av äldre som söker på akutmottagningen”. Professor Baeyens talade på Geriatriskt Forum 2009 om Geriatric Risk Profile (GRP) vilket inspirerade till detta projekt. I Belgien används GRP-skattning på varje intagen patient över 75 år. I denna studie från Södertälje gjordes under en månad en skattning av cirka 80 patienter över 75 år på akutmottagningen. Man använde en modifierad GRP-skala och gjorde en tremånadersuppföljning. Man konkluderar att skattning förefaller vara värdefull, inte minst som negativ prediktor.
Veronica Vincente, Stockholm: ”Direktinläggning från ambulansen – en framgångsrik metod?” Det gäller triagering av personer ≥65 år till en optimal vårdnivå. Istället för att alla transporteras till akutmottagningar görs en snabb bedömning grundad på vitalparametrar och därefter beslutas om patienten skall till akutmottagningen eller till en geriatrisk klinik. Vissa tillstånd medför direkt transport till akutmottagningen (buksmärta, stopp i KAD, CBS, hematuri m. fl.). Man har med denna triageringsmodell kunnat föra 30% av de geriatriska patienterna till en alternativ vårdnivå med 1,5% sekundärtransporter, det vill säga från geriatrisk klinik till akutmottagning.
Geriatriskt Forum 2010
MODERN GERIATRIK - HÖRNSTENAR FÖR FRAMTIDEN
hölls den 16-17 september på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm
Nu finns de flesta föreläsarnas presentationer utlagda
Introduktion av ordförande Anne Ekdahl
Comprehensive Geriatric Assessments
Professor Olav Sletvold från Trondheim framförde sina erfarenheter av assessment, akutgeriatrik och jämförelser mellan geriatrik och invärtesmedicin i omhändertagande av multisjuka/geriatriska patienter. Han har genomfört flera sådana studier.
Geriatrik – en patientsäker vård
Marion Lindh, Chefläkare på Landstingstyrelsens förvaltning i Stockholm berättade om olika verktyg vi kan använda för en säkrare vård bl.a strukturerad journalgranskning med automatiserad triggersökningar, "expertdatabas" NITHA för händelseanalyser, SBAR- strukturerad informationsöverföring, Crew Resource Management. strukturerad "skräddarsydd" lagträning (CRM) med fokus på säker kommunikation, Kulturmätning av patientsäkerhet, Disruptive behavior - en fråga som får allt större uppmärksamhet internationellt mm.
Etiska dilemman i vardagen
Gunnar Eckerdahl, överläkare, Palliativa teamet i Kungsbacka, medlem i Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik berättade om kunskap, teamarbete och etisk reflektion som fordras inom den palliativa vården
Hjärtsvikt - behandling och uppföljning inom avancerad hemsjukvård
Magnus Nehlin Teamöverläkare i det Medicinska teamet ASIH Långbro Park berättar hur de arbetar systematiskt med behandling och uppföljning av hjärtsviktspatienter inom den avancerade hemsjukvården.
Socialstyrelsens riktlinjearbete – stöd för den geriatriska vården
Anders Printz Avdelningschef Regler och tillstånd Socialstyrelsenhöll en presentation av Socialstyrelsens arbete både inom riktlinjer för vård i livets slutskede och inom tvångsåtgärder vid demens.
Data och erfarenheter från SveDem - Svenska Demensregistret
Maria Eriksdotter Jönhagen MD, PhD, Assoc Prof, Div Geriatric Medicine, Karolinska University Hospital Huddinge, redogorde för data och erfarenheter från Svenska Demensregistret
Riskfaktorer och rehabilitering av frakturer
Peter Nordström Docent Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus Umeå berättade om sina erfarenheter och forskningsresultat i ämnet.
Modern äldrepsykiatri
Patrik Mattsson Överläkare äldremottagningen psykiatri Nordväst Karolinska berättade bl. a. om KBT för äldre, e-hälsa (egenbehandling via nätet) mm.
Palliativ vård i SÄBO – en geriatrisk angelägenhet
Eva Henriksen Med. Dr. Verksamhetschef FOU äldre norr berättade om resultatet av ett samverkansprojekt mellan landstinget och kommunerna för att förbättra den palliativa vården i SÄBO.
RAI – ett verktyg för vårdnivåbedömningar av äldre?
