Tidigare Referat

Geriatriskt Forum 2015

Då har vi haft Geriatrisk Forum igen – och det mest väl besökta någonsin med 153 anmälda och 96 till middagen!

Det fanns många fina upplevelser – men höjdpunkten var onekligen föreläsningen av professor Olav Sletvold, Norge, som berättade om sin fina studie om geriatrisk omhändertagande versus ”vanlig”  vård av hemmaboende äldre som drabbas av en höftfraktur. Studien visade övertygande resultat till fördel för den äldre som vårdades på en geriatrisk vårdavdelning – och till och med hälsoekonomiska positiva resultat.

Vi hade en inledande föreläsning om teorier om team och deras olika skepnad. Jag själv berättade (tillsammans med hela teamet) om vårt geriatriska team i Norrköping vilken ledde till tryggare patienter som hade färre vårddagar på sjukhus, hade bättre överlevnad utan att kostnaderna ökade.

Många team berättade om sina verksamheter inom palliation, hemrehabilitering, stroke och BPSD. Vi hade intressant färsk information om vår ST-utbildning och om läkemedel. Mötet slutade kanske lite abrupt då jag av missförstånd inte gav tid för frågor kring upplägget av det geriatriska mobila teamet i Bromma – men vi kanske kan få höra dem igen nästa år och efter att man har lite statistik också.

Huruvida det var mötets höjdpunkt eller inte var förstås individuellt – men vi fick en mycket god middag på Restaurant Järnpumpen i Gamla Stan som intogs under vanliga skämt och sånger.

Med ett stort tack för aktivt deltagande och förhoppningen att snart få se er igen!

På hela styrelsens vägnar

Anne Ekdahl

Presentationer för hämtning, 

Geriatriskt Forum 2014

Geriatriskt Forum 9-10/10 2014 Läkarsällskapet Stockholm

2014 års upplaga av Geriatriskt Forum samlade mer än ett hundratal åhörare, bland vilka det var glädjande att se såväl kända ansikten som nya kollegor och ST-läkare. Efter inledning och välkomsthälsning av ordförande i SGF, Anne Ekdahl, vidtog ett innehållsrikt och intresseväckande program som mottogs med stort entusiasm. ”Bästa Forum någonsin” hördes från flera håll och föreläsningarna stimulerade till livliga samtal och diskussioner. 

Föreläsarnas presentationer är länkade i referatet för nerladdning!

 

Geriatric care, organization and care homes in UK. Professor Finbarr Martin, Geriatrician

Guys & St Thomas’ Hospital and King’s College London

Vi fick ta del av hur geriatriken i Storbritannien förbereder sig för den stora ökningen av antalet äldre, “The demographic timebomb”. Dr Martin gav exempel på hur geriatriken på olika sätt kan bidra till ett bättre omhändertagande, antingen direkt i det akuta skedet via akutgeriatriska enheter, som stöd till andra specialister eller som hjälp vid planering av vårdinsatser. Bland annat har man utvecklat ett underlag för utredning av orsaken till konfusion, delirium: D (drugs), E (elektrolyter), L (lots of pain), I (infection), R (respiratorisk svikt) I (impaction), U (urinretention), M (metabolisk svikt). Dr Martin betonade vikten av en bred och systematisk bedömning innehållande medicinsk bedömning PLUS bedömning av funktionell kapacitet, reservkapacitet, mental hälsa, sociala faktorer och boendeförhållanden; ofta sammanfattat som CGA, comprehensive geriatric assessment. I detta begrepp brukar även innefattas den mix av individuella och standardiserade interventioner och uppföljning som bedömningen leder till. I en ”Silver Book” har man samlat rekommendationer avseende omhändertagande av den akut sjuka geriatriska patienten.

Dr Martin påpekade ett flertal problemområden vad gäller äldreboenden i Storbritannien. Ofta saknas rätt kompetens för att möta de komplexa behov de boende har, både på sköterskesidan och läkarsidan. Frågan har lyfts på europeisk nivå och EUGMS har utarbetat ett program i 7 punkter som syftar till att förbättra kvalitén på vården på äldreboenden. Ladda ner presentation

”TV-doktorn” rapporterar från ”Sveriges bästa äldreboende”. Professor Yngve Gustafson, Geriatriken, Umeå. 

Efter att ha blivit kontaktad av ”Bolibompa-studion” om att delta i ett program från ett äldreboende i Västerbotten tog sig Yngve Gustafson en bra funderare innan han påtog sig detta uppdrag. Och hade nog inte gjort det om han hade kunnat ana hur mycket tid och kraft det skulle ta. Han får fortfarande mängder av förfrågningar och mail långt efter programseriens slut. Yngve Gustafson har bedrivit forskning om vården och omsorgen på äldreboenden under lång tid och var under många år ”kommunanställd” geriatriker.
I den aktuella programserien gick det åt mer än 100 inspelningsdagar för att filma 4 timmars program och 1 timme uppföljning! Inga dementa blev filmade med tanke på den etiska problematiken. Problem som identifierades var behov av läkemedelsgenomgångar, hög andel med malnutrition, ensamhet/isolering och lång nattfasta, i vissa fall över 16 timmar. Läkemedelsgenomgångar medförde i vissa fall tydliga förbättringar av enskilda personers tillstånd. Under våren 2013 förbättrades det mesta, t.ex hade det införts mer sociala aktiviteter och gruppgymnastik. Man såg dock ingen förbättring med avseende på depression. Vid inspelningen av det uppföljande programmet ett år senare kvarstod vissa förbättringar men t.ex. nattfastan hade återigen blivit längre. 

 Demens och palliativ vårdfilosofi. Wilhelmina HoffmanSilviahemmet och Svenskt Demenscentrum. 

Idag finns i Sverige ca 160 000 personer med demens varav ca 60-70% med Alzheimers sjukdom, och år 2050 beräknas siffran vara 240 000. Varje år insjuknar ca 24 000 personer i demens. En hög kvalitet i vården kännetecknas av ett bra ledarskap, välutbildad personal och en tydlig vårdfilosofi (SOU 2001.6).Dr Hoffman presenterade en palliativ vårdfilosofi vid demens med en etisk plattform, en värdegrund med individen i fokus samt anhöriga och medarbetare självklart inberäknade. Den har tydliga mål som innefattar förhållningssätt och fungerar som arbetssätt i ständig process. Palliativ vårdfilosofi utifrån Silviahemmets modell kan illustreras med ett tempel som hålls uppe av pelare. ”Om alla delar finns så håller byggnaden”. Wilhelmina Hoffman betonar att det viktigaste verktyget i mötet med en person med demens är jag själv. Intresse, medvetenhet och kunskap om tonläge och kroppsspråk - för att stödja självkänsla och värdighet.

Stiftelsen Silviahemmet erbjuder högskoleutbildningar i demens för undersköterskor (Silviasystrar), sjuksköterskor (Silviasjuksköterskor) och magisterutbildning för läkare (Silvialäkare). Man har även utvecklat avgiftsfria utbildningar som inte kräver förkunskaper såsom Demens ABC som är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC plus innefattar utbildningar till hela vårdkedjan och till anhöriga. Diplom kan skrivas ut efter genomförd utbildning. Flera projekt  är på gång: Webbutbildning för ordningsmakten, för demens och utvecklingsstörning, biblioteksprojekt, cirkussamarbete och mycket annat. Man har gjort informationsblad om demens på olika språk. Utbildningar, informationsblad och mycket annat hittas på www.demencentrum.se. Se även www.silviahemmet.se  Ladda ner presentation

Vems är felet?? Vems fel är det?  Tankar från en geriatriker på SÄBO. Överläkare Åsa Aidanpää,Sunderby sjukhus, Norrbotten. 

