Referat Forskarforum 2015

Geriatriskt Forskarforum 2015

Årets Geriatriska Forskarforum gick av stapeln på Läkarsällskapet den 4 februari. Det bjöds på ett spännande och innehållsrikt program med stort inslag av unga forskare som gav oss en spännande inblick i sin forskning.

Gunnar Akner, Örebro universitet, sammanfattade Berzeliussymposiet nr 88 i augusti 2014, ”Personalized Geriatric Medicine”. Framstående forskare från olika delar av världen belyste ämnen såsom CGA (comprehensive geriatric assessment), frailty, det geriatriska teamet, organisation och kvalitetsindikatorer av äldrevård och läkemedelsbiverkningar hos äldre.

Kristin Franzon, Uppsala universitet, berättade om prediktorer för framgångsrikt åldrande utifrån ULSAM-data (män födda 1924). Vid 85 års ålder levde 38%. Skyddande faktorer vid 50 års ålder var att ha ett normalt BMI och att inte röka. Vid 70 års ålder var övervikt bättre än normalt BMI.

Ylva Cedervall, Uppsala universitet, talade om fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom - hinder och möjligheter. Patienter med demens faller ofta, och detta studerades i motoriklab där det visades hur en lätt kognitiv uppgift störde gången hos patienter med demens. Patienterna upplevde att fysisk aktivitet kändes meningsfullt för dem.

Anna Erlandsson, Uppsala universitet, berättade om astrocyter, hjärnans vanligaste celltyp som verkar ha en viktig roll vid Alzheimers sjukdom. Astrocyter har en stor förmåga att ackumulera betaamyloid, men ej bryta ner, vilket ger en sekundär nervcellsdöd.

Joakim Bergström, Uppsala universitet, forskar kring ny behandling vid Parkinsons sjukdom. I musförsök har man testat antikroppar mot felveckat alfa-synukleinprotein som ingår i Lewykroppar. Antikropparna som bara angriper det felaktiga proteinet gav längre överlevnad hos mössen. Det planeras att starta försök på människor.

Kaj Blennow, Sahlgrenska universitetssjukhuset, föreläste om Alzheimers sjukdom alltifrån upptäckten av senila plack innehållande betaamyloid, fram till dagens likvordiagnostik, amyloid-PET och en ny markör, neurogranin, ännu ej i kliniskt bruk. Om vi får effektiva läkemedel är tidig diagnostik av vikt, och t.ex. lågt betaamyloid kan ses 5-10 år innan utveckling av demens.

Peter Nordström, Umeå Universitet, har studerat samband mellan vårdtid och risken för död efter höftfraktur. Mellan år 2006 och 2012 har medelvårdtiden efter höftfraktur minskat från 14,3-11,6 dagar. 2006 gav varje dags minskning i vårdtid 7 fler dödsfall per 1000 höftfrakturer. 2012 gav samma minskning 37 fler dödsfall per 1000 höftfrakturer. Risken för död inom 30 dagar var 3ggr större för de som skrevs ut till säbo jämfört med de som skrevs hem, och om vårdtiden var mindre än en vecka var risken ännu större i denna grupp.

Annika Toots, Umeå Universitet, har inom UMDEX-studien studerat effekten av högintensiv träning på ADL-förmåga och balans hos dementa. Man såg viss övergående positiv effekt på balans. Den  effekten var dock mindre i gruppen med Alzheimerdemens jämfört med hos de med demens av annan typ. Ingen positiv effekt sågs på ADL-förmåga.

Gustaf Boström, Umeå Universitet, har också studerat effekten av högintensiv träning hos dementa, men med inriktning på depressivitet. Han jämförde träning med annan, stillasittande social gruppverksamhet och kunde inte se att träning gav bättre effekt på depressivitet jämfört med annan aktivitet.

Nils Berginström, Umeå Universitet, redogjorde för effekten av dopaminmodulatorn OSU6162 på mental fatigue, vilket är ett vanligt resttillstånd efter hjärnskada, och som man ej säkert vet mekanismen bakom. En hypotes är att det kan bero på homeostasproblem i dopaminsystemet. Effekten av OSU6162 är ej färdigstuderad, men man tänker sig att den ev kan fungera som en dopaminstabilisator som kan reglera både hypo- och hypertillstånd.

Miia Kivipelto, Karolinska Institutet, berättade om nya resultat från FINGER-studien som bl a söker utröna om det är möjligt att förebygga demens. Speciellt med denna studie är att den tittar på effekten av flera åtgärder samtidigt. Man såg signifikant bättre kognitiv förmåga hos den grupp som erhöll multimodal intervention innehållande kostrådgivning, fysisk aktivitet, kognitiv träning samt kontroll av metabola och vaskulära riskfaktorer jämfört med de som bara fick vanlig hälsorådgivning.

Eric Westman, Karolinska Institutet, talade om framsteg i hjärnavbildning (CT/MRT) för förbättrad diagnos av demenssjukdomar. Man försöker bl a att validera visuella skattningsskalor för frontal atrofi samt undersöka relationen av resultaten till kliniska variabler, och se till att dessa lätt kan implementeras i klinisk praxis för demensdiagnostik.

Ove Almqvist, Karolinska Institutet, talade om värdet av neuropsykologisk testning i tidig demensdiagnostik. Sådan testning kommer ff a till sin rätt i de fall där patienten upplever subjektiva besvär men där andra enklare test såsom MMSE, klocktest etc inte är till hjälp i diagnostiken av olika grader av mildare kognitiv nedsättning.

Niels Andreasen, Karolinska Institutet, redogjorde för nyheter från läkemedelsutvecklingen för Alzheimer. Många studier i olika faser pågår. Tidigare har man fokuserat mycket på plaquebildningen, men nu intresserar man sig mer för tidigare former såsom oligomerer. Nya studier är på gång avseende diverse vaccin, men man behöver göra nya typer av studier i framtiden för att komma vidare.

Mattias Lorentzon, Göteborgs universitet, talade om en utvärdering av fallriskbedömning enligt Senior Alert. För patienter som fallit 2008-2011 har man studerat om Downton fall risk index (DFRI) kunnat förutsäga dessa fall. Det verkade finnas ett samband mellan högre DFRI och risk för fall, ej helt representativa data ger dock en viss tveksamhet. Tidigare fall är en stor riskfaktor. I fallgruppen hade 40% fallit tidigare. Även SSRI och sömnmedicin ökade risken för fall.

Avslutningsvis fick vi en genomgång av de uppdaterade riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar från Socialstyrelsen. Man framhåller värdet av strukturerade vårdkedjor för fragilitetsfrakturer (frakturkedjor). Sådana vårdkedjor ökar andelen utredningar och behandlingar och kan minska andelen nya frakturer med runt 40 procent. Även fysisk träning kan effektivt minska risken för både fall och frakturer hos äldre, och fallpreventiva åtgärder i hemmet rekommenderas.

Sammantaget var detta en mycket givande dag och vi rekommenderar att ni redan nu planerar in Geriatriskt forskarforum den 10 februari 2016 i er kalender!

 

 

Vid pennan

Aase Wisten och Viktoria Bäck Jerlardtz.

 
Senast uppdaterad 2015-02-19