Gunnar Ljunggren Överläkare Med.dr. Avdelningschef Vårdinformatik Stockholms läns landsting, Aase Wisten Med. dr. Överläkare Sunderby sjukhus redogjorde för internationella erfarenheter samt resultat från en nyligen avslutat svensk studie.
Kommunikation vid demens
Dagny Wikström demensvårdutvecklare Luleå kommun berättade hur man kan förbättra vardagens möten mellan personer med demenssjukdom och deras vårdare, och därigenom bevara personernas värdighet och självkänsla samt minimera det personliga lidandet.
Geriatriskt Forum 2009
Rapport från Geriatriskt Forum den 1-2 oktober 2009, Stockholm
|
Inledning. Efter att föreningens ordförande Anne Ekdahl hälsat alla välkomna på torsdagmorgonen den 1 oktober, sammanfattades några av de många positiva utvecklingslinjerna för geriatriken som skett de senaste åren. Förmiddagen ägnades sedan åt en grundlig genomgång av läget för geriatriken i Europa och dess utmaningar av professor Jean-Pierre Baeyens från Belgien, bland annat ordförande IAGGs och EUGMSs styrelser. Trots att vi aldrig levt så länge och det aldrig funnits så många äldre i Europa så är våra samhällen inte beredda att på ett bra sätt ta hand om de äldre. Professor Baeyens efterlyste bland annat ett “European Institute on Ageing”, en motsvarighet till “National Institute on Ageing” som finns i USA och som önskar en partner i Europa.
För att stötta utvecklingen av geriatriken behövs geriatrik som en fullvärdig specialitet i varje större sjukhus i alla EU: s länder. Geriatrik måste finnas med i läkarutbildningen liksom i utbildningen av sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer m fl.
Språksam-projektet. Maj Berg från Äldrecentrum i Stockholm berättade om detta med EU-medel finansierade projekt riktat huvudsakligen mot Omsorgen i Stockholms kommun Språksams idé är att stärka språkutvecklingen i omsorgen och att göra arbetsplatserna till språkstödjande miljöer så att de som har bristfälliga kunskaper i svenska stimuleras i sin språkutveckling. Att satsa både på individen och på hela arbetsplatsen och utveckla sfi (svenska för invandrare) och Komvux i samverkan med arbetsplatserna. Några resultat kunde inte redovisas då projektet startat alldeles nyligen.
Debatt mellan (kd) och (s). Efter lunch följde en debatt mellan de två politiska alternativen i svensk sjukvårdspolitik. Regeringsalliansen företräddes av riksdagsmannen Chatrine Pålsson Ahlgren (kd) och oppositionen av före detta sjukvårdsministern Ylva Johansson (s).
|
|
|
 |
|
|
|
Under en timmes intensiv debatt avhandlades bland annat det nya policyprogrammet kring multisjuka äldre, som SGF utformat tillsammans med SIM och SFAM, vilka förändringar som ansågs som mest angelägna i sjukvården, frågan om vårdval, resursfördelning, det europeiska patientdirektivet och den problematiska situationen för Geriatriken i Skåne.
|
|
|
| |
|
|
|
Kulturmöten. Efter en chokladprovning med sommelieren och plantageägaren Duane Dove, följde under eftermiddagen ett block kring kulturmöten och främmande språk ur vårdares och patienters perspektiv. Under”Den multisjukes delaktighet i medicinska beslut” presenterade Anne Ekdahl en enkätundersökning, där en fjärdedel av de som besvarat enkäten inte ansåg sig vara delaktiga i medicinska beslut till följd av svårigheter att förstå läkare, som inte behärskade det svenska språket. Anne avslutade med den retoriska frågan: ”vad gör vi för att minska konsekvenserna av språkförbistringar för såväl patient som läkare (och medarbetare)?”.
|
 |
|
|
Efter Anne följde Heba Shemais, överläkare vid Capio Sankt Görans sjukhus och ordförande i ILIS (Internationella Läkare i Sverige), som talade om Internationella läkare i Sverige och hur bemöta bristen i utländska läkares kunskaper om den svenska sjukvården.
Heba redogjorde för flera av de svårigheter som möter den utländske läkaren som söker svensk legitimation, exempelvis svårigheterna att komma med på författningskuserna som är för få. Heba framhöll till sist att vi skall ta till vara de unika kompetenser som utländska läkare besitter.