Vi fick ta del av en sjukhusläkares erfarenheter från två år som ansvarig läkare på särskilda boenden i Luleå. Personalen gör ett jättejobb, de flesta anhöriga har en realistisk uppfattning om sina nära och käras tillstånd, men det finns även de som inte har det vilket leder till problem som hotar att skrämma iväg många från att arbeta på äldreboenden idag. Det handlar om rädsla för anhöriga som inte litar på medicinska beslut och hotar med anmälan, dålig bemanning, negativ stress, oklara ansvarsområden. Avvikelser, rapportering av nonsens, medicinsk bedömning av sjuksköterska inväntas ej utan patienten skickas in till sjukhus i rädsla för anmälan, patientnämnder och media. Delade turer, nattjobb och låga löner bidrar inte heller till att göra arbetet i äldrevården attraktivt. Många distriktsläkare vill idag inte ronda SÄBO pga negativ stress och då framför allt pga anhörigas sviktande medicinska förtroende och missnöje.

HUR återfå förtroendet för professionen?? Det är viktigt att biståndshandläggaren visar vad kommunen kan erbjuda och framför allt vad de inte kan erbjuda. Att klargöra ansvarsområden tydligt så att förväntningarna på boendet är realistiska utifrån resurser och vad patienten klarat hemma. Samt vilket ansvar man har och vad man får bestämma som anhörig. Påfallande var att vissa anhöriga hade svårt att acceptera att deras närstående närmade sig livets slut. ”Vad händer om hon slutar andas” var t.ex. en fråga som dr Aidanpää fick. Kanske det behövs undervisning i äldrekunskap och döden i skolorna på samma sätt som det finns barnkunskapsundervisning. Avslutningsvis lyfter dr Aidanpää många BRAAA SAAAKER på SÄBO såsom personal dygnet runt, sköterska dagligen, larmmattor, sensorer, Senior Alert, läkemedelsgenomgångar, doktors kontakt/hembesök akut vid behov samt 1g/v, fotvård, frisör, massage, dietistkonsulter, säröbomber, näringsdrycker och mycket annat! Varför kommer detta inte fram i media???  SAMT att anhörigas kärlek- omtanke och framför allt närvaro ej går att ersätta! Ladda ner presentation

Etiska aspekter på framtidens äldrevård. Professor Niels Lynöe, centrum för Hälso- och sjukvårdsetik.  

 Vi står inför två framtids scenarier med dels fler äldre, friska och beslutskapabla, dels fler äldre, sjuka och beslutsoförmögna. Niels Lynöe gav en intressant inblick i etiska problemställningar i båda grupperna. I framtiden kommer äldre beslutskapabla patienter inte att godta medicinsk paternalism. De kommer att kräva delaktighet och personcentrerad vård – också i livets slutskede. Delaktighet i kliniska beslut där patienten kan förvänta sig att bli sakligt informerad om sådant som har relevans för beslutsfattandet – och inte manipulerat, med behandlarens egna värderingar öppet redovisade. Patienten kan förvänta sig att få tillfälle att ställa frågor och få svar på dessa – och inte svar/information om sådant patienten inte frågat om. Niels Lynöe pekade också på hur läkarens sätt att uttrycka sig kan påverka patientens beslut i en valsituation, t.ex. om ett bukaortaaneurysm beskrivs som ”en tickande bomb”. Vi uppmanas att ta en diskussion om framtiden med patienter med begynnande demenssjukdom - och dokumentera. Respektera tidigare uttalade önskan om patienten bedöms lida. Vad göra om patienten uppenbart beslutsoförmögen? Vårddirektiv (livstestamente)? Hypotetisk vilja? Framtidsfullmakter? Detta är frågor som diskuteras i en pågående utredning vad gäller beslutsoförmögna personer. Ladda ner presentation

(Aase Wisten/referat dag 1)

Referat från Geriatriskt Forum fredag 10 oktober 2014

”Läkemedel och äldre – en webbaserad utbildning” Frida Nobel, Socialstyrelsen.

Fredagsmorgonen inleddes med att Frida Nobel gav oss en inblick i ”Läkemedel och äldre – en webbaserad utbildning”, vilket är en satsning för att öka kunskapen kring geriatrik och läkemedelsfrågor hos i första hand AT-läkare.

Utbildningen är gratis och finns på www. kunskapsguiden.se fr o m 3 november 2014. Frida Nobel visade oss ett smakprov från webbutbildningen och den var verkligen genomtänkt och bra, och passar säkert många fler än AT-läkare. En del av utbildningen lämpar sig för gruppdiskussion och då kan man tänka sig att ST-läkare i geriatrik kan fungera som handledare. Ladda ner presentation

Årets vinnare av bästa ST-uppsats.

Sedan var det dags att presentera årets vinnare av ”Bästa ST-uppsats”, vilket är en tävling som utlyses av SGF, och som i år hade två vinnare. Båda dessa fanns på plats för att motta sina priser och ge åhörarna en kort presentation av sina välgjorda arbeten.

Först ut vart Karin Kjellström Hedskog från Stockholmsgeriatriken med sitt arbete ” Hur utnyttjar patienter i särskilda boenden akutmottagningar och sjukhus. En kartläggning.” Karin Kjellström Hedskog hade utgått från ett rykte hon hört om att inskickningarna från säbo till akutmottagningarna hade ökat med så mycket som 20 % och detta ville hon undersöka om det verkligen stämde, men så var inte fallet. Hon kunde dock se skillnader mellan olika säbo hur många patienter som man skickade in till sjukhus. Av de som skickats från säbo till akutmottagning blev 46% inlagda på sjukhus, jämfört med 21% i hela gruppen sökande på akutmottagningarna. 53% skickades åter till säbo direkt från akutmottagningen. Både i gruppen som blev inlagda och de som skickades åter var det ff a ortopediska diagnoser. Karin Kjellström Hedskogs arbete var en kartläggning av hur det ser ut idag, och en tänkbar fortsättningar på detta kan vara att försöka ta reda på om det går att minska antalet inskickningar från säbo till akutmottagning, och i så fall hur.

Sedan höll den andra vinnaren, Karin Werner från Skånes universitetssjukhus, sin presentation av sitt arbete ”Kön och vaskulära riskfaktorer påverkar njurfunktionen hos friska äldre”. Karin Werner har använt data från Gott Åldrande i Skåne (GÅS) för att studera samband mellan bl a njurfunktion och ålder hos friska äldre. Cystatin C ökar med åldern hos friska äldre, och både ökningen och spridningen är större mellan 70-80 års ålder jmf med mellan 60-70 års ålder. Betyder detta att njurförsämringen accelererar eller blir vi mer olika ju äldre vi blir? Mäns cystatin C försämras också snabbare än kvinnors. Enligt dagens praxis betecknas njursvikt som GFR <60 vilket betyder att 55-74 % av dagens friska 80-åringar skulle vara njursjuka. Karin Werners arbete är en tvärsnittsstudie, och en fortsättning med en longitudinell studie skulle kunna ta reda på om njurfunktionen försämras accelererande eller linjärt, eller om åldrandeeffekten minskar ju äldre vi blir. Åldras alla njurar på samma sätt eller blir vi mer olika ju äldre vi blir? Vilken formel för att beräkna eGFR skall vi använda hos äldre? Hur stor inverkan har vaskulära sjukdomar på njurarnas åldrande? Karin Werner fortsätter sin forskning. 

Rapport från säbo i Örnsköldsvik. Geriatriker Maria Meidell.

