Gravida läkare har förstärkta rättigheter enligt arbetsmiljölagen. De har rätt med stöd av föreskriften AFS 2007:5 till undersökning och riskbedömning av arbetssituationen. Undersökningen ska göras i samverkan mellan arbetsgivaren och gravid läkare. Saknar arbetsgivaren kunskaper ska företagshälsovården anlitas. Finns risk för skadlig inverkan, har arbetsgivaren skyldighet att vidta åtgärder. Som gravid har man även rätt till möjlighet till utrymme för vila under arbetet. Den förstärkta rätten finns vid psykosociala faktorer såsom psykisk uttröttning, psykiska påfrestningar, hot om våld och kränkande särbehandling.
Läkare kan befrias från nattarbete under hela graviditeten om hon uppvisar ett läkarintyg som visar att sådant arbete skulle vara skadligt för säkerhet eller hälsa.
Gravid läkare kan idag på egen begäran befrias från jourtjänstgöring på kvällar, nätter och helger de sista 60 dagarna av graviditeten enligt överenskommelse mellan Sveriges läkarförbund och Sveriges Kommuner och Landsting.
Det finns en central protokollsanteckning (bilaga 5 övriga anteckningar punkt 4) där följande står:
Parterna konstaterar att jour- och beredskapstjänstgöring är relativt vanligt förekommande för läkare. Vissa situationer under sådan tjänstgöring kan innebära mer fysiska påfrestningar än under ordinarie arbetstid. Arbetsgivare bör därför beakta vilka möjligheter som finns att bereda gravida läkare, som så önskar, befrielse från jour- och beredskapstjänstgöring under de sista månaderna av graviditeten.
Vid Läkarförbundets fullmäktigemöte i maj 2003 debatterades frågan om gravida läkares deltagande i jourarbetet. Utgångspunkten var en motion från SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening. Fullmäktigemötet ställde sig bakom SYLFs krav som innebär följande: läkare som är gravid skall när som helst under graviditeten efter egen begäran befrias från jourtjänstgöring. Detta ställningstagande kommer och har Läkarförbundet haft som krav i avtalsrörelsen sedan dess. Ett lokalt sådant avtal existerar vid Landstinget i Jönköping.