Arbetsgivarna kan inte schemalägga mer än 40 timmar i veckan. Om schemaläggning sker under kvällar och nätter måste luckorna täckas upp dagtid. Det skulle innebära att både fler läkare och andra yrkeskategorier måste anställas. Kostnaderna skulle stiga, inte minska.
På många kliniker räcker det att det finns läkare i jour och beredskap för att rycka in om något händer. Medan t.ex. en akutmottagning och en intensivvårdsavdelning måste ha full kompetens hela dygnet.
För de specialister som har beredskap i hemmet är kompensationen 0,063-0,2 av timlönen. På så sätt kan arbetsgivaren när som helst, dygnet runt, året runt, få en erfaren specialist till en mycket låg kostnad. Om läkare i jour och beredskap i stället skulle ha vanlig timlön och tillägg för obekväm arbetstid skulle det kosta betydligt mer.
Läkarnas arbetstider regleras av EU:s arbetstidsdirektiv, svensk arbetstidslag samt av de kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Enligt kollektivavtalet med Sveriges Kommuner och Landsting, som är läkarnas allra största avtalsområde, finns redan i dag möjligheter att ha olika arbetstidssystem för läkare.
Vanligaste är det som kallas jouravtalet. Inom detta avtal kan läkares ordinarie arbetstid förläggas mellan klockan 07 och 21, måndag till fredag, övrig tid räknas som jour eller beredskap.
Enligt specialbestämmelserna för läkare finns också möjlighet att gå över till annan arbetstidsförläggning. Avtalet säger att ”Arbetsgivaren äger, efter lokal förhandling, besluta att punkt 3C ska gälla för läkare vid viss klinik (motsvarande) i stället för punkt 3B”. Punkt 3B är det vanliga jouravtalet och 3C är det sk alternativa arbetstidssystemet.
Läkaravtalen ger alltså möjlighet till flexibilitet. De arbetsgivare som vill se över läkarnas arbetstider utifrån verksamhetens behov kan göra så redan i dag. Vi välkomnar en dialog med arbetsgivaren om hur verksamheten bäst kan bedrivas.
Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets ordförande