Maria Meidell tog därefter vid och gav oss en rapport från säbo i Örnsköldsvik. Maria Meidell är geriatriker och verksam vid HC Ankaret där hon sedan 2010 har uppdraget att ansvara för säbo inom upptagningsområdet, samt medverka för att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre även i eget boende. Uppdraget kom till för att försöka lösa den tidigare situationen då ”veckans stafettläkare” skötte säbo vilket fick polyfarmaci, brandkårsutryckningar, dålig dokumentation och sjukhusremisser på vida indikationer till följd.

Arbetet med säbo är nu strukturerat vad gäller rondning, kontaktvägar mellan sjuksköterska på säbo och doktorn, hur man handskas med akuta ärenden etc, och nu upplever man att arbetet fungerar bra. Framgångsfaktorer för att få till detta har varit tydligt avsatt tid för uppdraget, kontinuitet för att kunna planera och följa upp. Kompetens och ett geriatriskt intresse måste finnas samt möjlighet till omväxling i arbetet för att ej riskera cynism eller utmattning då arbetet som läkare på säbo kan vara ganska ensamt och utsatt stundtals.

Ladda ner presentation

 Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Mats Thorslund, professor i socialgerontologi på Ageing Research Center.

Sist på förmiddagen pratade Mats Thorslund, professor i socialgerontologi på Ageing Research Center, under rubriken ”Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?”.

Någon framtidsforskning för att ta reda på detta finns ej utan man får beskriva och analysera det som hänt tidigare och händer nu för att dra slutsatser.

Allt fler blir idag äldre, och den maximala livslängden har ökat med 2 år mellan 1955 och 2013. Troligen kan vi ej bli hur gamla som helst utan är nu nära en mättnadsgrad. Men förblir vi friska och mår vi bra när vi blir äldre? Har vi en successful ageing? Av dagens 100-åringar har de flesta, men ej alla, hälsoproblem. 52 % bor på säbo och 2/3 behöver hjälp med ADL. Om man tittar på gruppen 77 år och äldre mellan 1992 och 2011 så är färre ADL-beroende, men fler har psykologiska besvär, lungfunktionen har blivit sämre och de komplexa hälsoproblemen har ökat. Andelen äldre har ju dock ökat vilket i reella tal ger fler ADL-beroende individer. Trots detta bor fler hemma idag jmf med för 10 år sedan. Matchar äldreomsorgen denna utveckling? Kungsholmsstudien har visat att man är allt sjukare idag när man flyttar till ett säbo. 2011 dog 26 % inom 50 dagar efter inflytt på säbo, jmf med 4,1% 2006. Ökningen ses ff a hos de som ej är dementa. Med denna information är det då rimligt att säbo drivs av kommunen, av personal som har låg vårdutbildning och med mycket liten läkarbemanning?

Problemen med dagens säbo enligt Mats Thorslund är flera:

-Bemanningen. Fler händer behövs och till dessa händer måste rätt kompetens finnas.

-Ineffektiv användning av resurserna. Vem skall vara care manager för att få ihop de komlexa vårdkontakterna som en äldre multisjuk individ behöver?

-Planering utifrån ekonomi istället för behov.

-Ökat gap mellan behov och resurser.

-Vård- och omsorgssystemet är ej utformat för multisjuka äldre.

 

Härefter följde en livlig diskussion där flera av oss kände igen sig i bilden som Mats Thorslund beskrev, och många upplever att dessa kunskaper och insikter har funnits i flera år utan att någonting har hänt eller förändrats till det positiva. Hur kan det vara så? Dåligt ledarskap och att säbo ofta inte ses som en attraktiv arbetsplats kan vara förklaringar. Ladda ner presentation

 Mobilt akutteam i Malmö – Akuta insatser för äldre i ordinarie boende. Lars Stavenow, överläkare Skånes Universitetssjukhus.

Efter lunch fick vi höra ytterligare två goda exempel på hur man arbetar i vårt land.

Lars Stavenow, överläkare på Skånes Universitetssjukhus, berättade om ÄMMA, Äldre i Malmö Mobilt Akutteam, som är ett samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommun i Malmö. Man hade sett att 17% av inläggningarna på internmedicinska avdelningar var undvikbara och startade då ÄMMA med målen att ge bättre trygghet och tillgänglighet för de mest sjuka och sköra, att undvika påfrestande transporter, att minska konfusionsrisken, att möjliggöra snabbare bedömningar vid akuta sjukdomar samt att förbättra det medicinska stödet för ex distriktssjuksköterskorna. Sammantaget var målet att detta skulle leda till färre inläggningar och återinläggningar på sjukhus. ÄMMA-teamet arbetar kontorstid och består av 1,5 läkare (från medicinkliniken eller primärvården), 3 sjuksköterskor, 1 arbetsterapeut och 1 biståndshandläggare, och samtliga handplockas. Man utför 5-12 uppdrag/dag varav 83 % är primära hembesök och 17 % är återbesök. Medelåldern hos patienterna man besökte var 88 år och de bodde både i eget boende och på säbo. Vanliga kontaktorsaker är nedsatt allmäntillstånd och andningsbesvär. Teamets insatser består bl a i bedömningar, läkemedelsadministrering, iv vätska, blodtransfusion, utsättning av läkemedel, omläggningar, suturering, KAD-problem, rehab samt ordna förstärkt bistånd.

Resultaten visar att 7% blev direktinlagda på sjukhuset utan att passera akutmottagningen, 71% blev aldrig inlagda, 18% blev inlagda på sjukhus med starka medicinska skäl till detta och 4 % blev inlagda trots att det eg hade kunnat undvikas.

Utvärdering av ÄMMA visar att det uppfyller behovet, man hanterar hela det komplexa behovet hos patienten, inte bara det medicinska, många patienter slipper akutmottagning/inläggning, man har ett tvärprofessionellt arbetssätt utan stuprörstänk, man når rätt patienter och det är en bra miljö för lärande. Mats Thorslund är mycket nöjd med arbetet och tycker att det är något av det mest tillfredsställande och roliga han har arbetat med. Ladda ner presentation

Bättre liv för sjuka äldre – erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Ulla Andin överläkare Västra Skaraborg.

Sist på dagen och forumet berättade Ulla Andin, överläkare i Västra Skaraborg, om ”Bättre liv för sjuka äldre – erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg”. Här arbetar man i team som utgår från patientens och närståendes behov. Man har ett långt inskrivningsbesök för att kunna göra en helhetsbedömning av patienten och lägger sedan upp arbetet utifrån detta. Man frågar patienten vilket som är dennes värsta symtom, ej diagnos, och försöker primärt behandla detta, inte det som teamet tror att patienten lider mest av.

Utvärdering av arbetssättet har visat att det har ett bra ekonomiskt utfall och att man har minskat akutbesöken med 80 %. Enligt Ulla Andin är framgångsfaktorer för att bedriva ett närsjukvårdsteam samma som för att cykla tandem: man behöver resurser, god kommunikation, samspel, tillit och omgivningskännedom. Man måste också kunna tänka utanför boxen. Då går det bra och blir effektivt!

En risk med små team är dock att det blir mycket sårbart om någon i teamet är borta. 

Ladda ner presentation

(Viktoria Bäck Jerlardtz/referat dag 2)

Geriatriskt Forum 2013 

Årets upplaga av Geriatriskt Forum samlade ett 70-tal åhörare, bland vilka det var glädjande att se flera nya ansikten och yngre kollegor. Efter inledning och välkomsthälsning av ordförande i SGF, Anne Ekdahl, vidtog ett intressant program med deltagande av våra nordiska grannländer. 

