1. Hälsoeffekter pga. den ekonomiska krisen
EU står för närvarande inför en aldrig tidigare skådad finanskris som påverkar hälsan och livet för miljontals människor. Drastiska nedskärningar görs i statsbudgeterna. Flera av EU:s medlemsstater har avsevärt minskat hälsovårdsutgifterna vilket ytterligare ökar sociala och hälsorelaterade ojämlikheter inom och mellan staterna.
CPME har tydligt deklarerat att den nuvarande ekonomiska krisen ska inte bara ses som ett hot utan också som en möjlighet att införa förändringar.
CPME uppmanar därför Europaparlamentet att sätta hälsa överst på dagordningen.
2. Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
Patienter föredrar att söka vård i sitt eget närområde i sitt eget land. Men i vissa situationer kan det vara effektivare eller fördelaktigt att få vård utomlands. Detta kan vara fallet vid behandling av sällsynta sjukdomar, i gränsregioner, i mindre medlemsstater och i områden där vården kan ges snabbare på grund av outnyttjad kapacitet av vårdgivare. EG-domstolen har erkänt att patienter har rätt att få vård i en annan medlemsstat och få ersättning för vård i upp till det belopp som de skulle ha fått i sitt eget land.
Europaparlamentet stödde denna uppfattning vid den första behandlingen i parlamentet av direktivet om patienters rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. CPME uppmanar därför parlamentet att upprätthålla detta ställningstagande.
3. Patientsäkerhet
Det uppskattas att mellan 8 % - 12 % av patienterna som behandlats på sjukhus i EU får någon form av skada. Ofta beror dessa men på vårdinfektioner, medicinrelaterade fel, kirurgiska fel, bristande medicintekniska produkter och feldiagnostisering. Oftare beror avvikelser inom hälso- och sjukvården på systemfel snarare än på slarv eller inkompetens hos enskild vårdpersonal. Med andra ord kan en stor del av skadorna förebyggas.
Patientsäkerhet har länge varit en prioriterad fråga i CPME: s arbete. CPME anser att åtgärder på europeisk nivå kommer att visa på mervärdet av EU genom att öka synligheten och den politiska medvetenheten om detta viktiga ämne.
CPME uppmanar den nya nyvalda Europaparlamentet att hålla en hög standard när det gäller patientsäkerhet.
4. Grönbok om arbetskraften inom hälso- och sjukvården
För att uppnå en god hälso- och sjukvård i ett åldrande Europa är det viktigt att ha en arbetskraft med hög kvalitet. Effektiva och ändamålsenliga hälso- och sjukvårdssystem måste sörja för att det finns arbetskraft med rätt kompetens.
För att förbereda oss för framtidens utmaningar inom vård och omsorg krävs gemensam utbildningsstandard hos den medicinska personalen och det är nödvändigt att se till att den upprätthåller högsta kvalitet. Arbetsförhållanden där både rörlighet och familjeliv kan rymmas måste främjas.
CPME uppmanar Europaparlamentet att anta dessa utmaningar.
5. E-hälsovård
E-hälsovård kan öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården och kan öka kvaliteten och effektiviteten i de tjänster som erbjuds. E-hälsa kan bidra till bättre vård under förutsättning att systemen är utvecklade i samarbete med alla inblandade parter. CPME har i många år förespråkat att e-hälsa kan bidra till att lösa de stora utmaningar som EU: s hälsovårdssystem står inför, såsom stöd patientrörligheten, långsiktiga kronisk vård, telemedicin och säkrare förskrivning.
Åtgärder kommer att krävas inom viktiga politikområden som sträcker sig från forskning och bredbandsutbyggnaden inom telekommunikation till via hälso- och sjukvårdssystemen att arbeta i medlemsstaterna för att bedöma verkningarna av den europeiska befolkningens åldrande.
CPME uppmanar det nya Europaparlamentet att prioritera dessa frågor på dagordningen.
6. Läkemedelspaketet
Den 10 december 2008 antog Europeiska kommissionen ett läkemedelspaket (Pharmaceutical Package), som innehöll förslag om hantering av:
- säkerhetsövervakning för läkemedel
- information om receptbelagda läkemedel till patienter
- förfalskade läkemedel
CPME uppmanar Europaparlamentet att skydda patient/läkare förhållandet när det gäller tillgång till objektiv och kunskapsbaserad information. För att säkerställa en hållbar säkerhet och kvalitet av läkemedel bör medverkan av läkare och övergripande nationella organ inom läkarkåren garanteras.