Dagens föreläsningar avslutades av Sirkka-Liisa Ekman, professor i omvårdnad vid Karolinska Institutet för som talade om Demensvård för olika kulturer. I många kulturer ses demens sällan som den sjukdom det är utan andra förklaringsmodeller finns såsom del av det normala åldrandet, eller att demens inte sällan ses som tecken på språkproblem, svåra levnadsförhållanden, arbetsbrist, social isolering, migration mm.
Det finns väldigt få studier inom Europa kring dessa synsätt och interventionsstudier kring demens i olika kulturer är ytterst få.
Siirka-Liisa berättade också om kommunikationsproblem och vad som händer med språket vid demens. Bland annat har man i Sverige visat att det finns brist på informationsmaterial på minoritetsspråk och att det finns kulturella skillnader i att söka hjälp och att tala om sina känslor kring demensproblematiken.
|
|
|
|
På morgonen den 2 oktober diskuterades konsekvenserna av att lägga om Geriatrikutbildningen på olika orter med representanter från Stockholm, Göteborg och Umeå. Mest tydligt blir detta i Umeå där utbildningen flyttas från termin 10 till termin 6, med resulterande dubbelundervisning. Nackdelar med tidig respektive sen Geriatrikutbildning diskuterades. Fördelarna med en sen Geriatrikutbildning innefattar att studenterna kommer mer förberedda med bättre bakgrundskunskaper, men nackdelarna blir kanske istället ett sämre rekryteringsläge då många studenter kanske redan bestämt sig för vad man vill göra sedan. Omvänt blir fördelarna med en tidig utbildning kanske mer kunskapstörstande studenter med ett mer öppet sinne.
Under det andra passet diskuterades ST-bildningen inom geriatrik. Frida Nobel berättade översiktligt om vilka regler som gäller i nya ST och om SGFs särskilda rekommendationer i geriatrik. Därefter berättade Wilhelm Alstermark om verksamheten vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping, samt om erfarenheter från den SPURinspektion som gjordes vid kliniken i juni 2009. Efter detta redogjorde Majvor Martinsson om hur verksamheten och ST vid Geriatriska kliniken i Mölndal ser ut, med bland annat de speciella förutsättningar som det innebär att all ortopedisk verksamhet inom Göteborg numera finns vid Mölndals Sjukhus. Därefter berättade Kristina Sundberg om ST i Stockholm ur ett studierektorsperspektiv, med likheter och skillnader mellan verksamheter och förutsättningarna för ST i geriatrik i Stockholm. Sedan tog paneldiskussion med föredragshållarna vid, där många frågor väcktes och vi bland annat enades om vikten av att på många olika plan förmedla varför geriatrik är en oerhört angelägen specialitet i framtiden.
Efter lunch diskuterades sedan framtidens Geriatrik. Yngve Gustafson berättade om studier som visar på att Geriatrisk vård är bättre än konventionell både för äldre patienter med akuta medicinska tillstånd och efter frakturer. Därefter gav Peter Nordström en föreläsning om framtidens Geriatriska forskning. Varför Geriatrisk forskning behövs för att vidareutveckla och förbättra vården. Forskning presenterades som visar att benskörhet kanske inte förklarar varför kvinnor har fler frakturer än män.
Anne Ekdahl sammanfattade sedan dagarna och priser lottades ut från chokladlotteriet.
|
|
|
|
Några bilder från icke schemlagd tid:
|
|
|
 |
 |
|
 |
 |
|
Programmet 2009 som PDF>>
2008
”Attityder till geriatrik och äldrevård igår, idag och imorgon”
Geriatriskt Forum 2008
9–10 oktober 2008 på Lärarhögskolan i Stockholm.
Hej alla,
Geriatrisk Forum 2008 blev mycket lyckat. Vi var som mest 190 deltagare!
Frida Nobel och Dag Salaj fick pris så som unga lovande geriatriker! Priset på 25.000 kr vardera delades ut av Stina-Clara Hjulström från demensförbundet.
Grattis till Frida och Dag!
Vår key-note Jeremy Playfer gjorde en fantastisk inledning - det blev verkligen att "slå an tonen". Middagen bjöd på överraskande underhållning (hoppas inte någon kände sig stött?), Amelia Adamo införde nya begrepp och fredagen på mycket tänkvärda föreläsningar - bland mycket mera.
Man känner sig stolt och glad att vara geriatriker efter dessa dagar - och det var just det som var meningen!
Vi syns på Riksstämman i Göteborg!
Många hälsningar
Anne