Vårdkedja för sköra äldre. Från akutmottagningen till eget boende. Kajsa Eklund och Katarina Wilhelmsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, redogjorde för en randomiserad kontrollerad studie med en sammanhållen vårdkedja för sköra äldre personer, från akutmottagning och ut i det egna hemmet. Interventionen bestod av sjuksköterska med geriatrisk kompetens på akuten, case manager med multiprofessionellt team i kommunen, planering i hemmet, aktiv uppföljning och tidigt anhörigstöd. Preliminära resultat visar att interventionen minskar sjukvårdskonsumtionen och fördubblar chansen till att förbättra ADL-förmågan vid 3 och 12 månader.  Dessutom upplevde patienten ökad tillfredställelse med vård och omsorg. 

Akutgeriatriska erfarenheter ifrån Sundsvall. Anders Nelvig, Sundsvalls sjukhus. På länssjukhuset Sundsvall-Härnösand har man sedan 2005 en akutgeriatrisk avdelning med i dagsläget 21 vårdplatser. Inläggning kan ske via akutmottagningen (ca 60%), från andra enheter inom länssjukhuset (20%) eller direkt från primärvården (ca 20%). Vid inläggning direkt från primärvården ansvarar primärvårdsläkaren för inläggningsjournal, läkemedelslista, ordinationer och eventuella remisser för det första vårddygnet. Medelvårdtiden är 6,4 dygn och återinläggningen inom 30 dagar är ca 22%. Det finns inget krav på ett visst antal diagnoser och inga åldersrestriktioner. Vanliga diagnoser är hjärtsvikt, smärttillstånd och infektioner. Exempel på patienter som inte ska vårdas här är akut hjärtinfarkt, intoxikationer, KOL med svår allmänpåverkan. Problem som Anders Nelvig tar upp är att målgruppen är mycket större än antalet platser, hög arbetsbelastning och stort behov av extra personal/extravak vilket medför problem med ekonomin. Ladda ner presentation

Rapport från nationell äldresamordnare. Eva Nilsson Bågenholm redogjorde för regeringens äldresatsning på drygt fyra miljarder 2011-2014. Fokusområden har varit god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling av äldre och sammanhållen vård och omsorg. Arbetet har varit resultatbaserat där huvudmännen får pengar om målen uppnås. Mätningar har inkluderat registrering i palliativregistret, demensregistret, BPSD-registret och Senior- Alert, samt användningen av olämpliga läkemedel och undvikbara återinläggningar. Resultaten varierar betydligt mellan de olika landstingen. Man ser en genomsnittlig förbättring av vården i livets slutskede med 5% under 2011-2013. Följ äldresamordnarens arbete på bloggen www.de-mest-sjuka-aldre.se, på twitter @mestsjukaaldre eller på hemsidan www.regeringen.se/demestsjukaaldre. Ladda ner presentation

Nordisk geriatrisk utblick. Presentation av geriatriken i Sverige och i våra grannländer. Nils Holand, Norge. Sören Jakobsen, Danmark. Palmi Jonsson, Island. Anne Ekdahl, Sverige. Klicka på namnen ovan för att ladda ner respektive presentation.

Vi fick intressanta inblickar i läget för geriatriken i respektive land med en avslutande paneldiskussion. De nordiska deltagarna betonade betydelsen av en bra geriatrisk forskning, av att det framtida specialistbehovet tillgodoses, och av att det geriatriska teambaserade arbetssättet, CGA (comprehensive geriatric assessment), alltid tillämpas för sköra äldre patienter.

 

I Sverige finns 550 specialister i geriatrik yrkesverksamma inom specialiteten, dvs ca 1/1000 invånare över 80 år. Antal vårdplatser är 2000 av totalt 22000 (9%). Antalet geriatriker är ojämnt fördelade över landet, och antalet relativt konstant trots att allt fler blir äldre. En utmaning är att tillgodose behovet av geriatriker i, och Socialstyrelsen föreslår en årlig ökning med 20-25 ST-tjänster i geriatrik.

Island har 0,4 geriatriker/1000 invånare över 67 år, och återväxten ser god ut. Dr Palmi redogjorde för flera forskningsstudier såsom ”the Ages study” för personer mellan 67 och 95 år, ”the Nordic InterRAI Acute care study”, och om forskning som lett till upptäckten av en mutation i APP (Amyloid Precursor Protein) som skyddar mot Alzheimers sjukdom. Han framhöll bl.a. vikten av att införa CGA (comprehensive geriatric assessment) och av att förbättra vårdkedjorna för kroniskt sjuka äldre, 

Danmark har 157 geriatriker och 0,125/1000 invånare över 65 år. Geriatriken i Danmark är på frammarsch med stor efterfrågan på geriatriker och många sökande till ST-tjänster. Dr Jacobsen framhöll som en av geriatrikens styrkor det gränsöverskridande sättet att arbeta. De senaste åren har geriatriken gått från att vara en specialitet med fokus på rehabilitering till att få en alltmer akut funktion. Han ställde flera viktiga frågor:

Ska en geriatriker vara anställd på andra avdelningar, till exempel en ortopedavdelning? Går vi från att vara generalister till att vara subspecialister med t.ex. minnesmottagning, fallkliniker, ansvar för akutgeriatrik eller palliation? Hur definierar vi oss själva?

Norge har 89 specialister och 0,4 geriatriker/1000 invånare över 80 år. Viktiga forskningsområden är akut konfusion/höftfrakturer/demens, preventiv medicin/träning, och ortopedgeriatriska enheter. En utmaning är den kraftiga minskningen av antalet sjukhusbäddar/ medelvårdtid, och att allt mer av den komplexa vården av äldre sker utanför sjukhus. Dr Holand informerade även om EUGMS-mötet som äger rum i Oslo 15-18 september 2015. Information om mötet.

 

Geriatrisk kompetensförsörjning nu och i framtiden. Frida Nobel, Socialstyrelsen, informerade om vad Socialstyrelsen jobbar med inom äldreområdet, exempelvis läkemedelsutbildningar, värdegrundsutbildning för omsorgspersonal, omvårdnadslyftet och ledarskapsutbildning för chefer. Förra året kom föreskriften om läkemedelsgenomgångar, och det planeras för nationella riktlinjer som anpassas för äldre. Arbete med rekommendationer för en minimibemanning i äldreomsorgen pågår. Antalet geriatriker behöver öka. Prognosen är att det behövs 350 ytterligare geriatriker under 15 år för att öka till läkartäthet 1,5 geriatriker/1000 invånare över 75 år. Ladda ner presentation

 

Palliativ vård ur ett akut perspektiv. Aase Wisten, Sunderby sjukhus, samt Arne Sjöberg, Kalmar. Den palliativa vården kan ha akut karaktär genom att alla beslut om symtomlindring och undersökningar bör göras utan dröjsmål, så att patientens sista tid i livet blir så bra som möjligt. Vid akut försämring kan det vara svårt att veta om symtomet, t.ex. smärta eller illamående, ska utredas, eller om behandlingen ska inriktas mot enbart symtomlindring. Vad är patientens egen önskan? I ”Nationellt kunskapsstöd för god vård i livets slutskede” från 2013, har samtal med patienten om vårdens inriktning och mål i livets slutskede den högsta prioriteringsgraden (prio 1), och bör genomföras återkommande, med dokumentation i journalen. Även flera andra diagnosgrupper än maligna sjukdomar är palliativa i sen sjukdomsfas, men dessa patienter har sällan palliativ diagnos (Z515). Det kan gälla demens, hjärtsvikt, KOL, neurologiska sjukdomar m. fl. Även vid dessa tillstånd är det viktigt med dokumentation om patientens önskemål gällande vården i livets slutskede. Ladda ner presentation

 

Aktuellt om läkemedel och äldre. 

