Kön eller genus?




Vilket begrepp ska man använda för att beskriva socialt och kulturellt konstruerat kön? Så här förklarar Wahl, Holgerssson, Höök och Linghag i "Det ordnar sig" varför de valt "kön": "Forskare i Sverige började redan i början av 1980-talet använda begreppet genus som en översättning av engelskans gender. Motivet till detta var att tydligare göra en distinktion mellan biologiskt och socialt kön” .. . "Många forskare väljer begreppet genus för att markera att det handlar om det analytiskt begrepp". Begreppet kön har visserligen i det svenska språket sedan länge kunna ha både sociala och biologiska betydelser. För att särskilja vardagsbetydelser av kön från teoretiserandet om kön använder många forskar begreppet genus." Vår uppfattning är att det råder koncensus inom fältet om att kön är socialt och kulturellt konstruerat, oavsett om begreppet kön eller genus används."

Yvonne Hirdman skriver så här om genus i "Genus – om det stabilas föränderliga former: "Varför konstra till det, varför skapa en ny alienation? Det är självklart en helt befogad invändning och man skulle kunna säga att vilket man väljer är en fråga om smak". "Ordet kön är ett upptaget ord som använts i årtusenden och som är fyllt av det jag skulle kalla för genusdiskursens innehåll." "Jag vill emellertid ha motsatsen – distans. Det har för mig varit helt avgörande att detta lilla ord, genus, ger mig ett slags "mekaniskt" avstånd just till detta laddade ord, kön".

Senast uppdaterad 2008-01-14

Medlemsrådgivning

medlemsradgivningen@slf.se
Tel: 08-790 35 10
må 9-12,
ti - fre 9-12 och 13-15