E-learning för AT-läkareAnders Jakobsson, Socialstyrelsen (075-2473833), berättade om en webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre. Utbildningen kommer att nås via ”Kunskapsguiden.se”. I december 2013 kommer en pilotversion att lanseras för utvärdering och intresserade landsting kan anmäla sitt intresse. Ladda ner presentation

Projektet ”Säker läkemedelsanvändning i primärvården”Torbjörn Schulz, LÖF samt Nina Viberg, SKL, informerade om ett pilotprojekt för säker läkemedelsanvändning i primärvården med 10 ingående vårdcentraler. Metoden är självvärdering genom att ett antal frågor besvaras, följt av extern granskning och genomförande av åtgärder. Ladda ner presentation

Läkemedelsgenomgångar enligt LIMM-modellen, Lydia Holmdahl, Region Skåne, informerade om vilken förbättringspotential som finns vad gäller äldre och läkemedel. Vid användning av LIMM-modellen minskar t.ex. läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar med mer än 50% och medelantalet läkemedelsfel per patient mer än halveras. Om en apotekare kvalitetskontrollerar halveras antalet fel en gång till. Denna framgångsrika modell låg till grund för Socialstyrelsens föreskrift om läkemedelsgenomgångar, SOSFS 2012:9. Ladda ner presentation

Äldrepsykiatri - en ny tilläggsspecialitet. Karin Sparring Björksten informerade om arbetet med målbeskrivningen för äldrepsykiatri som glädjande nog har blivit en ny tilläggsspecialitet.

 

Åldrandets gåta. Henrik Ennart (journalist och författare) gav en intressant beskrivning av hur människor som blivit mycket gamla i olika delar av världen lever. Några som kännetecknar de allra äldsta är att de har ett mål för livet (”ikigai”), starka familjeband, en andlig tro och en självklar plats i det sociala livet. De äter lite och mest vegetariskt, odlar ofta själva, kan koppla av och är fysisk aktiva med en hög grad av vardagsmotion.

Avslutande reflektioner och kommande frågor. Anne Ekdahl informerade om att årsmötet i Svensk Geriatrisk Förening äger rum den 20 februari 2014, och nästa Geriatriskt Forum den 9-10 oktober 2014. Övriga möten: ”The 22nd Nordic Congress of Gerontology”, Göteborg, 25-28/5 2014. Berzeliussymposium om Comprehensive Geriatric Assesment 20-22 augusti, 2014 på Svenska Läkarsällskapet i Stockholm. EUGMS 17-19 september, 2014 i Rotterdam, Holland.

Tänkvärt: 

Eubie Blake (he lived up to 96):

“If I had knew how long I would live for I Would have taken more care of myself.”

Geriatriskt Forum 2012

 

Geriatrisk Forum öppnades av ordförande Martin Annetorp med en rapport om geriatriken i Sverige. Han visade på hur geriatriska vårdplatser minskat under de senaste åren och att fördelningen av platserna är ojämnt fördelad över landet. En samlad satsning på utbildning, forskning och geriatrisk verksamhet är nödvändig för att tillgodose behoven för framtidens befolkning.

Bengt Winblad utgick från sin egen långa framgångsrika forskningskarriär när han gav sitt recept på en framgångsrik forskningsmiljö. För att kunna rekrytera forskare behövs en attraktiv miljö för forskningen med kunskap, ideer,engagemang med lyhördhet och därtill kunna bidra och erbjuda en social grund. Avslutningsvis presenterade han sin vision om ett spjutspetcenter där den pre-kliniska forskning kopplas ihop med kliniken via utveckling och försök för läkemedel och diagnostik.

Lars Nyberg från Umeå berättad om sin forskning kring kognitiv träning, vilka delar av hjärnan som aktiveras vid olika inlärnings- och minnesmoment och hur han påvisat effekt av träning.

Barbro Westerholm höll ett anförande om äldre som resurs och att det är hög tid att samhället tar tillvara den kunskap och de erfarenheter som många äldre har. 

Som avslutning på förmiddagspasset presenterade Anne Ekdahl det europeiska och internationella perspektivet genom organisationerna EUGMS, UEMS-GS, NGF samt IAGG om pågående arbeten och de resurser som finns att tillgå på internet. 

På eftermiddagen fick vi njuta av ett par pass kring Palliativ vård. Först berättade docent Car-Magnus Edenbrandt från Lund om den palliativa vårdens utveckling med fokus på de senaste åren. Deras arbete med det nationella kvalitetsregistret och hur man har arbetat med att få specialiteten godkänd av socialstyrelsen. Man väntar sig nu att Palliativ Medicin blir en tilläggsspecialitet. Han belyste också likheterna med den geriatriska värdegrunden och hur viktigt det är att vi samverkar i olika frågor.

Därefter berättade överläkare Gabriella Frisk från Radiumhemmet om "Supportive Care" av den geriatriska onkologiska patienten.

 Sölve Elmståhl, professor i geriatrik i Lund o Malmö, höll en intressant föreläsning som tydligt visade att geriatrisk kompetens och vård är bäst för den geriatriska patienten. Han fortsatte sedan att beskriva innehållet och vikten av ett geriatriskt kvalitetsregister som fokuserar på funktionsförändring över kortare tid och som är utvecklat vid Sölves klinik. Jag tror att det kan bli användbart på geriatriska men också på andra specialistkliniker.

Därefter följde en presentation av fyra nationella kvalitetsregister, viktiga för den geriatriska patienten:

Victoria Loo, sjukgymnast, Jönköping, arbetar med Senior Alert, www.senioralert.se. Senior Alert finns nu representerat i nästan alla Sveriges kommuner och syftet är att förbättra vården så att bla risken för fall, undernäring och sår minskar, och hon gav flera goda exempel på detta.

Jag själv, Maria Eriksdotter, Stockholm, som är registerhållare för Svenska demensregistret, SveDem, www.svedem.se, visade data från SveDem där regionala skillnader avseende utredning och behandling föreligger och hur resultaten på den egna enheten genom online jämförelser kan jämföras med regionens och rikets resultat och ge ett bra underlag till förbättringsarbete.

Sjuksköterskan Sigrid Kulneff, Malmö, arbetar med BPSD-registret, www.bpsd.se och visade flera goda exempel på hur det arbetssätt som BPSD-registret lär ut och utvärderar, leder till färre BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom) symptom för den enskilde patienten.

Slutligen gav överläkare Staffan Lundström, Stockholm, FoUU ansvarig för Svenska Palliativregistret, palliativ.se, en fin presentation, där det framgår att täckningsgraden är hög och registret på flera håll har förändrat vården av den döende patienten. Registret arbetar nu för att sk brytpunktssamtal skall genomföras som en viktig del i den palliativa vården.

På fredagens morgon talade Frida Nobel, Specialistläkare i Geriatrik på Stockholms Sjukhem samt sakkunnig på Socialstyrelsen, om behovet av ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi i landet. Fridas uppdrag från Socialstyrelsen har varit att ta fram ett detaljerat förslag på hur en sådan satsning kan utformas och genomföras.

 Helle Wijk, docent och leg. sjuksköterska vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet berättade även hon om den framtida befolkningsprofilen med ökande andelen äldre och äldre med demens. Hon visade på att endast 1.6 % av sjuksköterskor med som arbetar inom äldrevården har specialistutbildning för detta. För att underlätta för för sjuksköterskor att fördjupa sin kompetens inom äldrevård så har en webbaserad nationell vidareutbildning för sjuksköterskor tagits fram som skall leda till en akademisk magisterexamen inom Vård för Äldre på. Den innehåller flera olika områden inom äldrevård samt examens- och förbättringsarbeten. Viktiga framtida utmaningar var att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig och att få fler att fullfölja hela utbildningen.

Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset talade om sitt arbete med projektet ”Åldersstigen” i Göteborg. Vårdkedjeprojektet har pågått sedan februari 2012 med direktinläggning på en geriatrisk avdelning från ambulansen. Ett snabbspår för äldre med akut sjukdom. Arbetsmetoden var att ambulanspersonal bedömde patienter > 80 år med ett validerat triageinstrument vid namn METTS, om patienten var medicinskt lämplig att direktvårdas på geriatriken samt om de var i behov av geriatrisk specialistvård.

Första föredraget fredag eftermiddag hölls av Elisabeth Rydwik med titeln ”Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?”.

Elisabeth inledde med att tala om geriatrisk rehabilitering som kännetecknas av en helhetssyn på den äldre personen och som är ett situationsanpassat arbetssätt utifrån den äldre personens specifika behov.  Är då ett recept lösningen för förbättrad fysisk aktivitet? Nej svarade Elisabeth det behövs flera lösningar som teamarbete för att öka aktivitetsnivån för inneliggande patienter, aktiverande och inbjudande vårdmiljö.

Avslutningsvis fick vi höra Professor Åke Seiger som talade om ”Morgondagens åldrande – möjligheter, inte bara problem?”.Åke började med den retoriska frågan ”När är man gammal?- som elitidrottare, som nybliven förälder, som yrkesarbetande, som människa och som patient på geriatrisk vårdavdelning”? Åke tyckte att utvecklingen är positiv för ett gott åldrande men problem finns i form av det kraftigt ökande antalet äldre, och att antalet sjuka äldre kommer att öka samtidigt som resursbrist i vård och omsorg blir mer tydlig och problem med samordning kan uppstå.

 

Föreläsningsbilder för nerladdning

Martin Annetorp

Bengt Winblad

Barbro Westerholm

Anne Ekdahl

Carl-Magnus Edenbrandt

Gabriella Frisk

Maria Eriksdotter-Jönhagen

Viktoria Loo

Staffan Lundström

Frida Nobel

Helle Wijk

Berit Larsson

Elisabeth Rydwik

 


 

Geriatriskt Forum 2011

 

 

 

Referat av Aase Wisten

Geriatriskt Forum 2011-09-22-23 på Läkarsällskapet i Stockholm

 

  

Geriatriskt Forum 2011 hade ett spännande program omfattande såväl prehospital som hospital akutbedömning av den äldre patienten, ålderseffekter på benmassa och muskelmassa och behandlingsmöjligheter vid dessa tillstånd, fallprevention, framtida behandling vid demens och förbättringsmöjligheter vid läkemedelsbehandling av äldre. Dessutom fick vi höra om geriatrikens roll ur ett europeiskt perspektiv och om Socialstyrelsens planering de närmaste åren vad gäller vård och omsorg för de mest sjuka äldre.

 

Desmond O´Neill, ordförande i EUGMS (the European Union Geriatric Medicine Society), talade om geriatriken ur ett Europeiskt perspektiv och om äldre och bilkörning. I Sverige finns 90 geriatriker/miljon invånare, i Irland och Storbrittanien 15 respektive 11 geriatriker/miljon invånare. I flera länder är geriatriken i ett uppbyggnadsskede. EUGMS har startat en “Geriatrics Visit bank” för informationsutbyte och fakta om hur geriatriken ser ut i olika länder. Dr O´Neill citerade Rochefoucauld, ”En vieillsant on devient plus fou et plus sage”, (När du blir äldre blir du mer galen och mer vis) och framförde en tanken om att se de äldre som en resurs i trafiken.

  

Generellt är äldre inblandade i färre olyckor än yngre, dock vanligare bland äldre med dödlig utgång. Vid vissa akuta tillstånd, tex TIA eller syncope är det viktigt med körförbud tills man utrett bakomliggande orsak. Körkortsbedömningar ser väldigt olika ut i olika länder. Generella kontroller vid viss ålder av äldres lämplighet för att köra bil, som vissa länder har, bidrar inte till trafiksäkerheten, snarare tvärtom enligt dr O´Neill.

 

Ladda ner Desmond O`Neills prenstationer här och här

 

 


 

Eva Nilsson Bågenholm, Socialstyrelsens äldresamordnare, berättade om satsningar för att förbättra vård och omsorg om ”de mest sjuka äldre”, ett begrepp man valt istället för ”de multisjuka äldre”. Hur mäter man god vård och omsorg? Arbete pågår med att ta fram lämpliga resultatbaserade mått. Förändringar som genomförs i kommuner och landsting skall vara en integrerad del av den ordinarie verksamheten. För detta satsas 3,75 miljarder under 2011-2014. Man satsar även 3 miljoner på en geriatrisk kunskapsförstärkning i alla utbildningsled och för alla personalkategorier.

 

Ladda ner Eva Nilsson Bågenholms presentation här



 

Maria Eriksdotter-Jönhagen, Stockholm, talade om framtida läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom. Det är viktigt att se över påverkbara riskfaktorer, till exempel hypertoni, rökning, diabetes, hjärtkärlsjukdom och förhöjda blodfetter. Fler typer av läkemedel än dagens mediciner kan bli aktuella i framtiden. Man forskar bland annat på antiamyloida läkemedel, läkemedel som påverkar tau, antiinflammatoriskt eller kolinergt verkande substanser m. fl. Maria Eriksdotter-Jönhagen berättade om sin forskning med NGF - producerande stamceller.

 

Lillemor Lundin Ohlsson, Umeå: ”Fallprevention hos de äldre - är det något att satsa på?” Varje år söker 90000 personer över 65 år vård för skador efter fall i Sverige. Samhällets kostnader för fallskador beräknades 2010 till 9,4 miljarder. En rad åtgärder är effektiva för att förebygga fall. Kombinerad fysisk träning inklusive balans minskade antalet fall med 40% och andelen som drabbades av fraktur med 60% (Cochranestudie 2009). Även D-vitamintillskott vid D-vitaminbrist, utsättning av olämpliga mediciner, fallriskutredning med mera hade god effekt. En svensk RCT-studie för att förebygga komplikationer efter höftfrakturer visade att antalet fall minskade med 60% i interventionsgruppen där man använde ett multifaktoriellt program, individanpassat och med kontinuerlig utvärdering. Speciellt bra effekt hade programmet för patienter med demens.

 

Hans Jutberger, Göteborg: ”Osteoporos och frakturer - ett nytt geriatriskt profilområde?” Genom att mata in data i FRAX kan man få en uppfattning om 10-årsfrakturrisk. Fortfarande är osteoporos en gravt underbehandlad diagnos. Idag finns förutom bisfosfonater en rad andra behandlingsalternativ såsom SERM, Strontium, Human monoklonal antikropp med flera. Slutversion av nya nationella riktlinjer för osteoporosbehadling kommer under hösten 2011.

 


Tommy Cederholm, Uppsala: ”Sarkopeni och nutrition hos äldre”. Förlust av muskelmassa och muskelstyrka påbörjas i 30-årsåldern och förlusterna sker snabbare ju äldre man blir. Sarkopeni har karaktären av ett geriatriskt syndrom; det är vanligt, har multifaktoriell bakgrund och dålig prognos.”Muskelförlust stjäl den äldres frihet” (I Rosenberg, amerikansk geriatriker). Muskel/fettförhållandet hos unga män är ca 2:1 och hos äldre män 1:2. Tillskott av essentiella aminosyror motverkade förlust av muskelmassa vid sängläge hos friska 70-åringar. Träning och näringsdrycker i kombination hade god effekt på muskelstyrkan i en RCT-studie med 100 äldre (80+). Leucin, fettsyran Omega 3 och D-vitamin har samtliga effekt på proteinsyntesen i musklerna.

 

Christina Sjöberg, Göteborg: ”Läkemedelshantering hos de äldre - finns det risker med Apodos?” I Sverige finns 180 000 apodosanvändare och man har studerat eventuella risker med detta förskrivningssätt i en grupp höftfrakturpatienter. Det finns en ”tröghet” med apodosförskrivning, färre läkemedelsförändringar gjordes i denna grupp jämfört med de som fick vanligt recept. Man såg bland annat en ökad risk för tre eller fler psykofarmaka, för antikolinerga läkemedel och för > 10 läkemedel.

 

Ladda ner Christina Sjöbergs presentation här

 

Lydia Holmdahl, Lund: ”Läkemedelsberättelse, ett verktyg för förbättrad läkemedelsanvändning hos de äldre”. Det handlade om LIMM-metoden (Lund Integrated Medicines Management) där läkaren haft apotekarstöd för läkemedelsgenomgång och sjuksköterska för symtomskattning. Vid utskrivning får patienten med sig en läkemedelsberättelse med en kort redogörelse för vårdtiden, planering och en läkemedelslista med kommentarer. Man såg mer än en halvering av antalet fel i läkemedelslistan efter läkargenomgång och ytterligare mer än en halvering efter kvalitetskontroll av apotekare. Det blev även en minskning av antalet  sjukvårdskontakter inom 3 månader efter utskrivning och av sjukhusinläggning till följd av läkemedelsrelaterade problem. Beräkningar visar att för varje satsad krona återfås tio kronor.

 

Ladda ner Lydia Holmdahls presentation här


Noemi Katz och Peter Johnson, Södertälje beskrev ST-projektet ”GRP-screening av äldre som söker på akutmottagningen”. Professor Baeyens talade på Geriatriskt Forum 2009 om Geriatric Risk Profile (GRP) vilket inspirerade till detta projekt. I Belgien används GRP-skattning på varje intagen patient över 75 år. I denna studie från Södertälje gjordes under en månad en skattning av cirka 80 patienter över 75 år på akutmottagningen. Man använde en modifierad GRP-skala och gjorde en tremånadersuppföljning. Man konkluderar att skattning förefaller vara värdefull, inte minst som negativ prediktor.

 

Veronica Vincente, Stockholm: ”Direktinläggning från ambulansen – en framgångsrik metod?” Det gäller triagering av personer ≥65 år till en optimal vårdnivå. Istället för att alla transporteras till akutmottagningar görs en snabb bedömning grundad på vitalparametrar och därefter beslutas om patienten skall till akutmottagningen eller till en geriatrisk klinik. Vissa tillstånd medför direkt transport till akutmottagningen (buksmärta, stopp i KAD, CBS, hematuri m. fl.). Man har med denna triageringsmodell kunnat föra 30% av de geriatriska patienterna till en alternativ vårdnivå med 1,5% sekundärtransporter, det vill säga från geriatrisk klinik till akutmottagning. 

 

 

Geriatriskt Forum 2010

MODERN GERIATRIK - HÖRNSTENAR FÖR FRAMTIDEN
hölls den 16-17 september på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm

Nu finns de flesta föreläsarnas presentationer utlagda

Introduktion av ordförande Anne Ekdahl

Comprehensive Geriatric Assessments
Professor Olav Sletvold från Trondheim framförde sina erfarenheter av assessment, akutgeriatrik och jämförelser mellan geriatrik och invärtesmedicin i omhändertagande av multisjuka/geriatriska patienter. Han har genomfört flera sådana studier.

Geriatrik – en patientsäker vård
Marion Lindh, Chefläkare på Landstingstyrelsens förvaltning i Stockholm berättade om olika verktyg vi kan använda för en säkrare vård bl.a strukturerad journalgranskning med automatiserad triggersökningar, "expertdatabas" NITHA för händelseanalyser, SBAR- strukturerad informationsöverföring, Crew Resource Management. strukturerad "skräddarsydd" lagträning (CRM) med fokus på säker kommunikation, Kulturmätning av patientsäkerhet, Disruptive behavior - en fråga som får allt större uppmärksamhet internationellt mm.

Etiska dilemman i vardagen
Gunnar Eckerdahl, överläkare, Palliativa teamet i Kungsbacka, medlem i Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik berättade om kunskap, teamarbete och etisk reflektion som fordras inom den palliativa vården

Hjärtsvikt - behandling och uppföljning inom avancerad hemsjukvård
Magnus Nehlin Teamöverläkare i det Medicinska teamet ASIH Långbro Park berättar hur de arbetar systematiskt med behandling och uppföljning av hjärtsviktspatienter inom den avancerade hemsjukvården.

Socialstyrelsens riktlinjearbete – stöd för den geriatriska vården
Anders Printz Avdelningschef Regler och tillstånd Socialstyrelsenhöll en presentation av Socialstyrelsens arbete både inom riktlinjer för vård i livets slutskede och inom tvångsåtgärder vid demens.

Data och erfarenheter från SveDem - Svenska Demensregistret
Maria Eriksdotter Jönhagen MD, PhD, Assoc Prof, Div Geriatric Medicine, Karolinska University Hospital Huddinge, redogorde för data och erfarenheter från Svenska Demensregistret

Riskfaktorer och rehabilitering av frakturer
Peter Nordström Docent Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus Umeå berättade om sina erfarenheter och forskningsresultat i ämnet.

Modern äldrepsykiatri
Patrik Mattsson Överläkare äldremottagningen psykiatri Nordväst Karolinska berättade bl. a. om KBT för äldre, e-hälsa (egenbehandling via nätet) mm.


Palliativ vård i SÄBO – en geriatrisk angelägenhet
Eva Henriksen Med. Dr. Verksamhetschef FOU äldre norr berättade om resultatet av ett samverkansprojekt mellan landstinget och kommunerna för att förbättra den palliativa vården i SÄBO.

RAI – ett verktyg för vårdnivåbedömningar av äldre?
Gunnar Ljunggren Överläkare Med.dr. Avdelningschef Vårdinformatik Stockholms läns landsting, Aase Wisten  Med. dr. Överläkare Sunderby sjukhus redogjorde för internationella erfarenheter samt resultat från en nyligen avslutat svensk studie.

Kommunikation vid demens
Dagny Wikström demensvårdutvecklare Luleå kommun berättade hur man kan förbättra vardagens möten mellan personer med demenssjukdom och deras vårdare, och därigenom bevara personernas värdighet och självkänsla samt minimera det personliga lidandet.

 

 

 

 

Geriatriskt Forum 2009

Rapport från Geriatriskt Forum den 1-2 oktober 2009, Stockholm

Inledning. Efter att föreningens ordförande Anne Ekdahl hälsat alla välkomna på torsdagmorgonen den 1 oktober, sammanfattades några av de många positiva utvecklingslinjerna för geriatriken som skett de senaste åren. Förmiddagen ägnades sedan åt en grundlig genomgång av läget för geriatriken i Europa och dess utmaningar av professor Jean-Pierre Baeyens från Belgien, bland annat ordförande IAGGs och EUGMSs styrelser. Trots att vi aldrig levt så länge och det aldrig funnits så många äldre i Europa så är våra samhällen inte beredda att på ett bra sätt ta hand om de äldre. Professor Baeyens efterlyste bland annat ett “European Institute on Ageing”, en motsvarighet till “National Institute on Ageing” som finns i USA och som önskar en partner i Europa.

För att stötta utvecklingen av geriatriken behövs geriatrik som en fullvärdig specialitet i varje större sjukhus i alla EU: s länder. Geriatrik måste finnas med i läkarutbildningen liksom i utbildningen av sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer m fl.

Språksam-projektet. Maj Berg från Äldrecentrum i Stockholm berättade om detta med EU-medel finansierade projekt riktat huvudsakligen mot Omsorgen i Stockholms kommun  Språksams idé är att stärka språkutvecklingen i omsorgen och att göra arbetsplatserna till språkstödjande miljöer så att de som har bristfälliga kunskaper i svenska stimuleras i sin språkutveckling. Att satsa både på individen och på hela arbetsplatsen och utveckla sfi (svenska för invandrare) och Komvux i samverkan med arbetsplatserna. Några resultat kunde inte redovisas då projektet startat alldeles nyligen.

 

Debatt mellan (kd) och (s). Efter lunch följde en debatt mellan de två politiska alternativen i svensk sjukvårdspolitik. Regeringsalliansen företräddes av riksdagsmannen Chatrine Pålsson Ahlgren (kd) och oppositionen av före detta sjukvårdsministern Ylva Johansson (s). 

   

 

 

 

Under en timmes intensiv debatt avhandlades bland annat det nya policyprogrammet kring multisjuka äldre, som SGF utformat tillsammans med SIM och SFAM, vilka förändringar som ansågs som mest angelägna i sjukvården, frågan om vårdval, resursfördelning, det europeiska patientdirektivet och den problematiska situationen för Geriatriken i Skåne.

   
     

 

Kulturmöten. Efter en chokladprovning med sommelieren och plantageägaren Duane Dove, följde under eftermiddagen ett block kring kulturmöten och främmande språk ur vårdares och patienters perspektiv.  Under”Den multisjukes delaktighet i medicinska beslut” presenterade Anne Ekdahl en enkätundersökning, där en fjärdedel av de som besvarat enkäten inte ansåg sig vara delaktiga i medicinska beslut till följd av svårigheter att förstå läkare, som inte behärskade det svenska språket. Anne avslutade med den retoriska frågan: ”vad gör vi för att minska konsekvenserna av språkförbistringar för såväl patient som läkare (och medarbetare)?”.

 

Efter Anne följde Heba Shemais, överläkare vid Capio Sankt Görans sjukhus och ordförande i ILIS (Internationella Läkare i Sverige), som talade om Internationella läkare i Sverige och hur bemöta bristen i utländska läkares kunskaper om den svenska sjukvården.

Heba redogjorde för flera av de svårigheter som möter den utländske läkaren som söker svensk legitimation, exempelvis svårigheterna att komma med på författningskuserna som är för få. Heba framhöll till sist att vi skall ta till vara de unika kompetenser som utländska läkare besitter.

Dagens föreläsningar avslutades av Sirkka-Liisa Ekman, professor i omvårdnad vid Karolinska Institutet för som talade om Demensvård för olika kulturer. I många kulturer ses demens sällan som den sjukdom det är utan andra förklaringsmodeller finns såsom del av det normala åldrandet, eller att demens inte sällan ses som tecken på språkproblem, svåra levnadsförhållanden, arbetsbrist, social isolering, migration mm.

Det finns väldigt få studier inom Europa kring dessa synsätt och interventionsstudier kring demens i olika kulturer är ytterst få.

Siirka-Liisa berättade också om kommunikationsproblem och vad som händer med språket vid demens. Bland annat har man i Sverige visat att det finns brist på informationsmaterial på minoritetsspråk och att det finns kulturella skillnader i att söka hjälp och att tala om sina känslor kring demensproblematiken.

   

På morgonen den 2 oktober diskuterades konsekvenserna av att lägga om Geriatrikutbildningen på olika orter med representanter från Stockholm, Göteborg och Umeå. Mest tydligt blir detta i Umeå där utbildningen flyttas från termin 10 till termin 6, med resulterande dubbelundervisning. Nackdelar med tidig respektive sen Geriatrikutbildning diskuterades. Fördelarna med en sen Geriatrikutbildning innefattar att studenterna kommer mer förberedda med bättre bakgrundskunskaper, men nackdelarna blir kanske istället ett sämre rekryteringsläge då många studenter kanske redan bestämt sig för vad man vill göra sedan. Omvänt blir fördelarna med en tidig utbildning kanske mer kunskapstörstande studenter med ett mer öppet sinne.


Under det andra passet diskuterades ST-bildningen inom geriatrik. Frida Nobel berättade översiktligt om vilka regler som gäller i nya ST och om SGFs särskilda rekommendationer i geriatrik. Därefter berättade Wilhelm Alstermark om verksamheten vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping, samt om erfarenheter från den SPURinspektion som gjordes vid kliniken i juni 2009. Efter detta redogjorde Majvor Martinsson om hur verksamheten och ST vid Geriatriska kliniken i Mölndal ser ut, med bland annat de speciella förutsättningar som det innebär att all ortopedisk verksamhet inom Göteborg numera finns vid Mölndals Sjukhus. Därefter berättade Kristina Sundberg om ST i Stockholm ur ett studierektorsperspektiv, med likheter och skillnader mellan verksamheter och förutsättningarna för ST i geriatrik i Stockholm. Sedan tog paneldiskussion med föredragshållarna vid, där många frågor väcktes och vi bland annat enades om vikten av att på många olika plan förmedla varför geriatrik är en oerhört angelägen specialitet i framtiden.


Efter lunch diskuterades sedan framtidens Geriatrik. Yngve Gustafson berättade om studier som visar på att Geriatrisk vård är bättre än konventionell både för äldre patienter med akuta medicinska tillstånd och efter frakturer. Därefter gav Peter Nordström en föreläsning om framtidens Geriatriska forskning. Varför Geriatrisk forskning behövs för att vidareutveckla och förbättra vården. Forskning presenterades som visar att benskörhet kanske inte förklarar varför kvinnor har fler frakturer än män.


Anne Ekdahl sammanfattade sedan dagarna och priser lottades ut från chokladlotteriet.

   

Några bilder från icke schemlagd tid:

   
 
 

 

 Programmet 2009 som PDF>>

 

2008

”Attityder till geriatrik och äldrevård igår, idag och imorgon”

 Geriatriskt Forum 2008

9–10 oktober 2008 på Lärarhögskolan i Stockholm.

Hej alla,
Geriatrisk Forum 2008 blev mycket lyckat. Vi var som mest 190 deltagare!

Frida Nobel och Dag Salaj fick pris så som unga lovande geriatriker! Priset på 25.000 kr vardera delades ut av Stina-Clara Hjulström från demensförbundet.

Grattis till Frida och Dag!

Vår key-note Jeremy Playfer gjorde en fantastisk inledning - det blev verkligen att "slå an tonen". Middagen bjöd på överraskande underhållning (hoppas inte någon kände sig stött?), Amelia Adamo införde nya begrepp och fredagen på mycket tänkvärda föreläsningar - bland mycket mera.

Man känner sig stolt och glad att vara geriatriker efter dessa dagar - och det var just det som var meningen!
Vi syns på Riksstämman i Göteborg!

Många hälsningar
Anne

Några föreläsare har lämnat sina presentationer att del av i efterhand:

Lars Tornstam föreläste om Gerotranscendens

Astrid Norberg föreläste om Värdegrund i äldrevården

Eva von Strauss föreläste om Gammal och Frisk? Hälsa efter 60 års ålder 

 
Senast uppdaterad 2016-10-23